Genomgång: 7 nya EU-regler du inte får missa

Med andra ord är det mycket nytt att hålla koll på. Ett vanligt misstag som många företag gör är att lösa de olika direktiven var för sig. Det menar Anja Vanhatalo, hållbarhetsansvarig på det globala rådgivnings- och revisionsföretaget EY. I stället behöver man ta ett helhetsgrepp.

– De företag som tar sig an det här på ett riktigt bra och strategiskt vis är de som löser lagarna tillsammans. Det är också EU:s ambition med hela den gröna given, att genom de olika direktiven ställa om ekonomin till att bli mer hållbar. De bolag som förstår det och lyfter blicken har mycket att vinna, säger hon till Miljö & Utveckling.

Läs hela intervjun med fler tips från Anja Vanhatalo här.

Beroende på bransch och storlek på företaget varierar det vilka EU-regler som är viktigast att hålla koll på, och när de olika reglerna börjar gälla. Men för att hjälpa dig en bit på vägen har Miljö & Utveckling, med stöd från Anja Vanhatalo, samlat de 5 mest centrala regleringarna att hålla koll på.

1. CSRD

Det är nog få som arbetar med hållbarhet som missat EU:s krav på obligatorisk hållbarhetsredovisning, Corporate Sustainability Reporting Directive eller CSRD. Den 1 juli 2024 trädde lagen i kraft i svensk lagstiftning. Det innebär att börsnoterade bolag och koncerner med mer än 500 anställda behöver rapportera enligt direktivet.

Läs mer här:

2. Avskogningsförordningen

Avskogningsförordningen reglerar användningen av skogsmark för att minska unionens bidrag till avskogning och skogsförstörelse runt om i världen. Det ska göras genom att reglera import och handel med vissa specifika råvaror och produkter inom EU. En en intervju med Miljö & Utveckling konstaterar Linnea Jacobsen att förordningen smugit under radarn för många företag, och att de som bryter mot reglerna riskerar tuffa straff.

Läs mer här

3. Förpackningsförordningen

EU:s nya förpackningsregler syftar till att minska mängden förpackningsavfall i våra samhällen, och innehåller mål för minskning av förpackningar, samt strängare krav på producenter kring hur förpackningar ska utformas och hur mycket återvunnet material de ska innehålla. Lagen har fått ja av EU-parlamentet och väntar nu på ett godkännande av ministerrådet. Enligt Tony Clark, vd på Avfall Sverige är det mycket som tyder på att lagen kommer att godkännas.

Läs mer här

4. Klimattullar, CBAM

EU:s nya klimattullar, Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM eller koldioxidtullar som det också kallas gäller sedan januari 2024. Det innebär att företag som importerar varor med höga klimatutsläpp från länder utanför EU, såsom cement, gödsel, järn och kemikalier, samla in och rapportera data om hur stora klimatutsläpp varorna orsakar. Men likt avskogningsförordningen verkar även CBAM hamnat under radarn. 5 000 svenska företag omfattas, men endast runt 500 har lämnat in i en komplett redovisning. Det säger Olle Palmqvist, enhetschef vid Naturvårdsverket som är tillsynsmyndighet för CBAM, till Miljö & Utveckling.

Läs mer här

5. EU-direktiv mot greenwashing

EU har kraftsamlat för att motverka greenwashing i hållbarhetskommunikationen. Här finns de två olika direktiv att hålla koll på. Dels Empowering consumer for the green transition-direktivet som bland annat förbjuder generella miljöpåståenden som miljövänlig, klimatneutral, naturligt och grönt. Det införs 2026 och är beslutat. Dels EU:s Green Claims Directive, som EU-parlamentet antagit men som fortfarande inte gått hela vägen i beslutskedjan. Direktivet är omdiskuterat då det bland annat kräver förhandsverifiering av miljöpåståenden. Oavsett behöver alla företag som vill marknadsföra sitt hållbarhetsarbete hålla koll på de nya regelverken som kraftigt skärper reglerna.

Läs mer här

6. Ökat företagsansvar, CSDDD

EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD, syftar till att företag ska ta ansvar över vad som händer i deras leverantörsled kopplat till miljö och mänskliga rättigheter. Det handlar bland annat om att motverka barnarbete, eller att farliga gifter sipprar ut i vattendrag. Under våren stöttes och blöttes lagen flitig, och det var flera gånger nära att den föll på målsnöret. Men slutligen röstades den igenom. Texten blev mindre ambitiös än det ursprungliga förslaget, vilket kritiserats av miljörörelsen. Andra menar att det är positivt att lagstiftningen inte går för långt då det riskerar att bli för administrativt tung för små- och medelstora företag. Direktivet börjar gälla för större företag inom EU 2027, men det är en god idé att börja förbereda sig redan nu lyder expertrådet.

Läs mer här

7. Rätten att reparera

EU-direktivet om rätt till reparation är också en viktig byggsten. Direktivet innebär att tillverkare ska erbjuda konsumenter att reparera produkter även efter att produktens garanti har löpt ut. Lagstiftningen omfattar en rad produkter som tvättmaskiner, kaffebryggare och mobiltelefoner. Målet är att minska avfallet och stärka reparationsbranschen genom att göra det enklare och billigare att reparera trasiga produkter.

Läs mer här

Glöm inte EU-taxonomin

Vi tar inte med EU-taxonomin på listan över de mest centrala nya lagstiftningarna, då den nu har funnits ett bra tag. Men den är viktig att inte glömma bort i oceanen av allt annat. Syftet med förordningen är att göra det enklare för investerare att veta hur miljömässigt hållbar en investering är genom ökad jämförbarhet och transparens. Idag är det endast stora bolag samt finansmarknadsaktörer som omfattas av taxonomin, men även små och medelstora företag påverkas.

Läs mer här