Inga produkter i varukorgen.
Här är svenska plast-toppen
Cirkulär ekonomi
Totalt sätts 1,3 miljoner ton plast på marknaden i Sverige 2019 enligt Naturvårdsverket, som granskat flödena. Här är plasttoppen för Sveriges största plastflöden, med en oväntad kandidat på femteplatsen.
Förpackningar står för den överlägset största volymen plast i Sverige. På andra plats kommer byggplast.
Naturvårdsverket har granskat den plast som sattes på den svenska marknaden 2019 i rapporten Plast i Sverige. Av rapporten framgår att många siffror är osäkra, bland annat eftersom inte alla företag tar sitt producentansvar för de förpackningar de säljer. Troligtvis är volymerna större än vad som anges nedan.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Så här ser plasttoppen ut:
1. Förpackningar (ej Pet-flaskor): 220 000 ton plast
Minst 220 000 ton plastförpackningar såldes i Sverige under 2019, och av dem hamnade 60 procent hos hushållen. Den totala mängden är dock okänd, skriver Naturvårdsverket, eftersom en hel del plastavfall inte rapporteras. 34 procent av dessa förpackningar materialåtervanns vilket ger en fingervisning om att det behöver jobbas hårt på det här området. Bortsett från de stora volymerna så har Sverige ett mål som säger att 50 procent ska materialåtervinnas redan 2025.
2. Byggprodukter: Mer än 165 000 ton
På andra plats placerar sig byggindustrin. Medan materialdiskussionerna ofta rör cement och stål placerar sig alltså byggsektorn högt inom plastanvändning. Här är det dock ofta frågan om mer långlivade produkter, som elrör och kablar. Men när det gäller plastavfallet har byggsektorn mycket att göra. Medan konsumenterna nådde upp till 34 procents materialåtervinning, ligger byggbranschen på föga smickrande 2,5 procent. Mindre än 3 000 ton plastavfall per år återvinns.
3. Fordon och däck: 140 000 ton
300 kilo av en vanlig bil består av plast, enligt Naturvårdsverket. Och även om kvaliteten är hög så är det ytterst lite som materialåtervinns. Resten eldas upp eller deponeras. Och av de 91 000 ton personbilsdäck som samlades in 2020 gick bara 24 procent till materialåtervinning.
4. Elutrustning: 39 000 ton
Siffran är mycket osäker eftersom det är olika plastinnehåll i olika produkter. Men det avfall som samlades in 2020 innehöll ungefär 23 000 ton plast, varav mer än hälften gick till materialåtervinning.
5. Vindturbinblad: 30 000 ton
20 700 ton glasfiberhärdad plastkomposit gick åt till att bygga vindkraftverk under 2020, totalt 357 stycken. Därutöver ingick ungefär 9 600 ton annan plast, tror Naturvårdsverket. Materialet är svårt att återvinna och kommer troligen att eldas upp för energiåtervinning när kraftverken moderniseras eller skrotas någon gång i framtiden, om inte industrin kommer fram till någon bättre lösning.
