Nya EU-regeln som många missar – ”Kan få böta 4 procent av omsättningen”

– Att skövla skog innebär att man frisätter koldioxid och avskogning står i dag för en ganska stor del av de globala koldioxidutsläppen. Avskogningsförordningen speglar det akuta läge som världen befinner si i dag, säger Linnea Jacobsen som är expert på indirekta skatter hos redovisningsjätten EY.

Linnea Jacobsen konstaterar att avskogningsförordningen smugit under radarn för de flesta företag, och att många företag lyder under lagen utan att veta om det. Hon konstaterar också att regelverket är att relativt omfattande och att sanktionerna mot de företag som bryter mot regelverket är tuffa.

– Regelverket är mycket positivt om man ser det ur ett klimat- och miljöperspektiv. Ur bolagens perspektiv står man inför ett omfattande och resurskrävande regelverk som dessutom implementeras väldigt snabbt. Det kan säkert kännas överväldigande för många företag.

Börjar gälla den 30 december

Avskogningsförordningen trädde i kraft i juni 2023 men börjar gälla skarpt vid det kommande årsskiftet. Kraven på bolagen är högt ställda, men Linnea Jacobsen berättar att ändringar och förtydliganden fortfarande kan komma avseende själva tillämpningen där allt inte är hugget i sten riktigt än.

De råvaror som omfattas av avskogningsförordningen är nötkreatur, det vill säga kött och läder och etcetera, kakao, kaffe, palmolja, soja, gummi och trä.

– Många kanske tänker att det här bara är något som främst påverkar livsmedelsindustrin. Men det är faktiskt väldigt många fler som omfattas och faller in under de här kategorierna om man handlar med varor. Särskilt då det är många produkter som härstammar från de här råvarorna som kan träffas av reglerna.

Exakt vilka produkter som berörs av förordningen regleras av varornas tullklassificering, så kallade HS-nummer. HS står för Harmonized Commodity Description and Coding System och är ett globalt system för tulländamål och för internationell handelsstatistik. De berörda råvarorna och produkterna listas i bilaga 1 i avskogningsförordningen.

– Om man säljer en produkt på listan så måste man kunna spåra produkten till den mark där råvaran har växt eller odlats. Man måste dessutom kunna bevisa att produkterna eller materialet inte har orsakat avskogning. En liten twist på det här är att ens produkter inte får ha orsakat avskogning efter den 31 december år 2020. Det finns alltså en retroaktiv aspekt på det hela, säger Linnea Jacobsen.

Bättre dialaog med leverantörer

Alla som har arbetat med att samla in hållbarhetsdata vet hur svårt det kan vara och att spårbarhet genom flera leverantörsled ofta kan vara en stor utmaning. Enligt Linnea Jacombsen kommer nästan alla företag som lyder under lagen att behöva förbättra dialogen med sina leverantörer.

– För att klara de här kraven så måste man föra dialog med sina leverantörer. Att inköpen ofta sker i flera led krånglar så klart till det hela ytterligare. Särskilt eftersom EU-förorningen inte ställer några krav på aktörer utanför EU. Det är du här i Europa som bär ansvaret. Det finns till exempel inga sanktioner mot företag som skövlar skog i till exempel Brasilien. Det här är något man i Europa kommer att få försöka avtala sig till med sina leverantörer. Just i dag står och faller efterlevnaden på den goda viljan hos leverantörerna. Att de faktiskt hjälper till att ta fram den information som behövs.

Linnea Jacobsen konstaterar att vissa branscher är bättre förberedda än andra på att arbeta med spårbarhet och ursprungsmärkning. Men hur förbereder man sig då för att möta de nya kraven som blir skarpa i december. Det första är förstås att identifiera i vilken omfattning företaget omfattas av reglerna.

– Man får helt enkelt gå igenom samtliga produkter och ta fram data på hur de klassificeras som tullvaror. Då kan man se vilka, om några, produkter som lyder under förordningen. Det här är relativt enkelt om man det rör importerade produkter där det finns tulldata. Mer utmanande blir det när man köper in varor och produkter lokalt. Då får man vända sig till leverantören och be om de tulluppgifter som krävs.

När man väl hittat en klassificering på sina produkter säger Linnea Jacobsen att det är viktigt att verkligen säkerställa att klassificeringen är rätt.

– Det är ju A och O att man gjort ett korrekt jobb i grunden för att vara helt säker på i vilken utsträckning man omfattas av reglerna. Är man det minsta osäker rekommenderar jag att man tar hjälp av expertis.

Gäller de flesta

Linnea Jacobsen berättar att det inte bara är importören av produkter som bär ansvaret för att säkerställa att de är avskogningsfria. Även om importören är ansvarig för importen gäller reglerna för de som kallas ”traders and operators”, kortfattat de flesta som handlar med produkten.

– Det kan ju till exempel vara så att en vara eller produkt importeras till Europa för att här användas till en annan produkt som i sin tur påverkas av reglerna. Är du den som sätter den produkten på EU:s marknad är det du som bär ansvaret.

EU-kommissionen har berättat att den kommer att riskklassa vissa områden där avskogning är vanligt förekommande för att göra det enklare för företag att bedöma sina produkter.

– Det kommer att vara viktigtr att man får med sig de här reglerna i sina affärsprocesser och sin inköpsstrategi. Som företag måste man ställa sig frågan var man sourcar sig från och bli mer noggrann vilka leverantörer man använder. Man måste ställa sig frågan om de leverantörer man använder kan leverera den data som krävs. Och om inte, ska man verkligen jobba vidare med de leverantörerna.

Linnea Jacobsen tycker att det är hög tid att alla företag gör den aktsamhetsprövning som faktist krävs på sina produkter och sina leverantörer. För det är mycket som står på spel då straffsatserna i förordningen är höga.

– Om ett företag inte hanterar det här på rätt sätt kan konsekvenserna bli rätt kännbara. Den största finansiella risken är sannolikt att ett bolag kan få böter om 4 procent av sin årsomsättning inom EU. Även den nivån sannolikt framför allt kommer gälla upprepade och allvarliga fel så tycker jag att man ska ha med sig vad det är man faktiskt riskerar.

Företag kan svartlistas

En annan risk är att ett företag kan förbjudas att sälja sina produkter på EU:s marknad, eller förbjudas att exportera vissa råvaror eller insatsprodukter.

– Företag kan få handelsförbud i upp till 12 månader och här finns också ett straffrättsligt personligt ansvar för verksamhetsutövarens företrädare, det vill säga vd och styrelse. Jag tror att både vd och styrelse är intresserade av att känna till de här nya kraven. Också finansdirektören kan vara intresserad av att veta om risker som rör 4 procent av omsättningen.

Avskogningsförordningen är alltså enligt Linnea Jacobsen en fråga som bör hanteras brett i organisationen, förutom på hållbarhetssidan också på finanssidan och inköpssidan.

– Ett bra sätt är att starta en arbetsgrupp som innehåller personer från berörda områden, beroende på hur organisationen ser ut. Sen behöver ansvaret läggas på en uttalad del av organisationen. Exakt vilken del beror dock på hur verksamheten ser ut. Här finns ingen one size fits-all.

Sist men inte minst finns det så klart stora varumärkesrisker för ett företag att bli kopplad till avskogning och skogsskövling. Linnea Jacobsen berättar att EU kommer att publicera en lista över alla företag som bryter mot avskogningsförordningen.

– Det är ju en mycket tydlig signal från EU. Den listan vill man definitivt inte hamna på. Det finns många intressenter som ser allvarligt på ett bolag som befinner sig på en sådan lista. Man kan till exempel bli en fråga om huruvida man tillåts vara med i upphandlingsprocesser. Det kan bli svårt att ta in kapital och om man vill sälja sitt bolag kan det bli svårt eller påverka värdet på bolaget om det riskerar böter på 4 procent av omsättningen.