Inga produkter i varukorgen.
Allt fler fattiga trots arbete
Social hållbarhet
Att ha ett arbete räddar inte från fattigdom längre. Det gäller för allt fler människor inom EU. Nu ska forskare ta reda på varför och vad som kan göras.
Att leverera mat kan vara ett bra påhugg för studenter – eller ett desperat sätt att försörja en familj. Foto: StockAdobe
En växande andel av dem som har ett jobb riskerar ändå fattigdom. Det gäller även i Sverige, där andelen var sju procent under senaste mätningen år 2017. Det handlar inte längre bara om den vanliga utsattheten.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Fler fattiga i EU
I EU som helhet var andelen i riskzonen för fattigdom 9,3 procent av dem som hade ett arbete det året, att jämföra med 8,3 procent år 2010. Fattigdom definieras som en inkomst som ligger under 60 procent av medianlönen.
– Det här fenomenet blir allt mer tydligt inom EU. En ökande andel finns i riskzonen eller under gränsen för fattigdom, berättar Ann-Christine Hartzén, universitetslektor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
Nytt fenomen – arbete lönar sig för dåligt
Fattigdom handlar inte längre bara om den vanliga utsattheten på grund av utländsk härkomst, sjukdom eller arbetslöshet. Nu uppstår fattigdom också av något som varit ovanligt sedan andra världskriget, nämligen att ett en del arbeten ger alldeles för låg inkomst.
– Man blir lite paff när man förstår att det är så här. Det är oroväckande och har fallit under radarn under lång tid, säger Ann-Christine Hartzén.
Saknas i statistiken
Det handlar om ett samhällsproblem som inte studerats närmare och inte heller inkluderats i statistik för social utsatthet. Därför har EU påbörjat projektet ”Working yet poor”. Ann-Christine Hartzén är en av tre svenska forskare som deltar.
Redan idag vet forskarna tillräckligt mycket för att kunna dela in de drabbade i fyra grupper.
En grupp kommer från traditionella låglöneyrken, till exempel inom städbranschen. En annan grupp består av egenföretagare utan egna anställda. De omfattas inte av hela det sociala skyddsnätet. De som har tidsbegränsade anställningar och deltidsanställningar är också en utsatt grupp.
Gigg-ekonomin en fälla
Den fjärde gruppen är de som arbetar med tillfälliga påhugg och får betalt per utfört uppdrag, inom gigg-ekonomin, till exempel. Några av dem finns i kultursektorn, men ett annat exempel är de som åker runt på cykel eller moped och levererar mat efter beställningar via en app.
– Det kan vara ett bra påhugg för studenter, men det finns också de som desperat försöker försörja sig på det här men har svårt att nå upp till rimlig lön, säger Ann-Christine Hartzén.
Faller utanför skyddsnäten
Fakta
Fyra utsatta grupper
Även svenska företag och verksamheter inom EU kan ha problem med att de som utför arbetet inte har en tillräcklig lön för att kunna försörja sig. Här är fyra grupper att hålla extra koll på i leverantörskedjan:– Personer som arbetar i ett låglöneyrke– Egenföretagare utan anställda– Personer med tidsbegränsade anställningar eller deltidsanställningar– Personer som arbetar med tillfälliga påhugg, till exempel med att köra ut mat för hemleverans.
De ses som egenföretagare men är helt beroende av appen och har kanske inte ens registrerat ett företag. De faller helt utanför de flesta skyddsnät.
– Regelverket har inte hängt med, konstaterar Ann-Christine Hartzén.
Ska lämna förslag till åtgärder
Deltagarna i projektet ska inte bara studera problemet utan också ge förslag till hur det ska gå att hantera inom ramen för EU:s sociala pelare. Den omfattar 20 principer som ska bidra till en rättvis och väl fungerande arbetsmarknad.
