Kompass: Passar du som hållbarhetschef?

Enligt Niklas Egels Zandén delas rollen i praktiken ofta upp i två tydliga spår.

– Jag tror att du har två olika typer av hållbarhetschefer. Den ena ska lösa lagstiftning och rapportering. Den andra behöver integrera hållbarhet i affären. Det är två helt olika kravprofiler, säger Niklas Egels Zandén.

För den mer traditionella rollen, med fokus på regelefterlevnad, handlar det enligt honom i hög grad om att förstå lagstiftning och kunna navigera i framväxande regelverk.

– Jag tror att det kanske är viktigare att ha koll på den framväxande lagstiftningen och regelverken än att vara expert på hållbarhetsfrågan. Du behöver vara duktig på kommunikation och på att bygga allianser, säger Niklas Egels Zandén.

Samtidigt är det inte den typen av profil han själv skulle prioritera i en rekrytering.

– Det är inte den jag skulle anställa själv, men det är den som jag tror att många företag anställer, säger han.

Niklas Egels Zandén menar att den klassiska hållbarhetsspecialisten inte alltid är den mest effektiva.

– Jag skulle ta en icke-hållbarhetsspecialist. Det är mycket lättare att lära sig hållbarhet än vad det är att lära sig hur du driver produktutveckling i ett bolag, säger han.

Intern förankring viktigare än expertis

En tydlig gemensam nämnare är vikten av att förstå affären.

– Man behöver kunna bolaget och hur det driver sin huvudsakliga affär för att förstå hur hållbarhet ska passa in i den världen, säger Niklas Egels Zandén.

Han lyfter också fram betydelsen av interna nätverk.

– Om du kommit från bolaget själv och har nätverk och trovärdighet därifrån tror jag att du lättare kan driva de här frågorna, säger Niklas Egels Zandén.

Detta bekräftas av rekryteringssidan.

– De starkaste kandidaterna är de som ses som affärspartner till ledningen och inte enbart specialister, säger Ron Cohen.

Vanliga fallgropar

Trots en tydligare bild av vad som krävs är det många kandidater som inte når hela vägen. Ron Cohen berättar att återkommande brister ofta handlar om:

1. Stark specialistkompetens, men begränsad erfarenhet av att driva förändring i större organisationer.
2. Brist på ledarskapserfarenhet eller mandat. Att man arbetat för operativt och inte strategiskt eller att man saknar tydlig koppling till affären.
3. Att man underskattar vikten av att kunna: kommunicera, prioritera och skapa förankring i organisationen.

– I många fall handlar det inte om brist på kompetens, utan om hur tydligt man kan positionera sin erfarenhet i ett affärssammanhang, säger Ron Cohen.

Kompetensen finns redan i organisationen

Niklas Egels Zandén konstaterar att hållbarhetskompetensen i dag finns brett i organisationer.

– Det finns tillräckligt många som är intresserade av hållbarhet i bolag. Det är inget problem, säger han.

Han utvecklar också resonemanget kring hur kompetensbasen förändrats över tid. För 10–15 år sedan var hållbarhet ett smalt expertområde som krävde specialister, men i dag finns kunskapen spridd i organisationer. Det förändrar både rollen och behovet av en enskild expert.

Samtidigt ser han ett skifte i hur företag bör rekrytera till rollen. I stället för att ta in externa specialister menar han att det ofta är mer effektivt att utveckla personer internt – individer som redan förstår verksamheten, beslutsprocesserna och har etablerade relationer. Externa experter kan bidra med kunskap, men riskerar att få begränsat genomslag om de saknar intern förankring och nätverk.

Checklista: passar du som hållbarhetschef?

Ron Cohen listar fyra frågor att ställa sig själv för att veta om man passar som hållbarhetschef.

1. Har jag erfarenhet av att driva förändring, inte bara analysera och rapportera?
2. Är jag bekväm med att arbeta i en roll där mandat ibland måste skapas, inte bara ges?
3. Kan jag översätta hållbarhetskrav till affärsbeslut och prioriteringar?
4. Har jag förmågan att påverka seniora beslutsfattare och arbeta tvärfunktionellt?