Klimatkämpen Anabela Lemos: ”Europa måste erkänna sina brott”

Internationellt I över 20 har hon stridit mot multinationella bolags exploatering av Moçambiques naturtillgångar. Nu blir hon den första miljökämpen att motta Per Angerpriset. För Miljö & Utveckling berättar Anabela Lemos om sitt arbete och om rädslan att Moçambique ska gå i samma fälla som länder i Europa.

Klimatkämpen Anabela Lemos: ”Europa måste erkänna sina brott”
Anabela Lemos är vinnare är Per Anger-priset.

Det är fredagseftermiddag. Anabela Lemos pustar ut på Forum för levande historias kontor i Stockholm. Det har varit en intensiv dag. Hon har hunnit med att träffa både utrikesministern i riksdagshuset och Greta Thunberg och resten av gänget i Fridays For Future på Mynttorget.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Jag sade till Greta att jag tycker att de gör ett fantastiskt jobb, säger Anabela Lemos.

Greta Thunberg och Anabela Lemos.

Strider mot multinationella bolag

Hennes egen kamp tar plats i Moçambique, där hon strider mot utländska bolags utvinning av naturgas och andra naturtillgångar.

Nu är hon i Sverige för att motta Per Angerpriset, som delas ut för att lyfta fram humanitära och demokratifrämjande insatser. Priset instiftades 2004 av den svenska regeringen och går för första gången till en person som tar arbetar för ett bättre klimat.

– Det är många som inte förstår att naturen och människors liv hänger ihop. Förstör vi naturen, förstör vi våra liv. Därför känns det viktigt att det här priset går till en person som kämpar för miljön, säger Anabela Lemos.

Vann sin första klimatkamp

Hennes miljökamp började 1998. Det skulle byggas en förbränningsugn med bekämpningsmedel i hennes bostadsområde i huvudstaden Maputo. Många befarade att det skulle leda till ett ökat antal cancerfall.

Anabela Lemos tog kampen mot bolaget som skulle bygga förbränningsugnen. Fallet fick allt mer uppmärksamhet och efter två år som kantades av protester vann Anabela Lemos.

Hon fick blodad tand och så småningom utvecklades miljögruppen Justica Ambiental (Klimaträttvisa) – som hon idag leder och som är en stark röst i Moçambique.

Sonen Daniel Ribiero med på resan i Sverige

Anabela Lemos klimatengagemang har även smittat av sig på hennes barn. Med sig på resan i Sverige har hon sonen Daniel Ribeiro, som även han arbetar i Justica Ambiental. Där har han som uppdrag att samla information och ansvara för organisationens tekniska delar.

Han sitter med runt bordet på Forum för levande historias kontor och flikar in i samtalet. Han berättar bland annat om att klimatförändringarna gjort att han nyligen fattat beslutet att inte skaffa några barn.

– Moçambique är ett av världens mest sårbara länder för klimatförändringarna. Vi har extremvärme, torka, cykloner och översvämningar. Det är inte bra för barn att växa upp i, säger Daniel Ribiero.

Daniel Ribiero har följt med sin mamma Anabela Lemos på hennes resa i Sverige

Strider mot enorma naturgasprojekt

När han och Anabela Lemos inte är i Sverige, lägger de all sin kraft på att försöka stoppa utvinningen av naturgas utanför Moçambiques kust. Hundratals familjer har tvingats lämna sina hem på grund av de sammanlagt två projekten, som enligt biståndsorganisationen Weeffect beskrivits som de största utländska investeringarna i Afrika.

Anläggningar för att utvinna gasen är redan på plats, men den storskaliga utvinningen har ännu inte börjat. Anabela Lemos och Daniel Ribeiro beskriver projekten som en ödesfråga. Inte bara för Mocambique, utan för hela världen.

– Historiskt har Moçambique inte släppt ut så mycket växthusgaser, men om de här projekten går igenom kommer det att förändras dramatiskt. Det är väldigt oroväckande. Om utvecklingsländer som Moçambique går samma väg som industriländer, som bidragit mycket till klimatförstöringen, har världen inte en chans, säger Anabela Lemos.

Miljöförsvarare driver ofta sitt arbete med livet som insats. Under 2020 mördades 331 människorättsförsvarare världen över, majoriteten med kopplingar till mark och miljö, enligt organisationen Weeffecct.

”En väldigt liten del av intäkterna kommer gå till befolkningen”

Ett argument som såväl bolagen som politiker använder för att driva igenom projekten är att det skulle öka välståndet i Moçambique, där nästan hälften av befolkningen lever i fattigdom. Det är argument som enligt Daniel Ribiero inte håller.

– I Moçambique har mindre än 40 procent av befolkningen tillgång till energi, men med landets nuvarande energiproduktion skulle det räcka åt hela befolkningen två gånger om. Problemet är att vi exporterar allt till Sydafrika och andra länder, så kapaciteten är inte problemet, säger han och fortsätter:

– Att det skulle gynna befolkningen ekonomiskt är ett annat falskt argument. Det sägs att projekten kommer dra in enorma summor pengar till Moçambique till år 2035. Men i beräkningarna har man inte tänkt på att pengarna kommer att minska i värde. Samtidigt är vår regering korrupt. I slutändan kommer en väldigt liten del av intäkterna gå till befolkningen.

Kan inte utvinning av naturgas vara en övergång till grön energi?

– Nej, det är för sent. Som IPCC-rapporten pekar på finns det inte tid. När det kommer till energi tror vi på ett decentraliserat energisystem, med bland annat vindkraft och solkraft. Det viktiga att förstå är att människor inte kommer att överleva om klimatförändringarna forsätter öka som idag, säger Daniel Ribiero.

Hur ska man öka välståndet i Moçambique?

– Många i södra delen av världen vill ta efter Europa. Tyvärr finns det ett falskt narrativ om att Europa utvecklades med hjälp av kol och råvaror. Det är farligt när människor tror att det är den enda vägen framåt. Vi ser på det som att Europa utvecklades genom transporter, teknologi, produktion och mycket annat. Det är den typen av utveckling som Moçambique måste hitta för att byta fattigdomen, säger han.

Vad behövs från Europas håll?

Anabela Lemos, som suttit tyst ett tag för att lyssna på sin son, är snabb att svara.

– Att sluta köpa fossiala bränslen. Det är nummer ett. Sedan måste europeiska länder, som historiskt bidragit mycket till miljöförstörelsen, erkänna att de begått ett brott. Därför har de ett ansvar att hjälpa oss andra och lägga press på makthavare i vårt land, säger hon och fortsätter:

– När det finns en mer generell förståelse för klimatförändringarna och att vi inte längre kan förstöra vår natur, kommer det att vara mycket enklare att föra diskussioner om hur vi ska göra i stället. Men ändringar i mentaliteten tar lång tid.

Hade ni kunnat göra mer?

Anabela svarar:

– Man kan alltid göra mer. Men det viktiga som vi gör är att öka medvetenheten bland människor. Jämfört med 1998 har det hänt väldigt mycket. Titta bara på Greta Thunberg och alla ungdomar som kämpar för klimatet. Det finns ljusglimtar.

Anabela Lemos träffade Greta Thunberg och gänget från Fridays For Future på Mynttorget.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste