Hans plasttallrikar fick EU att tänka om

Men, just nu är han här för att lämna en låda med hela tallrikar och ta tillbaka en låda med trasiga. Skolan hyr dem. En affärsmodell han försöker fasa bort till förmån för att sälja i stället, av två anledningar. Dels slipper han ligga ute med investeringen, dels – viktigare – är det svårt att vinna upphandlingar med ett hyrupplägg.

– Det har varit jättesvårt att få dem att fatta. Och då tänker jag så här, okej, det är sämre för mig och det är sämre för dem. Fast egentligen är det bättre för dem och långsiktigt bättre för mig. Men varför hålla på och trilskas? säger Peter Wall.

EU-regler kring återvunnen plast

Nu säljer han då i stället tallrikarna, men med returrätt. Det hela går under namnet Green Loop. Den som köper dem får skicka tillbaka tallrikar gratis när det börjar bli sprickor, eller om de går sönder. Det möjliggör för Mälarplast att återvinna dem, eftersom de kan hållas i ett slutet system. Plast som används i kontakt med livsmedel får egentligen inte framställas av återvunnen plast, eftersom det är i princip omöjligt att säkerställa att plasten inte innehåller skadliga ämnen.

På Mälarplasts fabrik luktar det vagt av trä. En bestämd ljudmatta ligger över produktionen. Mälarplast tillverkar alla möjliga plastprodukter: här finns godislådor, tallrikarna som återvinns inom ramen för Green Loop, mobilskal, specialtillverkade saker.

Utöver tallrikarna i Green Loop präglar hållbarhetstänk flera andra produkter: mobilskalen är gjorda i spillmaterial, buntbanden i bioplast är gjorda med 40 procent träfibrer, säger Peter Wall.

Träfiberkomposit används också för att göra riskavfallsbehållare för vården. I den ska kanyler och annat medicinskt avfall slängas, vilket gör att de inte kan återanvändas. Genom att använda träkomposit till behållarna ska sänka klimatavtrycket sänkas med ungefär två tredjedelar jämfört med vanlig plast, enligt Mälarplast. Peter Wall håller upp en behållare som har en något mörkare färg och därför sorterats bort.

– De måste tåla ett fall på en meter. De får inte vara skörare.

Mälarplast är ett familjeföretag. Peter Wall tog över företaget från sin far 2004. Då var det betydligt mindre, företaget är ungefär tio gånger större i dag, berättar Peter Wall som beskriver sig själv som en rastlös entreprenör. Mälarplast ägs av hans holdingbolag, som också har Roltex – bolaget bakom Green loop. Peter Wall har också ett par fingrar i fastighetsbranschen, och några i ett vårdbolag.

– Jag är en entreprenör som dessutom brinner för hållbarhet. Jag vill göra bra saker, säger han.

Okända kemikalier i plast

Samtidigt måste det finnas pengar att tjäna.

– Det ska finnas en affär i det. Annars kommer jag inte göra det. Det är ingen välgörenhet.

En drivkraft verkar handla om att motbevisa bilden av plast som dåligt för miljön.

– När jag gick in i det här företaget fick jag mycket reaktioner: ”Va, plast? Som är så dåligt för miljön?”. Nej, plast på fel ställe är dåligt. Plast som används rätt är fantastiskt bra för miljön, säger Peter Wall.

Plastforskaren Bethanie Carney Almroth, som är professor vid Göteborgs universitet, håller inte helt med. Hon börjar med att berömma Mälarplast arbetssätt, och säger att Green loop låter som det bästa sättet att hantera plast idag. Ur en klimatsynpunkt är återvunna tallrikar bra. Hon säger också att plast som är godkänt för mat är de renaste och mest kontrollerade plasttyperna som finns.

Men, säger hon, all plast innehåller kemikalier vi inte vet något om.

– Sammanlagt kan det finnas 16 000 kemikalier vid plastproduktion. Det är inte så att alla finns i samma produkt, men det är den sammantagna bilden. Av de här 16 000 så vet vi att 4 200 är problematiska på olika sätt, de är cancerogena och så vidare. Men för 10 000 saknar vi data. Vi vet helt enkelt inte vad de har för effekt.

– Jag menar att lagstiftningen inte är tillräckligt skyddande.

Bethanie Carney Almroth påpekar också att plast kan dra till sig andra ämnen under användning.

– Man kan likna plast vid en svamp som suger in andra, inte så vattenlösa kemikalier. Vid en förpackning till pesticider eller läkemedel eller vad som helst så kan de ämnena komma in i plasten och på så sätt finnas i den återvunna plasten. Men eftersom det här är en tallrik som blir till en tallrik minskar den problematiken, säger hon.

Lobbat för EU-ändring

Just att plast tar upp andra ämnen är något som fått EU att tidigare sätta stopp för möjligheten att använda återvunnen plast till produkter i direkt anslutning till mat. För Peter Wall innebar det att han under ett par år fick lägga mycket av sin arbetstid på att knuffa igenom EU-lagstiftning som tillåter plast i slutna system att återanvändas till mat. Då hade Mälarplast under många år sålt tallrikar och Peter Wall hade grämt sig över att tallrikarna inte togs tillvara när de nått sin livslängd.

– Så kan vi göra något mer då? Vi visste ju fortfarande att tallriken, även om den används 4–5 år, skulle slängas och att utmärkt plastmaterial bara skulle eldas upp, säger han och förklarar att det var startskottet på idén om ett slutet kretslopp och Green loop.

Mälarplast gjorde omfattande tester där de simulerade flera års användning av testerna, tillsammans med kommunen. Därefter skickade de in resultaten till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA år 2019. I det läget hoppades de på att få ett undantagstillstånd – men i stället följde möten, kompletteringar, fler tester och teoretiska beräkningar under flera år. Till slut landade allt i ny lagstiftning – 2022 kunde de söka och få godkänt för att driva systemet med Green loop i full skala.

Peter Wall beskriver processen som dyr och tung för ett litet företag, men säger samtidigt att de är nöjda över hur det blev, och att han tror stenhårt på affärsmodellen.

– Jag känner fortfarande att det här är en helt lysande affärsidé. Det finns en affärsmöjlighet här för mig. Jag såg ju det framför mig.

Hoppas på större skala

Skolan Forskaren i Eskilstuna, som serverade fiskgratäng och fick byta ut ett par tallrikar, är inte den enda skolan som använder de återvunna tallrikarna. Peter Wall säger att han har kunder i Strängnäs och Flen. Eskilstuna, där fabriken ligger är senast med att köpa in dem.

– Man blir väl sällan profet i sin egen hemstad, konstaterar han och ler snett.

Framåt hoppas han kunna skala upp Green Loop, både till fler produkter och till fler marknader. Han vill också bygga fler slutna plastflöden där uttjänta produkter samlas in och blir råvara till nya, och ser en mängd användningsområden. Godislådor i matbutiker till lösgodis, skärbrädor och matlådor.

– Vi vill bredda det här Green Loop-konceptet som vi håller på med ut mot Europa.