EU-svepet: Två svenska innovationsprojekt får massivt EU-stöd

– För tillfället ser det här ut att bli det värsta året på 500 år, även om en fullständig analys måste göras i efterhand, säger forskaren Andrea Toreti till Sky News, vilket även DN uppmärksammat.

Sverige har däremot inte drabbats lika hårt av torkan som andra länder även om det varit torrt även här, framför allt i södra delarna av landet. Niklas Hjerth, hydrolog på SMHI, tror att det torra klimatet kan bli en återkommande situation i Europa.

– Det här är ett tecken på att klimatet håller på att förändras, säger han till DN.

EU-forskare varnar även för att torkan drabbar Europas floder, vilket innebär att blodomloppen för transporter och dricksvatten slutar flyta, skriver GP/TT.

2018 stoppades trafiken på floden Rhen av samma anledning. Då var vattennivån 28 centimeter. Nu är det bara några centimeter från att inträffa igen, vilket skulle drabba Sverige då de tunga transporterna för med sig stora mängder varor och bränsle.

– Vi har inte haft ett värre läge i Europa de senaste 500 åren, när en torka drabbade oss 2018. Men jag tror att det blir värre i år, säger Andrea Toreti till The Guardian skriver GP/TT. 

EU lägger fram riktlinjer för återanvändning av avloppsvatten 

Som ett svar på extremtorkan som drar in över Europa, och som inte minst slår hårt mot jordbruket, har EU-kommissionen lagt fram riktlinjer som ska hjälpa till med säker återanvändning av renat avloppsvatten från tätbebyggelse. 

Enligt kommissionen kan det bli ett viktigt verktyg för att säkerställa en säker och förutsägbar vattenkälla för jordbruksbevattning. Samtidigt skulle trycket på vattendrag minska och EU:s förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna förbättras, menar kommissionen.

– Vi måste sluta slösa med vatten och använda denna resurs mer effektivt för att säkerställa säkerheten och hållbarheten för vår jordbruksförsörjning, säger miljökommissionär Virginijus Sinkevičius.

Nästa sommar träder nya EU-regler om återvinning av vatten i kraft. Reglerna fastställer bland annat minimikrav för vattenkvalitet, riskhantering, ansvarsfördelning och övervakning för att säkerställa säker vattenåteranvändning. Riktlinjerna ska hjälpa medlemsstaterna och andra intressenter att börja förbereda sig redan nu.

Två svenska innovationsprojekt tilldelas massivt EU-stöd

Eu investerar 1,8 miljarder i sjutton storskaliga innovativa miljöteknikprojekt för att stödja banbrytande teknik inom miljöområdet.

– Dagens bidrag stödjer innovativa företag över hela Europa att utveckla den spjutspetsteknologi vi behöver för att driva den gröna omställningen, sade Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande i samband med att de utvalda projekten offentliggjordes.

Det är den andra utlysningen av bidraget som betalas från EU:s innovationsfond. I den första utlysningen fick svenska Hybrit och Stockholm Exergi EU-stödet.

Även den här omgången är det två svenska projekt som står med på listan.

Det första är HySkies, som satsar på att bygga en storskalig anläggning för produktion av syntetiskt hållbart flygbränsle, så kallat elektrobränsle, att installera en kolavskiljningsanläggning vid sin anläggning. Bakom projektet står bland annat Vattenfall, Shell och LanzaTech.

Det andra projektet är project Air, som planerar att bygga en storskalig metanolanläggning i Stenungsund som ska omvandla, restströmmar, förnybart väte och biogas till metanol. Projektet är ett samarbete mellan Perstorp, Fortum och Uniper och tilldelas 230 miljoner euro.

EU ber alllmänheten om hjälp i lagstiftning om markhälsa

EU-kommissionen uppmanar allmänheten, organisationer och andra intressenter att tycka till om en möjlig EU-lagstiftning om markhälsa. Det är en del av EU:s markstrategi 2030 som kommissionen presenterade i slutet av 2021 och som ska ge konkreta åtgärder på hur vi kan skydda och återställa jordar.

Lagen syftar till att ge en rättslig ram för markskydd med samma skyddsnivå som finns för vatten, havsmiljö och luft i EU. Förslaget kommer att komplettera naturrestaureringslagen, som EU-kommissionen presenterade i början av sommaren och är en del av EU:s strategi för biologisk mångfald.

Sverige går om Frankrike som Europas största energiexportör

Det första halvåret 2022 gick Sverige om Frankrike som Europas största nettoexportör av energi. Det visar data från det internationella energiorganet EnAppSys, rapporterar Euractiv. Bakgrunden är framförallt om strukturella problem som Frankrike har med sin kärnkraftstillgång, som är nere på historiska bottennivåer.

Enligt data från EnAppSys kommer den största delen av Sverige elförsörjning från kärnkraft, vattenkraft och biobränslen. Samtidigt växer vinkraftstillgången i takt med att oljeproduktionen minskar.