8 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

Förslaget gäller riktmärken där el och bränsle kan användas omväxlande i produktionen. Viktor Löfvenberg på Naturvårdsverket säger att dagens modell riskerat att missgynna elektrifiering eftersom indirekta utsläpp från elanvändning räknats in samtidigt som ett avdrag gjorts för elanvändningen. Efter revideringen av ETS-direktivet inom Fit for 55 vill EU-kommissionen ta bort avdraget och samtidigt räkna in indirekta utsläpp i riktmärkesvärdena.

Det innebär att vissa verksamheter kan få större fri tilldelning än tidigare. Svenska anläggningar inom bland annat skrotbaserad ståltillverkning, raffinaderier, kemiindustri, mineralull och vätgasproduktion pekas ut som möjliga vinnare.

Förslaget påverkar inte det totala utsläppstaket inom ETS, utan hur den fria tilldelningen fördelas mellan sektorer. Viktor Löfvenberg bedömer att förändringen inte är så stor att det krävs någon generell nedskärning av tilldelningen till andra sektorer.

Samtidigt framhåller Viktor Löfvenberg att långsiktiga och stabila regler är avgörande för investeringar i klimatomställning. Han varnar också för att systemets trovärdighet kan påverkas negativt om regler ändras till följd av stark lobbying från enskilda industrisektorer.

Läs mer


Förslag på ändringar i avskogningsförordningen

EU-kommissionen har presenterat nya åtgärder för att förenkla genomförandet av EU:s avskogningsförordning EUDR inför att reglerna börjar tillämpas senare i år. Paketet innehåller uppdaterad vägledning, nya frågor och svar samt ett utkast till delegerad akt som förtydligar vilka produkter som ska omfattas av lagen.

Enligt EU-kommissionen väntas förändringarna minska företagens administrativa kostnader med omkring 75 procent jämfört med den ursprungliga förordningen. De nya riktlinjerna innehåller bland annat tydligare regler för e-handel, små aktörer och hur leveranskedjor ska hanteras. Kommissionen vill också underlätta handeln genom databaser över producentländers lagstiftning och olika certifieringssystem.

Förslaget innebär samtidigt förändringar i vilka produkter som omfattas av reglerna. Snabbkaffe och vissa palmoljederivat föreslås läggas till, medan bland annat läder och begagnade varor föreslås undantas från förordningen. Förslaget är öppet för synpunkter fram till den 1 juni 2026.

Human Rights Watch kritiserar dock förslaget om att undanta läder. Organisationen varnar för att det kan skapa en lucka i regelverket eftersom läder från djur uppfödda på illegalt avskogad mark då fortfarande skulle kunna säljas inom EU.

Läs ”Vägledning: Här är de nya förenklingarna i EUDR”

EU förbereder lag för cirkulär ekonomi

EU-kommissionen samlar in synpunkter inför ett nytt lagförslag som ska påskynda övergången till cirkulär ekonomi inom EU. Målet är att minska beroendet av importerade kritiska råvaror och stärka unionens ekonomiska motståndskraft genom ökad återvinning och återanvändning. Samtal har hållits med aktörer från flera sektorer för att diskutera hur den inre marknaden bättre kan stödja cirkulära affärsmodeller och skapa en starkare marknad för sekundära råvaror. En större workshop med över 1 000 deltagare pågår också, där frågor som förenklade regelverk och bättre tillgång till cirkulära material diskuteras. Resultaten från dialogerna ska ligga till grund för det kommande lagförslaget som väntas behandlas av EU-kommissionens kollegium i början av maj.

EU inför gemensamma regler för byggnaders klimatpåverkan

EU har presenterat ett nytt ramverk för att beräkna byggnaders klimatpåverkan under hela livscykeln, så kallad Global Warming Potential. Syftet är att skapa jämförbara beräkningsmetoder mellan medlemsländerna samtidigt som nationella anpassningar fortfarande ska vara möjliga. De nya reglerna innebär att klimatpåverkan ska redovisas i energideklarationer från januari 2028 för nya byggnader större än 1 000 kvadratmeter, och från 2030 för alla nya byggnader. Beräkningarna ska omfatta hela byggnadens livscykel, från produktion och transporter av byggmaterial till drift, renovering, rivning och återvinning. Ramverket är kopplat till EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda och ska även använda data från tillverkare för att ge mer tillförlitliga klimatberäkningar.

EU satsar 600 miljoner euro på energiprojekt

EU-kommissionen har utlyst 600 miljoner euro i stöd till gränsöverskridande energiprojekt inom unionen. Finansieringen ska gå till projekt som stärker energiinfrastrukturen och bidrar till EU:s omställning mot ett mer hållbart och integrerat energisystem. Fokus ligger bland annat på elnät, vätgasinfrastruktur och projekt som kan minska beroendet av fossila bränslen. Stödet ska också förbättra energiförsörjningen och öka motståndskraften mot framtida energikriser inom EU. Ansökningar kan lämnas in av medlemsländer och aktörer som arbetar med projekt av gemensamt europeiskt intresse.

Experter diskuterade ozonskikt och klimatåtgärder i Bryssel

Experter inom ozon- och klimatfrågor samlades förra veckan i Bryssel för ett möte inom Montrealprotokollets tekniska panel TEAP. Under mötet diskuterades kommande rapporter om finansieringsbehov i utvecklingsländer för att fasa ut ozonnedbrytande ämnen samt en större lägesrapport om teknikutveckling och kvarstående utmaningar. Frågor som fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen inom flygets brandskydd och övergången till mer klimatvänliga inhalatorer inom sjukvården behandlades också. Diskussionerna omfattade även utsläpp från kemisk produktion och andra sektorer med påverkan på klimat och ozonskikt. Montrealprotokollet antogs 1987 för att avveckla ozonnedbrytande ämnen och utökades 2016 för att även minska utsläppen av fluorkolväten, som är starka växthusgaser.

Nya digitala verktyg ska stärka Europas klimatarbete

EU-projektet Nevermore har presenterat fyra nya digitala verktyg som ska hjälpa beslutsfattare att kombinera klimatanpassning med minskade utsläpp. Verktygen har utvecklats med en ledande roll från IVL Svenska Miljöinstitutet

 sedan 2022. Bland lösningarna finns en åtgärdskatalog för klimatinsatser, ett verktyg för lokala klimatriskanalyser, ett scenariobaserat analysverktyg för klimatpolitik samt ett spelbaserat verktyg för att öka förståelsen för komplexa klimatbeslut. Syftet är att göra forskningsresultat mer användbara i praktisk planering på lokal, regional och europeisk nivå. Verktygen har testats i fem europeiska fallstudier, däribland i Norrbotten, och resultaten ska presenteras vid projektets slutkonferens i Luleå den sjätte maj.

Svenska bolag vill göra EU till en ”elektrounion”

Ett stort antal svenska och europeiska företag uppmanar EU att kraftigt öka elektrifieringen av energisystemet genom en så kallad ”elektrounion”. I ett öppet brev, initierat av Norrsken, kräver företagen att minst 50 procent av Europas energianvändning ska vara elektrifierad till år 2040, jämfört med cirka 25 procent i dag. Bakgrunden är flera energiprischocker de senaste fyra åren som enligt företagen har visat Europas beroende av importerade fossila bränslen och sårbarheten i energisystemet. Undertecknarna menar att upp till 90 procent av Europas ekonomi kan elektrifieras med teknik som redan finns tillgänglig, men att utvecklingen går för långsamt. För att påskynda omställningen efterfrågas tydligare politiska mål, investeringar i elnät och snabbare tillståndsprocesser. Bland företagen som står bakom brevet finns H&M, Oatly och Einride.

Läs det öppna brevet