Rapporten har genomförts av Stockholm Environment Institute (SEI), Stockholm Finance Center (SSFC) och Mistra Center for Sistainable Markets (Misum) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Rapport: Svenska banklån till olje – och gasutvinning ökar
Hållbarhet
Sveriges utlåningsvolymer till industrier med höga utsläpp, såsom olja – och gasprospektering och produktion, har sedan Parisavtalet skrevs under ökat. Det visar en ny forskningsrapport som har kartlagt kapitalflöden från Sveriges fem största banker.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Syftet med rapporten, som kartlagt nationella och internationella kapitalflöden från Sveriges fem största banker, är att synliggöra kapitalflödenas klimatpåverkan, då bankerna spelar en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle.
Rapporten visar att de fem bankerna – Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken, Swedbank, Danske Bank och Nordea – sammanlagt arrangerat lån och obligationer för omkring 150 miljarder USD till sektorer med höga utsläpp sedan Parisavtalet trädde i kraft 2016.
Visar på begränsad anpassning till Parisavtalet
Enligt analysen ökade finansieringen gradvis i volym till sektorer med stora utsläpp, såsom olje- och gasprospektering och produktion, vilket enligt forskarna visar på en begränsad anpassning till Parisavtalets klimatmål.
– Finansmarknaderna ska bidra till omställningen till ett hållbart samhälle och det är viktigt att förstå hur de finansiella flödena är kopplade till investeringar i den reala ekonomin. För att Sverige ska nå sina klimat- och miljömål och kunna utveckla kostnadseffektiva styrmedel behöver vi metodik och användbara data för att mäta finansiella flöden och förstå hur och till vilka sektorer kapital allokeras, säger Per Bengtsson, senior rådgivare inom klimat och finans hos Naturvårdsverket, i en kommentar.
22 procent till ”bruna” kapitalflöden
Forskarna har genomfört studien genom att kategorisera investeringsmottagare i sektorer med höga utsläpp som ”bruna, långa utsläpp som ”gröna” och resterande som ”grå”.
Även om resulterat från studien visar att gröna kapitalflöden har ökat sedan 2016, så är det längre än de bruna och gråa kapitalflödena. De data som studien baseras på visar att 10 procent går till gröna kapitalflöden, 22 procent till bruna och 67 procent till grå kapitalflöden.
Samtidigt understryker forskargruppen att studien behöver ses i en större kontext av marknader och andra aktiviteter före och efter Parisavtalet skrevs under. Brist på transparens och tillgängliga data menar de är ett ytterligare hinder för att göra en fullständig bedömning.