EU-svepet: COP27-hållning, modekritik och oenighet om gaspristak

Klimatministrarna vill höja den globala ambitionsnivån

EU-ministrarna kom överens om att EU:s position inför COP27 är att Parisavtalets 1,5-gradersmål ska ligga kvar. Samtidigt framhåller ministrarna att ”den globala ambitionsnivån måste höjas avsevärt för att nå Parismålet”. De menar att de nationellt fastställda åtaganden (NDC) inte räcker, och understryker att alla länder behöver stärka dessa bidrag och lägga fram ambitiösa mål och strategier i god tid inför COP27, särskilt större ekonomier.

En knäckfråga som diskuterades flitigt under mötet var hur mycket EU:s mål om att minska utsläppen med 55 procent till 2030 ska höjas. Ministrarna kom inte överens om en fast procentsats, utan enades om att uppdatera målen så snart man enats om de ”väsentliga delarna”.

En annan fråga som stod på bordet handlade om den globala utfasningen av kol. Diskussionerna landade i en uppmaning till världens länder att ”sluta med oförminskad kolanvändning genom utfasning och upphöra med ineffektiva subventioner för fossila bränslen”.

WWF positiva till EU:s hållning

Världsnaturfonden WWF ser positivt på EU:s position inför FN-toppmötet. Shirley Matheson, vid WWF European Poliy Officer, ser särskilt positivt på EU:s engagemang för förbättrade nationella åtaganden.

– Engagemanget visar EU:s ambition att visa ledarskap, trovärdighet och solidaritet på global nivå, säger hon säger hon i ett uttalande samtidigt som hon understryker att EU måste titta på utsläppsminskningar på 65 procent snarare än 55 procent för att anpassa sig till Parisavtalet.

Klimatministrarna vill stärka globala mål om biologisk mångfald

Under mötet i Luxemburg kom klimatministrarna även överens om sin ståndpunkt inför FN-mötet COP15 som äger rum i Montréal i december. På bordet stod vad EU vill uppnå i förhandlingarna om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald som väntas antas under mötet.

Ministrarna vill bland annat överens om att 30 procent av land och hav ska skyddas och att skadade ekosystem på land och i havet ska återställas till 2030. Inom samma period vill de att utrotningen av hotade arter ska stoppas och att etablering av invasiva främmande arter ska begränsas.

Strängare regler för byggnaders energiprestanda

På tisdagen enades det Europeiska rådet om strängare regler för byggnaders energiprestanda. Rådet vill att alla nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader till 2030, och att befintliga byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader till 2050.

– Byggsektorn är avgörande för att uppnå EU:s energi- och klimatmål för 2030 och 2050. Men mer än så kommer den överenskommelse som nåddes i dag att hjälpa medborgarna att göra betydande energibesparingar, säger Jozef Síkela, Tjeckiens industri- och handelsminister i ett uttalande.

Förslaget ingår i paketet Fit for 55, och är en översyn av direktivet om byggnaders energiprestanda. Nästa steg är förhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet innan en slutgiltig utformning av förslaget kan klubbas.

Förslag om grönt mode kritiseras

”Modebranschens gröna påstående riskerar att bli vilseledande”. Det skriver tolv miljöorganisationer i ett brev till EU-kommissionen. Bakgrunden är ett lagförslag från EU-kommissionen om att jämföra modeprodukter utifrån dess miljöpåverkan genom den så kallade Product Environmental Footprint-metoden.

Miljöorganisationerna menar att reglerna, som planeras att släppas den 30 november, inte tar hänsyn till kemiska effekter, ignorerar mikroplastföroreningar och inte mäter effekten av överproduktion.

– Det skulle vara problematiskt om regler som inte mäter effekten av överproduktion utgör ryggraden i EU:s ansträngningar för att stävja det snabba modet. Mer demokratisk tillsyn behövs i processen att utarbeta regler för produktjämförelse, säger Emily Macintosh från European Environmental Bureau (EEB) i en kommentar.

Sverige öronmärker minst pengar till energikrisen

För att mildra konsekvenserna av energikrisen har EU-länderna sammanlagt öronmärkt 566 miljarder euro, motsvarande 6,2 biljoner kronor. Det visar en sammanställning från tankesmedjan Bruegel, rapporterar Europaportalen. Enligt sammanställningen är Sverige det land som öronmärkt minst pengar av alla i EU, utifrån ländernas BNP.

Oenighet om pristak på gas

På tisdagen träffades Europas energiministrar för att diskutera hur man ska tackla den pågående energikrisen. Under mötet framgick det att ministrarna är oeniga om ett pristak på gas och subventionerad gas för elproduktion. Enligt nyhetsbyrån Euractiv vill 15 EU-länder se ett pristak för gas, medan andra länder, som bland annat Tyskland, menar att det riskerar att skära bort Europa från de globala gasmarknaderna.

Sveriges nya energiminister Ebba Bush (KD) vill ännu inte ta ställning till ett pristak på gas.

– Vår hållning är att vara öppna och konstruktiva. Men man behöver ytterligare analys av priseffekterna, sade hon under en presskonferens efter mötet.

Ministrarna var däremot mer eniga om förslaget om gemensamma inköp av gas samt solidaritet mellan EU-länderna som EU-kommissionen föreslog förra veckan. Den 24 november väntas EU komma överens om en gemensam hållning.