Inga produkter i varukorgen.
EU-rapport: Så bör offentlig sektor agera för att möta klimatpåverkan
Klimat Extrem värme, torka och översvämningar påverkar redan vardagen för en majoritet av Europas invånare. Samtidigt är beredskapen låg, särskilt bland ekonomiskt och socialt utsatta grupper. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån och Eurofound, som pekar ut flera områden där offentlig sektor behöver stärka sitt klimatanpassningsarbete.
Foto: Adobe Stock
I rapporten ”Overheated and underprepared” redovisar Europeiska miljöbyrån, EEA, och Eurofound resultaten från en enkät med över 27 000 svarande i 27 EU-länder. Enligt rapporten har mer än 80 procent av de tillfrågade upplevt minst en klimatrelaterad påverkan under de senaste fem åren, där extrem värme är den vanligaste.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Samtidigt konstaterar rapportförfattarna att de åtgärder som genomförts hittills inte motsvarar vare sig den faktiska påverkan eller den oro som medborgarna uttrycker inför framtiden. Offentlig sektor pekas ut som en central aktör i att minska sårbarheten. I rapporten identifieras flera områden där insatserna enligt författarna behöver stärkas.
1. Mer fokus på fysiska och förebyggande åtgärder
Enligt rapporten är de mest synliga offentliga klimatanpassningsåtgärderna i dag informationsinsatser, varningar för extremväder och tillfälliga restriktioner, exempelvis vid vattenbrist. Däremot uppger betydligt färre respondenter att de sett mer långsiktiga, fysiska åtgärder i den byggda miljön.
Rapportförfattarna menar att detta indikerar ett behov av att öka andelen strukturella lösningar, såsom:
• trädplantering och grön infrastruktur i tätorter
• åtgärder för att minska värme i bostäder och offentliga miljöer
• översvämningsskydd och dagvattenhantering
• offentligt tillgängliga kylcenter vid värmeböljor
Enligt rapporten är sådana åtgärder särskilt viktiga för att förebygga hälsorisker i ett varmare klimat.
2. Klimatanpassning som når även utsatta grupper
Rapporten visar tydliga skillnader mellan olika grupper i samhället. Hushåll med låga inkomster, personer med sämre hälsa och boende i hyresrätt uppger i högre grad att de drabbats av klimatpåverkan, samtidigt som de i lägre grad har tillgång till skyddsåtgärder i hemmet.
Författarna pekar särskilt på att ekonomiska faktorer begränsar möjligheten till klimatanpassning. Mot den bakgrunden lyfter rapporten behovet av att offentlig sektor utformar insatser som tar hänsyn till social rättvisa, exempelvis genom:
• ekonomiskt stöd eller subventioner för klimatanpassning i bostäder
• riktade insatser till grupper med låg betalningsförmåga
• åtgärder som inkluderar hyresrätter och inte enbart ägt boende
Enligt rapporten riskerar annars klimatförändringarna att förstärka befintliga sociala och hälsomässiga skillnader.
3. Starkare samordning mellan myndighetsnivåer
Rapportförfattarna pekar på att klimatanpassning ofta genomförs ojämnt mellan regioner och kommuner. Större städer uppges generellt ha kommit längre än mindre kommuner och landsbygdsområden, som enligt rapporten ofta saknar både resurser och kapacitet.
För att öka genomslaget framhåller rapporten vikten av bättre samordning inom offentlig sektor, bland annat genom:
• tydligare ansvarsfördelning mellan nationell, regional och lokal nivå
• långsiktig finansiering av lokala klimatanpassningsåtgärder
• bättre stöd till mindre kommuner i planering och genomförande
Rapporten beskriver lokal nivå som ”grunden för klimatanpassning”, men konstaterar samtidigt att många kommuner saknar förutsättningar att agera i tillräcklig omfattning.
4. Systematisk uppföljning av vem som nås av åtgärderna
Enligt rapporten upplever vissa grupper i högre grad än andra att myndigheter vidtar klimatanpassningsåtgärder i deras närmiljö. Exempelvis rapporterar personer med högre inkomster oftare att de sett insatser som trädplantering, kampanjer eller värmerelaterade åtgärder.
Mot denna bakgrund betonar rapportförfattarna behovet av bättre uppföljning och utvärdering, med fokus på:
• vilka geografiska områden som omfattas av klimatanpassningsåtgärder
• vilka grupper som faktiskt nås av insatserna
• om åtgärderna minskar sårbarhet på ett jämlikt sätt
Enligt rapporten är sådan kunskap nödvändig för att styra framtida insatser och undvika att klimatanpassning i praktiken blir ojämnt fördelad.
