Oxfordprofessorn om CSRD: ”Kan vara meningslöst”

Hållbarhetsrapportering Många företag arbetar just nu febrilt med att anpassa sig till EU:s nya krav på obligatorisk hållbarhetsredovisning, CSRD. Det kan visa sig vara helt meningslöst, säger Oxfordprofessorn Robert G Eccles i en stor intervju med Miljö & Utveckling.
– EU genomför ett stort experiment med CSRD, säger han.

Oxfordprofessorn om CSRD: ”Kan vara meningslöst”
CSRD kan visa sig vara meningslöst, menar Oxfordprofessorn Robert G Eccles. Foto: Pressbild/Adobe Stock.

Den 1 juli i år väntas EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, träda i kraft i svensk lag. Först omfattas företag med över 500 anställda. Därefter kommer reglerna succesivt utökas med strängare krav och fler företag som omfattas. Det innebär att många företag just nu är i full gång med att samla data och skapa strategier för att och försöka navigera i den nya rapporteringsdjungeln.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Syftet med CSRD är att öka transparensen i företagens hållbarhetsrapportering. Genom att finansmarknaden får bättre tillgång till hållbarhetsinformation är tanken att det ska styra kapital mot hållbara investeringar och att företag med hållbara affärsmodeller ska gynnas.

Oxfrdprofessor skeptisk till CSRD

Men Oxfordprofessorn Robert G Eccles, ansedd som en av världens främsta experter på hållbara finanser, är skeptisk.

– Det låter bra, men frågan är hur stor skillnad det kommer att göra för att nå EU:s övergripande mål om nettonollutsläpp till 2050, säger han i en stor intervju med Miljö & Utveckling i samband med sitt deltagande i Sustainable Finance Lab i Stockholm.

– Det är för ensidigt fokus på att företagens hållbarhetsrapportering ska lösa allt. Om vi ser tio år framåt är jag inte alls säker på att CSRD har gjort världen till en bättre plats, säger han.

Såg tidigt lönsamheten med hållbara bolag

Som professor på Harvard Business School var Robert G. Eccles en av de första som adresserade att företag faktiskt tjänar pengar på hållbarhet, och i sin forskning har han bland annat visat att hållbara företag presterar bättre och är mer lönsamma än sina konkurrenter.

I dag är han tydlig med sin kritik mot hur mycket fokus som läggs på hållbarhetsrapportering. Utöver kritiken mot CSRD kritiserar han också mot EU:s rapporteringskrav Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR, som började gälla för tre år sedan. De kraven riktar sig mot finansmarknadsaktörer och syftar likt CSRD till att driva på mot mer hållbara investeringar.

Ser likheter mellan SFDR och CSRD

I en artikel publicerad i affärstidningen Forbes, argumenterar Robert G Eccles för att SFDR skapat förvirring och osäkerhet snarare än att styra kapital mot att bli grönare. Samma sak befarar han kommer att hända med CSRD.

– CSRD är extremt omfattande, med tusentals datapunkter att rapportera. Det innebär en väldigt stor börda för företag som tvingas lägga sina resurser på rapportering i stället för innovation och konkreta åtgärder, säger han.

Positiv till idén med hållbarhetsrapportering

Samtidigt understryker Robert G Eccles att han är positiv till hållbarhetsrapportering som koncept, då han menar att det bidrar till bättre transparens och jämförbarhet. I sammanhanget lyfter han de frivilliga globala standardiseringsorganen för hållbarhetsrapportering ISSB och GRI, vilka han menar att han är ett stort ”fan” av.

Vidare säger han att han inte heller är emot CSRD i sig, utan att han tycker att det är positivt att EU gör hållbarhetsrapportering obligatorisk. Det han motsätter sig är snarare det ensidiga fokuset, omfattningen och hur CSRD och de standarder som beskriver på vilket sätt företag ska rapportera, ESRS.

Ifrågasätter dubbel väsentlighet

Framför allt är det enda delen i kravet på det som kallas dubbel väsentlighetsanalys som Robert G Eccles ifrågasätter.

Dubbel väsentlighetsanalys består den av två dimensioner, finansiell väsentlighet och påverkansväsentlighet. Finansiell väsentlighet handlar om extern påverkan på företaget och vilka kostnader det innebär, exempelvis vad klimatomställningen kommer att kosta företaget. Påverkansväsentlighet utgår från ett inifrån-ut perspektiv och handlar om bolagens påverkan på hållbarhetsfrågor. Exempelvis hur företaget bidrar till klimatförändringar.

Det som Robert G Eccles är kritisk till är den andra delen, påverkansväsentlighet. Kritiken kopplar han an till vad som är det huvudsakliga syftet med CSRD – att styra kapital mot gröna investeringar.

– Problemet är att investerare inte bryr sig. Det spelar ingen roll för dem om företaget har en negativ påverkan på klimatet och miljön om det inte finns en ekonomisk risk inom de närmaste åren. Däremot bryr de sig om hur företaget påverkas av yttre faktorer, som förlust av biologisk mångfald, eftersom det kan bli ekonomiska konsekvenser. Men när det kommer till påverkansväsentlighet missar man den ekonomiska dimensionen. Och om investerare inte bryr sig, så bryr sig inte heller företagen.

Vill inför en koldioxidskatt i stället

Istället förespråkar Robert G Eccles mer pragmatiska åtgärder, som en koldioxidskatt eller krav på att alla företag som använder plast ska cirkulera minst 50 procent.

– Den typen av åtgärder skulle ge mycket snabbare effekt. Att tro att företag ska ändra på sig bara för att de behöver rapportera sin negativa påverkan en ganska naiv tanke. Miljöorganisationer kan vara arga och nyheter kan skälla på dem, men om investerare inte bryr sig och det blir väldigt dyrt, så har jag svårt att se att det gör någon större skillnad, säger Robert G Eccles.

”EU genomför ett stort experiment med CSRD”

Vidare jämför han EU:s klimatpolitik med USA:s, där han tror att USA kommer gå ut som vinnare.

– Europa försöker hantera klimatförändringen med regler där man säger att finanssektorn ska driva omställningen. USA försöker genomföra den genom massiv innovation. Ofta funkar det inte, men en innovation kommer att funka. Och den kommer att göra en enorm skillnad. Så vi behöver satsa mer pengar på forskning och innovation, säger han.

Det är många som inte håller med dig, utan menar att CSRD kommer att driva på omställningen?

– Ja, så kan det vara och jag kan ha fel. Det är egentligen för tidigt att säga eftersom det just har börjat gälla. Jag ser det som att EU genomför ett stort experiment med CSRD, som kostar enorma summor, tid och fokus som hade kunnat läggas på annat. Om tio år, kan vi då säkert säga att det har funkat? Jag är tveksam, avslutar han.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.