Långlivade organiska föroreningar, så kallade POPs, är ämnen med särskilt allvarliga hälso – och miljöfarliga egenskaper. Dessa ämnen begränsas och regleras i den så kallade POPs-förordningen som trädde i kraft år 2004 och gäller i alla EU:s medlemsländer.
Striktare POP-regler väntar – Kemiexperten: ”En stor omställning”
Klimat EU är på gång med striktare riktlinjer för långlivade organiska föroreningar i avfall. John Lotoft, handläggare inom avfalls- och kemikalieenheten på Naturvårdsverket, reder ut vad det kan innebära för företag.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Sedan 2019 har EU-kommissionen arbetat med en översyn av förordningen – och i oktober förra året presenterade de sitt förslag med striktare riktlinjer.
Parlamentet röstar ja till strängare regler
Nu har även Europaparlamentet sagt sitt i frågan. Med 66 röster för, nio emot och tio nedlagda röster, klubbade de på tisdagen igenom sin ståndpunkt om strängare regler. Av de svenska partierna röstade samtliga för. Endast Peter Lundgren från SD röstade emot.
Innan ett slutgiltigt beslut fattas ska nu Europaparlamentet förhandla med medlemsländernas regeringar i ministerrådet.
John Lotoft är handläggare inom avfalls och kemikalieenheten på Naturvårdsverket. Tillsammans med Kemikaliemyndigheten ansvarar de för det svenska arbetet med POP-förordningen. Naturvårdsverket hanterar delen med avfall.
FAKTA
Så kan den nya POP-förordningen bli
- Utöver de ämnen som redan ingår i POP-förordningen, är kommissionens förslag att inkludera även PFOA och PFOA-relaterade ämnen, dicofol och pentaklrfenol.
- Parlamentet vill att man även inkluderar perfluorhexansulfonsyra.
- De ämnen som både parlamentet och kommissionen vill sänka gränsvärderna för är kortkedjiga klorparafiner, polybromerade difenyletrar, hexabromcyklododekan (HBCDD) samt dioxin och feraner.
- Här finns den befintliga POP-förordningen.
- Här är EU-kommissionens förslag.
- Här är Europaparlamentets ändringsförslag.
Om det här klubbas igenom. Hur kommer det att påverka företag?
– POPs-förordningen reglerar hur avfall ska hanteras. I och med att de nya gränsvärdena berör flera led i avfallshanteringen, från inventering och undersökning till behandling, så är det flera aktörer som berörs av ändringarna. Eftersom gränsvärdena blir lägre och fler ämnen tillkommer innebär det att det är mer avfall som berörs. Det kommer att bli en stor omställning. Samtidigt är det inte alla avfallsslag och flöden som påverkas, med det är många som kommer att behöva tänka till hur de arbetar framöver, säger John Lotoft.

Vad är syftet med ändringen?
– Det handlar om extremt giftiga ämnen som påverkar både människa och miljö och som dessutom finns kvar i naturen under väldigt lång tid. Det handlar också om att man inte vill få in POP-ämnen i det cirkulära kretsloppet.
Varför har det tagit så lång tid?
– Ändringar och nya gränsvärden behöver konsekvensutredas för att hitta nivåer som ger önskad effekt, samtidigt som de behöver vara genomförbara utifrån tekniska begränsningar. Till exempel för analys- och sorteringsmetoder och tillgänglig kapacitet för att hantera avfall som berörs av gränsvärdena. Det är också en omfattande beslutsprocess att ta fram lagstiftning, vilket sammantaget påverkar genomförandetiden.
Varför går man inte ännu längre?
– Alla de här gränsvärdena och nya ämnena måste konsekvensutredas, vilket kommissionen har gjort. Då tittar man på flera saker. Dels om det är miljömässigt motiverat att förbränna mer avfall för att få bort POP-ämnena, dels om det är genomförbart – alltså att rätt teknik finns på plats. Sedan undersöker man också frågan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Gränsvärdena måste sättas i relation till flera aspekter och vad som genomförbart. Gränsvärden i POPs-förordningen kan komma att ändras till lägre nivåer i takt med till exempel teknisk utveckling inom återvinningsindustrin, säger John Lotoft.