Systembolaget satsar på mänskliga rättigheter

Intervju på coronaavstånd

På grund av pandemin möts vi i en av butikerna istället för på huvudkontoret, där Hanna Helgesdotter Sutherlin normalt har sin arbetsplats. Affären är rymlig och vi släpps in i god tid före kunderna. På två-tre meters håll genomförs intervju och fotografering i ett hav av vinflaskor.

– Nu hamnade du precis vid den mest utplockade hyllan i hela butiken, säger butikschef Ruslan Björkegren och tittar på Hanna Helgesdotter Sutherlin som fotograferas framför avdelningen med roséviner.

Kunderna vill veta mer om hållbarhetsarbetet

Mycket riktigt finns det lite gluggar just där, i en butik som annars förefaller vara exceptionellt välskött. Golven blänker, hyllorna är fullpackade och Ruslan Björkegren har all rätt att se sig omkring med en stolt min. Hans jobb är att stå för en stor del av den viktiga kommunikationen med kunderna.

– Kunderna är nyfikna och frågar ibland om leverantörernas hållbarhetsarbete. Oftast handlar frågan om skillnaden mellan lätta och vanliga flaskor. De undrar också över naturvin och skillnaden mellan ekologiskt vin och vanligt. Det händer relativt ofta, säger Ruslan Björkegren.

Hållbarhetsansvarig för mänskliga rättigheter

Bakom kulisserna arbetar Hanna Helgesdotter Sutherlin och hennes kollegor för att leverantörskedjorna ska hålla samma klass som den blänkande butiken.

– Vi är åtta personer som arbetar med hållbarhet i leverantörskedjan. Jag är hållbarhetsansvarig för globala relationer och mänskliga rättigheter. Jag är också ansvarig för vår intressentsamverkan i leverantörskedjan, säger Hanna Helgesdotter Sutherlin.

Upptäckte risker vid genomlysning

Hon arbetar specifikt med mänskliga rättigheter, en fråga som ökat i betydelse de senaste åren.

– Vi genomförde en Human Rights Due Diligence 2018-2019 och såg att vi hade risker. Mitt jobb är att se till att de adresseras, till exempel i avtal och uppföljningsarbete.

Signaler även från intressenterna

En sådan Due Diligence kan enkelt förklaras som en genomlysning av företagets arbete och risker inom mänskliga rättigheter. Genomlysningen visade att frågan om mänskliga rättigheter behövde lyftas. Samtidigt kom liknande signaler från intressenterna. En effekt av detta är att frågan om sociala villkor i leverantörskedjan delades upp i två i Systembolagets väsentlighetsanalys: frågan om goda arbetsvillkor och frågan om mänskliga rättigheter.

– Den största insikten är att vi hade ganska robusta processer vad gäller arbetsvillkor. Frågan är hur vi skulle kunna bredda det till att omfatta alla mänskliga rättigheter, säger Hanna Helgesdotter Sutherlin.

Snart uppföljning

Till hösten är det dags för en ny genomlysning.

– Då ska vi se om de förändringar vi gjort leder till något. Du är aldrig klar – det finns alltid saker du kan förbättra!

Sociala frågor växer

Hållbarhetsarbetet är i snabb förändring på Systembolaget.

– Det som har växt tydligt är de sociala frågorna. Vi har också förändrat hur vi integrerar hållbarhet i verksamheten. Nu är det väldigt många fler som äger de här frågorna, till exempel de som arbetar med våra politiska relationer. Det är en skillnad från att ha varit en liten grupp hållbarhetsansvariga, och det har skett på ganska kort tid. 2015 var det fortfarande ett fåtal personer som arbetade med detta, säger Hanna Helgesdotter Sutherlin.

Strategiska mål

Hållbarhet är ett av Systembolagets sex strategiska mål, och förra året antog styrelsen en särskild hållbarhetsstrategi.

– Ett av målen i hållbarhetsstrategin handlar om att vi ska bidra till lokalsamhällena i de länder där vi opererar. Det har lett till olika strategiska förflyttningar, där mitt arbete är en del av en sådan förflyttning. Ett annat mål är att hela sortimentet ska vara spårbart till 2023, säger Hanna Helgesdotter Sutherlin.

Stor skillnad mot miljömässig hållbarhet

Social hållbarhet är en svår hållbarhetsfråga att arbeta med, konstaterar Niklas Egels-Zandén, professor vid företagsekonomiska institutionen på Göteborgs universitet.

– I leverantörskedjor finns flera skillnader jämfört med miljömässig hållbarhet. Det finns till exempel inga spår av det problematiska i produkten på den sociala sidan. Det är också lättare att sätta pengar på miljösidan, det finns en tydligare kostnad kopplad till det. När det gäller sociala krav som krav på höjda löner och minskad arbetstid är de i alla fall på ytan svårare att förena med minskade kostnader, säger han, och fortsätter:

– Det är lättare att övertyga en leverantör om att investera i energieffektiviserande system än att till exempel behandla kvinnor bättre. Det är en annan typ av frågor, som ofta är kopplade till kulturella värden. Ingen har som en del av sin identitet att förstöra floder – om någon förklarar för mig hur jag kan lösa min produktion på ett annat sätt så är jag oftast okej med det. Men om det handlar om hur jag ser på mig själv så är det svårare att utmana, säger han.

”Staten backar”

Forskning visar att det finns en tydlig koppling mellan avreglering, politisk liberalisering och krav på företags CSR-arbete. Det går inte att säga att detta är något nytt, företag har i alla tider tagit visst samhällsansvar. Men de senaste tjugo åren har något hänt, enligt Niklas Egels-Zandén.

– När staten backar växer den här typen av retorik. Det finns ju också en bekväm del för den politiska världen i att lägga det här på företagssidan. Då slipper man komma överens på en politisk nivå, säger han.

Svårt att nå resultat

När området växer i betydelse och ansvaret läggs allt tydligare på företagen är frågan förstås hur social hållbarhet ska hanteras. Beträffande leverantörskedjan har det hittills visat sig svårt att nå resultat, enligt Niklas Egels-Zandén.

– De modeller vi trodde skulle fungera, med uppförandekod och kontrollsystem, får tyvärr inte de effekter som vi hade hoppats på. Det tror jag att allt fler av de stora företagen erkänner.

Övertro på beställarens makt

Det finns många skäl till varför det är svårt att lyckas.

– Man har haft en övertro på att ställa krav och kontrollera, och en övertro på att köpare som är stora kan diktera villkor för företag som är små. Leverantörerna är ofta organiserade i koncerner som kan vara mycket större än de som köper. Det finns problem som att folk ljuger, hittar på och luras. Du kanske hittar felen, men hur ska du lösa dem? Sedan är det naturligtvis kombinationen av prispress och önskan om snabba leveranser, säger han.

Fler olika åtgärder behövs

Niklas Egels-Zandén ser i sin forskning att arbetet med social hållbarhet förändras. Tiden då krav och uppföljning ansågs lösa frågan är förbi. Nu testas istället en bredare palett av åtgärder.

– Folk inser att det som funnits inte fungerar men ingen vet vilken lösningen är. Vissa saker fungerar men är svåra att skala upp på global nivå, det behövs duktiga konsulter och utbildare.

Vilka områden inom social hållbarhet är mest utvecklade idag, skulle du säga?

– Det man bäst kommer åt är de fysiska arbetsmiljöfrågorna. Det kan man lätt titta på på plats. Barnarbete är också en fråga som haft stor tyngd, och det hittar du sällan hos välkända bolag idag, säger Niklas Egels-Zandén.

Och vilka frågor är de svåraste?

– De svåraste är frågorna om rätten till facklig organisering, kvinnors rättigheter och frågan om korttidskontrakt. Och den hetaste, mest brännande frågan, är lönen. Den går att lösa, men det finns ett starkt motstånd, säger han.

Granskades av SVT

För Hanna Helgesdotter Sutherlins del är dessa de svåraste frågorna hennes dagliga arbetsuppgifter. Kvinnors rättigheter och rätten till att vara med i facket är exempel på vad som faller inom hennes ansvarsområde. Och jordbruksbranschen är förstås full av korttidskontrakt, eftersom det ofta handlar om säsongsarbete. Frågorna fick en ordentlig skjuts när 2016 när SVT:s samhällsprogram Uppdrag Granskning avslöjade dåliga arbetsvillkor i Sydafrika.

– Det var ett stort reportage, där vi så klart syntes. Flera fackförbund uttryckte att arbetet inte gick tillräckligt snabbt framåt, att de inte var inkluderade i samtalen, och så vidare. Det var ett allvarligt problem, säger Hanna Helgesdotter Sutherlin.

Samarbete med facket

Granskningen ledde till att Unionens fackklubb på Systembolaget, Unionen nationellt, Systembolaget och IUF (internationell facklig organisation) beslöt att samarbeta. Avtalet skrevs på 2017 och under 2018 togs en process fram. I början av 2019 var det hela klart att sjösättas.

– Det handlar om att främja arbetares rätt att organisera sig fackligt, och att skapa en process för hur de lokala fackförbunden ska kunna tala om för oss om något är fel, säger Hanna Helgesdotter Sutherlin.

Facket ska godkänna åtgärder

Informationen kommer från lokala fackförbund till IUF i Genève, och går därifrån till Unionen och sedan Systembolaget. De åtgärder som Systembolaget vill vidta ska sedan godkännas av facket.

– Informationen flödar hela tiden fram och tillbaka mellan alla de här stegen. Tidigare har vi vidtagit åtgärder men inte vetat om arbetstagarna på plats tycker att det är tillräckligt. Det här är ett sätt att få koll på att intressenterna är involverade och att det vi gör är tillräckligt, säger Hanna Helgesdotter Sutherlin.

Rapportering från fackklubbar

Det är inte bara frågan om rätten att organisera sig som kan rapporteras in, utan även till exempel brist på skyddsutrustning eller dåliga bostäder.

– Allt som kan vara ett potentiellt brott mot vår uppförandekod kan rapporteras.

– För oss är det omöjligt att veta hur läget är på plats, men det har de lokala fackklubbarna koll på. Det här är ett bra exempel på en fråga som vi aldrig hade kunnat lösa annars.

Mycket utbildning

Att få systemet i drift har inneburit mycket arbete. De lokala fackklubbarna måste utbildas, både i hur systemet fungerar och i vad som omfattas av Systembolagets uppförandekod. För några månader sedan landade den första rapporten på Hanna Helgesdotter Sutherlins bord.

– Det är alltid tråkigt när det inte går till som det ska, men det var oerhört spännande att se att kanalen faktiskt fungerar. Att man har så pass mycket tillit till processen att man väljer att skicka in en rapport om något som nu är ett pågående ärende, säger Hanna Helgesdotter Sutherlin, som förväntar sig fler rapporter framöver.

Glest mellan etiska märkningar

I butiken syns miljömärkningarna tydligt på hyllkanterna. Hanna Helgesdotter Sutherlin visar och förklarar. Men den som letar noga kan också hitta en etisk märkning. Mellan de markeringarna är det betydligt glesare.

Systembolaget har valt bort alla märkningar utom två: Fairtrade och Fair for Life. Det beror på att märkningarna måste vara tredjepartscertifierade och ge någon form av återbäring till lokalsamhället. Alltså går det inte att hitta någon etikmärkning för till exempel vin från Italien eller Frankrike, och följaktligen utgör det certifierade vinet en liten del av det totala sortimentet.

Nytt verktyg sjösatt

Men i framtiden kan det bli ändring på detta, för ungefär samtidigt som butiken här i centrala Stockholm invigdes, skedde en annan invigning mer i det tysta. Det var i september förra året, när Systembolagets nya verktyg för att hålla koll genom hela leverantörskedjan kunde börja fyllas med information.

– Det är en digital plattform där vi kartlägger hela kedjan bakom produkterna med hjälp av våra leverantörer. Producenterna kan skicka in certifikat och svara på självskattningsenkäter. Mitt jobb är att se till att frågor om mänskliga rättigheter finns med, säger Hanna Helgesdotter Sutherlin.

Mycket ännu inte inlagt

Än så länge omfattas inte hela sortimentet, som består av 16 000 artiklar, och inte heller förpackningar. Men motsvarande 95 procent av den sålda volymen finns i plattformen.

Hanna Helgesdotter Sutherlin ritar upp ett träd, eller snarare ett rotsystem, i luften mellan butikshyllorna. Överst finns den enskilda produkten. Därunder leverantören, och sedan leverantörens leverantörer hela vägen till de enskilda gårdarna. På varje nivå kan information läggas in, och om till exempel en gård levererar till flera producenter känner systemet av det så att det räcker att rapportera en gång.

– Varje enhet får rapportera in generell företagsinformation, som storlek och fackliga representanter, och vilka certifikat de har. Sedan kommer en fördjupad självskattningsenkät.

Identifierar risker

I nästa steg hjälper verktyget till att identifiera risker, baserat på till exempel vilket land producenten befinner sig i, om det finns giltiga certifikat, och liknande. Både miljöaspekter och sociala aspekter finns med.

– Det är viktigt att det finns en tredjepartskontroll. Om det inte finns certifikat som visar det, så är det svårare att lita på att uppgiften är sann. Men det finns många som inte är certifierade som ändå odlar ekologiskt eller kanske finansierar en skola, säger Hanna Helgesdotter Sutherlin.

Indikerar behov av kontroll

Verktyget hjälper Systembolaget att se vilka företag som behöver kollas upp, kanske genom att begära in en revisionsrapport eller att själv låta göra ett platsbesök.

– Det här är ett sätt att identifiera risker mycket mer systematiskt, och för producenterna att få lite cred för det goda arbete som många av dem faktiskt gör, säger hon.

Om plattformen fungerar som tänkt, innebär det att Systembolaget slipper de generiska data som annars ofta används i beräkningsmodeller och riskanalyser. En leverantör i ett högriskland kan bedömas utifrån sitt eget arbete, istället utifrån vilket land företaget befinner sig i.

”Landsfrågan är avgörande”

Men det finns inga enkla lösningar när det gäller social hållbarhet.

– Landsfrågan är avgörande för hur väl man efterlever sin uppförandekod. Forskning visar att det finns en extremt stark koppling mellan brott mot uppförandekoden och vilket land man befinner sig i, säger Niklas Egels-Zandén.

För Systembolagets del är dock tanken på att helt utesluta vissa länder inte aktuell. Istället har man sanktionsmöjligheter mot enskilda produkter när avtalsbrottet är ett faktum.

”Vill förlänga sitt ansvar”

Frida Emilsson, en av grundarna till företaget Worldfavor, som levererat plattformen till Systembolaget, ser ett ökande intresse för att ha koll genom hela värdekedjan.

– Företag har kommit mycket längre på senare år när det gäller att titta ner i sin värdekedja. Det gäller inte enbart social hållbarhet, utan mer generellt att man arbetar med att förlänga sitt ansvar mycket längre ned i leverantörsledet, exempelvis. Man drar inte längre gränsen vid sina direkta leverantörer, säger hon.

Ett sätt att minska riskerna

Ett skäl till det är att minimera risk genom att skaffa bättre kunskap om alla aktörer i kedjan, inte bara de som finns i första leverantörsledet.

Behovet av att komma bort från generiska data är stort, menar hon.

– Du kan estimera dina risker och möjligheter hur mycket du vill på schablonbasis, men om du kan få insyn i den faktiska bilden och data så får du en helt annan möjlighet att premiera de som arbetar på ett bra sätt, och upptäcka var de verkliga riskerna finns, säger hon.

– Det är givetvis så att det finns leverantörer över hela världen som avviker från den generiska riskbilden.

Kostar att ha koll

Enligt Niklas Egels-Zandén är det just kunskapen om hela leverantörskedjan som är den stora utmaningen för många företag just nu.

– Väldigt få företag har koll på alla underleverantörer i alla led. En sådan ambition innebär en enorm ökning av kostnaderna, säger han.

Leverantörerna får mata in uppgifter

Systembolaget har delvis löst frågan genom att låta leverantörerna lägga in informationen i den digitala plattformen, medan den egna personalen arbetar med till exempel utbildningar och intressentsamverkan. Hanna Helgesdotter Sutherlin menar att Systembolaget vill hjälpa leverantörerna att bli bättre på hållbarhet, och att det är viktigt att leverantörerna driver arbetet.

– Vår inställning har varit att vi vill göra det här tillsammans, vi har försökt att ta reda på vad de behöver från oss och tillhandahålla det, och lagt mycket tid på samtal och leverantörsträffar. Generellt har responsen varit positiv, säger hon.

Kommer ni att sluta göra producentbesök själva?

– Nej, jag har svårt att se att vi skulle sluta göra egna uppföljningar. Det skulle vara att friskriva sig från ansvar och det kan vi inte göra. Det är ju vi som sätter produkterna på hyllan, säger hon.