Att införa ett ledningssystem för jämställdhet på en arbetsplats, behöver inte skilja sig så mycket från att införa det för kvalitet, hållbarhet eller annat. Det säger Linnea Turnstedt, som arbetar med hållbarhet på stiftelsen Tem vid Lunds universitet som har utrett hur införande av jämställdhet kan förenklas på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.
Så kan standarder hjälpa till med jämställdhetsarbetet
Social hållbarhet
Jämställdhetsarbetet kan dra nytta av befintliga standarder för till exempel kvalitets- eller miljöstyrning, enligt en utredning på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Befintliga standarder och jämställdhetsarbetet
Fakta
Stiftelsen vid Lunds universitet
Organisationen har därför tittat närmare på olika standarder och hur de kan bidra.
– Det vi tittat på är Iso 14001 för miljö, Iso 2600 för socialt ansvarstagande och 45001 för arbetsmiljö, säger Linnea Turnstedt.
Tanken är att företagen kan välja den standard som redan finns, som en utgångspunkt för ledningssystemet för jämställdhet.
Kunde använda Iso 14001
Ett av företagen som studerades under arbetet var Malmö Arena Hotell. Företaget hade redan Iso 14001. Efter samtal med revisorn, kom företaget företrädare fram till att det gick att använda det systemet för rapporter om avvikelser gällande jämställdhet också. Det kunde handla om personal diskriminerats av kunder, till exempel.
– Vad jag förstår så fungerade det väldigt bra, berättar Linnea Turnstedt.
Trestegs-strategi
Fakta
Trestegsmodellen
Hon har även förslag till en mer övergripande strategi, med tre steg. Det börjar med en sammanställning av nuläget, en inventering.
– Då intervjuar man exempelvis processägare som kvalitetschefer, avdelningschefer, eller enhetsansvariga. Det är också bra att konsultera vanliga medarbetare, de har ofta bäst koll på hur det fungerar i det dagliga arbetet.
Hitta eldsjälarna
Därefter följer själva införandet. Här kommer det redan färdiga systemet bra till pass, som Iso 14001 till exempel. Nästa steg är att välja ut någon som kan genomföra allt och även få med det som saknas i ledningssystemet som använts.
– Det går att använda ambassadörer för jämställdhet, klassiska eldsjälar. Men man får inte lägga för stort ansvar på dem utan att ge dem tillräckliga resurser, säger Linnea Turnstedt.
Den viktiga uppföljningen
Tredje steget består egentligen av två steg, nämligen uppföljning och förbättring. Det går att göra med hjälp av internrevision, med att arrangera diskussionsforum på arbetsplatsen och så vidare. Den som redan har ett ledningssystem kan nöja sig med att lägga till jämställdhet i rutinerna för uppföljning.
Egentligen finns det några steg att klara av innan trestegsmodellen blir aktuell. Någon måste ta ansvar för jämställdheten högre upp i hierarkin.
– Det är den ständiga frågan och en stor utmaning. Ibland är det en hållbarhetschef, ibland vd. Men det måste vara någon i ledningsfunktion i alla fall.
Viktigt att definiera området
Vad jämställdhet betyder i den egna organisationen måste också definieras. Sedan återstår frågan om stödet för jämställdhet i organisationen.
– Där ledningen är ointresserad eller den interna kulturen trycker ner den här sortens arbete, måste man komma med logiska och väl underbyggda argument. De kan handla om hälsa, lojalitet eller ökad lönsamhet till exempel, säger Linnea Turnstedt.
Utredningen som gjorts på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten heter Integrering av jämställdhet i ledningssystem.