EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD syftar till att företag ska ta ansvar över vad som händer i deras leverantörsled när det kommer till miljörelaterade frågor och mänskliga rättigheter. Det handlar till exempel om att motverka barn- och tvångsarbete samt se till att skadliga miljögifter inte sipprar ut i naturen vid produktionen av varor.
EU-parlamentet säger ja till CSDDD – det innebär lagen
CSDDD
Lagen ska motverka människoskränkningar och miljöförstöring kopplat till företagens verksamheter. Efter flera turer säger nu EU-parlamentet ja till det omdiskuterade direktivet. Det här innebär lagen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Efter flera turer och omskrivna texter, säger nu EU-parlamentet ja till lagen. Under en omröstning tidigare i veckan klubbades direktivet slutligen igenom, med 374 röster förm, 235 röster mot och 19 nedlagda röster. Nu återstår ett formellt godkännande av ministerrådet. Därefter har länderna två år på sig att införliva det i nationell lagstiftning.
Det innebär lagen
Reglerna gäller företag och moderbolag i EU med över 1 000 anställda och en global omställning på över 450 miljoner euro. Direktivet kräver att företag ska låta hela sin verksamhet genomsyras av så kallad tillbörlig aktsamhet genom att den ska synas i investeringar och avkrävas i affärspartners avtalsgarantier. Företagen måste också anta omställningsplaner för att göra sin affärsmodell förenlig med Parisavtalets 1,5 gradersmål.
Företag som inte lever upp till kraven kan tvingas böta upp till fem procent av företagens globala nettoomsättning. De måste också betala skadestånd till de skador de orsakar offren.
Fakta
De omfattas av CSDDD
De nya reglerna ska börja tillämpas gradvis för EU-företag och företag utanför EU som når samma tröskelvärden för omsättning i EU:
- Från 2026 ska reglerna gälla företag och moderbolag i EU med över 1 000 anställda och en global omsättning på över 450 miljoner euro.
- Från 2027 ska de gälla för företag med över 5 000 anställda och en global omsättning på över 1,500 miljoner euro.
- Från 2028 för företag med över 3 000 anställda och en global omsättning på över 900 miljoner euro.
- Från 2029 för alla andra företag som berörs av direktivet – inklusive de med över 1 000 anställda och en global omsättning på över 450 miljoner euro.
Urvattnad jämfört med tidigare förslag
Förslaget som godkänts är en urvattnad version jämfört med det ursprungliga förslaget. Bland annat omfattas färre företag än vad som först var tänkt, samtidigt som striktare regler för företag som handlar med riskvaror, som kakao och palmolja, stryks. Det nya förslaget begränsar också reglerna om civilrättsligt ansvar, som skulle tillåta fackföreningar att stämma företag som inte följer lagen.
Argumentet till att inte gå för långt har handlat om risken för att direktivet blir för administrativt tungt för framför allt små- och medelstora företag, vilket varit Sveriges hållning. Flera miljöorganisationer beklagar däremot den sänkta ambitionsnivån, men uttryckte ändå lättnad när lagen gick tummen upp av Corperer, som är ministerrådets förberedande organ, tidigare i vår.
”En milstolpe”
I anslutning till veckans omröstning i EU-parlamentet beskrev den nederländske EU-parlamentarikern Lara Wolters, som sitter i parlamentets socialdemokratiska grupp S&D och som varit lagens huvudförhandlare, beskedet som ”en milstolpe för ansvarsfullt företagande”.
– Denna lag är en hårt tillkämpad kompromiss och resultatet av många år av tuffa förhandlingar. Jag är stolt över vad vi har uppnått tillsammans med våra progressiva allierade. Under parlamentets nästa mandatperiod kommer vi inte bara att kämpa för ett snabbt genomförande, utan också för att göra Europas ekonomi ännu mer hållbar, kommenterar hon.