Inga produkter i varukorgen.
8 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda
EU-svepet
Veckans viktigaste nyheter inom hållbarhetsområdet på EU-nivå. Läs mer om:
■ Regeringens linje i EU:s utsläppshandel ifrågasätts i riksdagen
■ EU:s utsläpp minskar samtidigt som solenergin ökar kraftigt
■ EU-parlamentet vill stärka Life-programmet men lämnar framtiden öppen
■ Flera EU-länder når plastmål långt före tidsplan
■ EU listar 235 energiprojekt för stärkt sammankoppling
■ EU förlänger skattebefrielse för biodrivmedel till 2032
■ Få stadsbor i Europa har nära till grönområden
■ CBAM slår hårt mot Ukrainas stålexport
Foto: Regeringskansliet/ Adobe Stock
Regeringens linje i EU:s utsläppshandel ifrågasätts i riksdagen
Riksdagsledamoten Matilda Ernkrans har ställt en fråga till EU-ministern Jessica Rosencrantz om regeringens agerande i förhandlingarna om EU:s utsläppshandel. Frågan gäller vilka initiativ regeringen tagit för att försvara det så kallade Swedish Proposal, som tidigare bidragit till att minska överskottet av utsläppsrätter. Bakgrunden är ett förslag från EU-kommissionen om att fler utsläppsrätter ska ligga kvar i marknadsstabilitetsreserven i stället för att annulleras. Kritiker menar att detta kan försvaga systemets styrning och påverka priset på utsläppsrätter. Samtidigt har regeringen både uttryckt stöd för systemet och ställt sig bakom slutsatser som öppnar för en översyn. Frågan fokuserar på hur regeringen agerar i EU-förhandlingarna och vilka insatser som görs för att samla stöd.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
EU:s utsläpp minskar samtidigt som solenergin ökar kraftigt
Utsläppen inom EU:s system för handel med utsläppsrätter minskade med 1,3 procent under 2025 jämfört med året innan, enligt ny data från EU-kommissionen. Sedan systemet infördes 2005 har utsläppen i de berörda sektorerna halverats, i linje med målet om 62 procent minskning till 2030. Samtidigt ökade användningen av solenergi med 24,6 procent och blev därmed den näst största förnybara energikällan efter vindkraft. Den totala andelen förnybar el uppgick till 47,3 procent, medan elproduktionen totalt ökade med 1,7 procent. Utsläppen från energiintensiv industri minskade med 2,5 procent, medan flygets utsläpp ökade något och sjöfartens utsläpp minskade med cirka tre procent. Utvecklingen visar på fortsatt omställning inom energisektorn men också skillnader mellan olika delar av ekonomin.
EU-parlamentet vill stärka Life-programmet men lämnar framtiden öppen
EU-parlamentets budgetutskott har föreslagit fortsatt och ökad finansiering av miljöprogrammet Life inom EU:s kommande långtidsbudget. Utskottet vill avsätta totalt 5,4 miljarder euro till programmet, vilket ses som en viktig signal inför kommande förhandlingar. Samtidigt saknas ett tydligt krav på att behålla Life som ett fristående program, vilket väcker oro för EU:s framtida miljöarbete. Organisationen European Environmental Bureau varnar för att programmets effektivitet kan minska utan en självständig struktur. Frågan om programmets utformning blir central i de fortsatta budgetförhandlingarna mellan EU:s institutioner. EU-parlamentet väntas rösta om förslaget den 28 april.
Flera EU-länder når plastmål långt före tidsplan
Flera EU-länder har redan nått målen för insamling av engångsplast flera år i förväg, enligt en ny rapport från EU-kommissionen. Redan 2022 uppnådde tio medlemsstater målet för 2025 om att samla in minst 77 procent av plastflaskor, och sex av dessa klarar även målet för 2030 på 90 procent. Bland länderna som ligger längst fram finns Sverige, Danmark och Tyskland, där pantsystem lyfts fram som en avgörande framgångsfaktor. Samtidigt visar rapporten att konsumtionen av engångsplast fortfarande är hög inom EU, med över 524 000 ton matförpackningar och 152 000 ton muggar sålda under 2022. Även plastinnehållande fiskeredskap pekas ut som en fortsatt utmaning, där endast omkring en tredjedel samlas in. EU-kommissionen kommer nu att följa utvecklingen årligen fram till 2030 för att utvärdera effekterna av olika åtgärder.
EU listar 235 energiprojekt för stärkt sammankoppling
EU har presenterat en ny lista med 235 gränsöverskridande energiprojekt för att stärka Europas energiinfrastruktur och omställning till renare energi. Projekten omfattar bland annat elnät, havsbaserad energi, vätgas och koldioxidnät och ersätter den tidigare unionslistan från den 29 april 2026. Satsningen ger projekten snabbare tillståndsprocesser, regulatoriskt stöd och möjlighet till finansiering via Connecting Europe Facility. Totalt rör det sig om 113 projekt inom el och smarta nät samt 100 projekt kopplade till vätgas. Initiativet syftar till att minska flaskhalsar, öka motståndskraften i energisystemet och minska beroendet av fossila bränslen. En ny ansökningsomgång för finansiering väntas öppna i slutet av april 2026.
EU förlänger skattebefrielse för biodrivmedel till 2032
EU-kommissionen har beslutat att förlänga Sveriges statsstödsgodkännande för skattebefrielse av rena och höginblandade biodrivmedel till och med 2032.
Det nuvarande godkännandet löper ut vid slutet av 2026, och regeringen ansökte därför om en förlängning i september 2025. Enligt regeringen underlättar beslutet arbetet med att ställa om till mer hållbara transporter och minska beroendet av fossila bränslen.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Transportföretagen lyfter samtidigt att biodrivmedel är avgörande på kort sikt för att minska utsläppen, särskilt innan elektrifieringen fått fullt genomslag. Den förlängda skattebefrielsen väntas enligt Transportföretagen ge mer långsiktiga och stabila villkor för både producenter och användare av biodrivmedel, vilket bedöms underlätta fortsatta investeringar i omställningen.
Få stadsbor i Europa har nära till grönområden
En ny studie av 862 europeiska städer visar att få stadsbor har god tillgång till grönområden. Endast 13,5 procent av befolkningen uppfyller den så kallade 3-30-300-principen, medan 21 procent helt saknar tillgång enligt kriterierna. Studien har genomförts av EU-kommissionen tillsammans med Köpenhamns universitet och bygger på satellitdata och socioekonomisk statistik. Resultaten visar tydliga skillnader mellan regioner, där norra Europa generellt har bättre tillgång till grönska än södra Europa. Även inom städerna är tillgången ojämnt fördelad, där områden med högre inkomster har mer grönska och närmare till natur. Forskarna pekar på behovet av fler gröna ytor för att stärka livskvalitet, klimatanpassning och jämlik tillgång.
CBAM slår hårt mot Ukrainas stålexport
EU:s nya koldioxidtullar har lett till att europeiska kunder snabbt avbryter beställningar av ukrainskt stål, vilket slår hårt mot landets export. Mekanismen infördes i januari och innebär att importörer betalar avgifter baserade på utsläpp från produktionen, med syfte att minska koldioxidutsläpp och skapa rättvis konkurrens.
Enligt en representant för Ukrainas största stålbolag har beställningar på cirka 300000 ton stål stoppats under årets första kvartal, samtidigt som kostnaderna ökat kraftigt. Följden har blivit nedstängning av en anläggning och minst 3400 förlorade arbetstillfällen. Stålindustrin är central för Ukrainas ekonomi, men alternativa marknader har inte kunnat ersätta bortfallet från EU. Ukrainska bolag efterlyser nu undantag eller stöd för att kunna anpassa sig till de nya reglerna.
