Inga produkter i varukorgen.
KTH-forskare avslöjar den osynliga plasten i hemmet: ”Vi måste bli mer plastkunniga”
Plast Hur mycket plast finns egentligen i ett vanligt hem? I ett KTH-lett experiment fick en barnfamilj i Stockholmsområdet testa vardagen med plasten bortplockad – och upptäckte saker de inte hade räknat med.
Sara Ilstedt. Foto: privat / BARTOSZ WOSNIAK
Plast finns överallt i våra hem – men sällan i fokus. Det ville forskare vid KTH ändra på genom att bokstavligen lyfta ut plasten ur vardagen. I ett experiment fick en barnfamilj i Stockholmsområdet leva nästan helt utan plast under en månad, efter att stora delar av hemmets innehåll burits ut och ersatts med alternativ i naturmaterial.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– I det här projektet ville vi fokusera på den osynliga plasten i hemmet. Alltså inte på förpackningar, vilket är det som man oftast pratar om, säger Sara Ilstedt, forskare på KTH och projektledare för experimentet, till Miljö & Utveckling.
Projektet är en del av ett större forskningssamarbete med ursprung i Norge, där flera forskargrupper studerar plast ur olika perspektiv – från kemikalier till globala överenskommelser. Sara Ilstedts grupp arbetar med framtidsscenarier och alternativa sätt att gestalta hållbara livsstilar. Under arbetet med mer traditionella framtidsscenarier växte en frustration fram.
– Om man ska titta på dystopiska framtidsscenarier så är det redan så dystopiskt som det kan bli. Vi är i en värld som svämmar över av plast.
En sommardag anlände forskarteamet till familjens villa. Totalt deltog 13 personer i arbetet med att tömma hemmet.
Möbler, köksutrustning, leksaker, textilier och inredning bars ut och ställdes upp i trädgården för att fotograferas och dokumenteras. Vissa saker, som fast installerad elektronik och arbetsredskap, fick vara kvar. Varje familjemedlem fick också välja ut tio saker att behålla. Reaktionen lät inte vänta på sig.
– De var ganska chockade till att börja med. De visste inte hur mycket saker vi skulle ta bort och hur mycket som de skulle få i ersättning.
När huset stod i det närmaste tomt rullade en lastbil in med ersättningsföremål i trä, metall, glas och textil.
– Då vände stämningen och de blev glada igen. Det blev lite julafton.
Under månaden anpassade familjen sin vardag till de nya förutsättningarna. Plastpåsar och förpackningar ersattes med vaxdukar, glasburkar och metallådor. Efter en månad reflekterade de över att det gått förvånansvärt bra.
För Sara Ilstedt har experimentet väckt både oro och hopp.
– Det är skrämmande hur mycket slöplast vi faktiskt har i våra hem som vi inte tänker på, säger hon.
Samtidigt menar hon att många plastprodukter kan ersättas redan i dag.
– Det finns faktiskt alternativ. Många köksredskap kan ersättas med glas och metall och keramik. Syntettäcken och kuddar kan ersättas med bomull, ull och dun. I trädgården kan vi ha trä, metall och terracotta.
Hon betonar dock att plast fortfarande fyller viktiga funktioner.
– Vi kommer inte kunna byta ut allting. Men vi måste bli mera plastkunniga och inte använda plast i onödan.
