Inga produkter i varukorgen.
Experten: Det innebär EU-lagen om avskogning för svenska företag
Biologisk mångfald
EU:s lag för att stoppa global avskogning ställer höga krav på företag – och enligt experter inom området är det nu dags att förbereda sig. Företag som bryter mot reglerna riskerar höga bötesbelopp.
Foto: Adobes Stock/Pressbild.
Genom import och export av jordbruksvaror är EU en av de aktörer i världen som bidrar mest till den globala avskogningen. För omkring tio år sedan tog diskussionerna om hur EU kan ta sitt ansvar i frågan fart – och nu har man kommit i mål med en helt ny lagstiftning inom området.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Den så kallade avskogningsförordningen, som EU-parlamentet gav grönt ljus till i mitten av april, innebär att import och export av varor som bidrar till global avskogning, eller skogsförstörelse, helt ska förbjudas. Totalt omfattas sju råvaror av de nya reglerna: Nötkreatur, kakao, kaffe, palmolja, soja, gummi och trä.
Martin Persson, biträdande professor på institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap på Chalmers, har bidragit med forskning som legat till grund för lagstiftningen. Han ser det som ett viktigt steg för att europeiska företag ska ta sitt ansvar över hela värdekedjan.
– Det här sänder en väldigt viktig signal att de som importerar och exporterar varor också behöver ta ansvar över hur de har producerats. För företag innebär det att man måste få koll på sina leverantörskedjor och veta var produkterna faktiskt kommer från. Det har man inte behövt göra tidigare, säger han.
Lyfter baksidor med lagstiftningen
Samtidigt som han är positiv till de nya lagkraven, hade han önskat att de gick ännu längre. Framför allt när det kommer till definitionen av vad som är skog. Nu definieras skog utifrån FN:s jordbruksorgan, FAO:s definition.
– Den definitionen lämnar vissa ekosystem som vi vet är under hårt tryck från expansion av jordbruksmark, så som Cerradon i Brasilien. Det är ett mer savannliknande ekosystem som inte definieras som skog, men som både lagrar mycket kol och har höga värden av biodiversitet och biologisk mångfald, säger han.
En annan baksida med lagstiftningen som Martin Persson lyfter är att den riskerar att få en negativ påverkan på småbönder i andra delar av världen.
– Risken är att europeiska företag koncentrerar sina leverantörskedjor till färre och större leverantörer. Det har man redan börjat se lite effekter av, säger han.
Det innebär lagen för företag
Per Larsson, global skogsexpert på WWF, har följt utvecklingen av lagstiftningen. Han beskriver den som ”helt nyskapande” och menar att det nu är dags för företag att börja förbereda sig.
– Det första steget är att identifiera var i leverantörsledet man befinner sig, säger han.
Han förklarar att det tyngsta ansvaret läggs på företag, eller verksamhetsutövare som de beskrivs som i förordningen, i det första ledet. Alltså de som placerar en produkt på EU:s marknad, eller exporterar ut den.
– För import av exempelvis nötkött till Sverige kan det vara bonden, eller bondens ombud. För export är det ofta företag som exporterar, säger Per Larsson.
Fakta
Det innebär EU:s avskogningsförordning
- Den 19 april röstade EU-parlamentet med bred majoritet igenom den så kallade avskogningsförordningen, EUDR. Lagen är en produktlagstiftning som förbjuder varor som bidrar till skogsförstörelse, eller avskogning, att importeras och exporteras till och från EU:s marknad. Syftet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och minska utsläppen av växthusgaser.
- Lagen bygger på samma modell som timmerförordningen som funnits inom EU sedan 2010. Skillnaden är att den nya lagen ställer hårdare krav på företag och omfattar fler varor och omfattar avskogning – inte bara olaglighet.
- Totalt omfattas sju råvaror av de nya reglerna: Nötkreatur, kakao, kaffe, palmolja, soja, gummi och trä. Därtill omfattas även produkter som innehåller dessa råvaror, så som exempelvis läder, choklad, möbler, träkol och tryckta pappersprodukter.
- Kraven skiljer sig åt mellan företag beroende på var i leverantörsledet de befinner sig. Det ställs högst krav på de företag som står i det första ledet att placera produkter på EU-marknaden eller exportera produkterna till och från EU:s marknad.
- Dessa företag kallas i förordningen verksamhetsutövare och måste kunna bevisa att produkterna är både avskogningsfria och lagliga innan de släpps ut på, eller exporteras från, EU:s marknad. Detta ska ske genom att implementera ett så kallat due dilligence-system, vilket är en form av riskhanteringsprocess där företag är skyldiga att samla information om produkternas ursprung samt analysera landet och leverantörskedjan i förhållande till de kriterier som finns i förordningen.
- Verksamhetsutövarna kommer även att behöva samla in precis geografisk information om jordbruksmarken som produkterna kommer ifrån, samt datum eller tid för produktion. Företag som är osäkra på om de är importörer kan kontrollera om de står som deklarant i tulldeklarationen. Är företaget deklarant är det också importör.
- Företag som handlar med varor som redan släppts ut på EU:s marknad kallas för handlare, och har inte lika höga krav. Handlarna är skyldiga att lagra och dela information om sina leveranskedjor till behöriga myndigheter, men behöver inte införa ett lika omfattande due dilligence-system.
- Stora företag, med över 250 anställda, kommer dock också att behöva införa ett due dilligence-system, även om de handlar med varor som redan släppts ut på EU:s marknad. Detta beror på deras inflytande i leverantörskedjorna.
- Det nya regelverket innehåller också system för jämförelse av länder, eller delar av länder, med tre nivåer för riskbedömning: låg risk, standardrisk och hög risk. Kraven på företagen skiljer sig åt beroende på riskbedömning.
- Det högsta bötesbeloppet för företag som bryter mot reglerna är fyra procent av operatören eller handlarens totala årliga nettoomsättning i EU.
- För verksamhetsutövare och stora företag börjar lagen gälla 18 månader efter att den godkänts i ministerrådet, vilket i det här fallet är en formalitet. Alla andra företag har 2,5 år på sig att införliva lagstiftningen innan den börjar gälla skarpt. De nya kraven gäller för alla råvaror och produkter som producerats efter den 31 december 2020.
Källa: EU-parlamnetet/Prefered by Nature.
Vidare säger han att förordningen ställer krav på att verksamhetsutövare i det första ledet ska implementera ett så kallat due diligence-system, vilket på svenska ofta översätts till tillbörlig aktsamhet och är en form av riskhanteringsprocess.
– Förenklat handlar det om att samla information om varifrån en vara kommer och analysera landet och leverantörskedjan i förhållande till de kriterier som finns i förordningen. Man behöver titta på risken för att varan är olagligt producerad eller kopplad till avskogning. Om risken inte är försumbar måste man vidta åtgärder för att minimera den, säger Per Larsson.
Höga krav på spårbarhet
Vidare lyfter Per Larsson att förordningen ställer höga krav på spårbarhet. Han säger att verksamhetsutövare behöver kunna visa på exakta geografiska koordinater för var en vara har producerats.
– Det är långt gående krav och kommer nog vara den största utmaningen för företagen, säger han.
Men även företag som inte direkt placerar produkter på EU marknaden eller exporterar de varor som omfattas behöver tänka till kring de nya kraven, understryker Per Larsson.
– Även om man är högt uppe i kedjan måste man som ett minimum säkerställa att den som tar in produkterna till EU har koll, så det här påverkar alla företag som handlar med de här varorna, säger han.
Hur stor är medvetenheten bland företag om de här nya kraven?
– Det finns flera företag som har drivit på den här lagstiftningen, och de har ett försprång. Men det är också många som inte har koll, och för de företagen är det dags att börja förbereda sig. Över lag tycker jag att det i Sverige har varit förvånansvärt tyst om den här nya förordningen. Det pratas mycket mer om den i andra länder – inte minst bland företag utanför EU som exporterar – där man inser att man kommer behöva ta tag i det här för att kunna handla med europeiska företag, avslutar han.
