EU-svepet: Ursula von der Leyen vill ta gemensamt grepp om energikrisen

EU tar gemensamt grepp om de skenande elpriserna

Förra veckan skrev EU-kommissionens ordförande Ursula von del Leyen på Twitter att kommissionen just nu arbetar med ett ”akutingripande och en strukturell reform av elmarknaden”.

Enligt ett utkast från EU-kommissionen som nyhetsbyrån Reuters har tagit del av handlar akutingripandet om ett pristak på gas som används för produktionen av el. Kommissionen vill även ta ut avgifter – eller skatt – på de oväntade vinstpengarna som elleverantörer tagit ut i energikrisens spår. Istället vill kommissionen enligt utkastet att pengarna ska gå till utsatta medborgare och företag.

På fredag ska EU:s energiministrar diskutera frågan och nästa vecka väntas EU-kommissionen lägga fram sina förslag. Förhoppningen från Bryssel är också att föra samman EU-länderna, då många redan presenterat egna åtgärder för att ta itu med prisökningen.

Föreslår en femstegsplan

Uppdatering: På onsdagseftermiddagen presenterade Ursula von der Leyen en femstegsplan som hon hoppas att medlemsländerna ska förankra på fredag.

Bland annat föreslog hon smarta besparingar av el, ett tak för intäkterna för företag som producerar el med låga kostnader samt ett pristak för rysk gas.

– Det här är de fem åtgärder som vi kommer att diskutera med medlemsstaterna vid det informella energiministerrådet på fredag, sade hon i ett uttalande på onsdagen.

Eurobarometern: Stort stöd för investeringar i förnybar energi

87 procent av EU:s medborgare stödjer investeringar i förnybar energi. Det visar den senaste Eurobarometerundersökningen. Vidare tycker 85 procent att en ökad energieffektivitet kommer att göra EU mindre beroende av energiproducenter utanför EU. 78 procent säger att de nyligen har vidtagit åtgärder för att minska sin energiförbrukning eller att de planerar att göra det inom en snar framtid.

Undersökningen genomfördes under en månad sommaren 2022 genom personliga intervjuer och intervjuer på nätet. Totalt intervjuades 26 468 personer i EU:s 27 medlemsländer.

Tre svenska regioner får stort EU-stöd

Norrbotten, Västerbotten och Gotland får ta del av EU:s nya miljardsatsning ”Fonden för rättvis omställning”. Bidraget delas ut av EU-kommissionen och EIB, Europeiska investeringsbanker som stöd i Sveriges satsning på att uppnå klimatneutralitet senast 2045.

– Sveriges mål att uppnå klimatneutralitet fem år före EU-målet är verkligen lovvärt, säger Frans Timmermans, verkställande vice ordförande med ansvar för den europeiska gröna given i en kommentar.

– Det stöd från Fonden för en rättvis omställning som man enats om i planen kommer att hjälpa Sverige att uppnå målen på ett inkluderande och rättvist sätt, och ge arbetstagarna i landets mest industritunga regioner nya möjligheter, fortsätter han.

Tanken med bidraget, på sammanlagt 155,7 miljoner euro, är att det ska stödja stålindustrin i Norrbotten, metallindustrin i Västerbotten och mineralindustrin på Gotland. I hela Europa kan stödet bli upp till 10 miljarder euro.

Slutförhandlingarna om ERS är igång

Förra veckan inleddes slutförhandlingarna mellan Europaparlamentet och ministerrådet om fördelningen av utsläppsminskningar mellan EU:s medlemsländer, rapporterar Europaportalen och Agence Europe. Moderaternas Jessica Polfjärd företräder Europaparlamentet.

Lagen, den så kallade EU:s Effort Sharing Regulation, ESR, är en av de viktigaste delarna i EU:s klimatpaket Fit for 55 och handlar om hur mycket varje medlemsland måste minska sina utsläpp från bland annat jordbruk, transporter, byggnader, avfall och småskalig industri. Rikare länder som Sverige föreslås få högre mål än fattigare, skriver Europaportalen.

G7-företagens utsläpp långt över Parisavtalets mål

Om företagen i G7-länderna når sina utsläppsmål skulle världen ändå se en global medltemperaturökning på 2,7 grader, vilket är långt ifrån Pariseavtalets mål på 1,5 grader, visar en ny rapport från den ideella plattformen CDP och konsultfirman Oliver Wyman.

Företagen i Sverige släpper ut växhusgaser i en takt som motsvarar 2,4 grader, visar rapporten som släppts lagom inför FN:s klimatkonferens COP 27 som hålls i Egypten i november.

”Det är oacceptabelt att länder, och i synnerhet världens mest avancerade ekonomier, uppvisar en så liten kollektiv ambition”, skriver Laurent Babikian, vd för Capital Markets på CDP, i ett uttalande.

Över 100 organisationer kräver starkare due dilligence

Stoppa exploatering, stoppa miljöförstöring, stoppa skadlig verksamhet hos europeiska företag. Det är kraven som över 100 civilsamhällsorganisationer och fackföreningar ställer via kampanjen ”Justice is Everybody´s Business”.

Organisationerna vill att EU-lag ska sätta mänskliga rättigheter före ekonomisk vinst, och efterfrågar en stark due dilligence som förebygger, samt håller företag ansvariga, för miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. De menar vidare att nuvarande lagstiftning innehåller kryphål som gör att man inte kan garantera juridisk rättvisa.

Nya regler för förnybar energi och biomassa på gång

Nästa vecka är det dags för Europaparlamentet att träffas i Strasbourg för att diskutera och rösta om olika lagförslag. Bland annat väntas ledamöterna rösta om sin ståndpunkt om bindande mål för att minska energianvändningen på EU-nivå samt om nya regler för användning av förnybar energi och biomassa.