EU-svepet: Svenska ledamöter om Ursula von der Leyens linjetal: ”Saknade åtgärder för klimatet”

Talet hålls varje år och ger en tillbakablick på det gångna året samt en indikation på prioriteringar inför det kommande året. För Sverige del är årets tal kanske särskilt viktigt, då vi våren 2023 tar över ordförandeklubban i ministerrådet.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina och dess konsekvenser för Europa följde som en röd tråd genom talet. Ursula von der Leyen hyllade enigheten och betonade att ”Europa funnit modet att göra det rätta”.

Hon talade också om energikrisen och lyfte en del av kommissionens förslag inför att EU-länderna i slutet av september ska enas om tillfälliga åtgärder för att stoppa de stigande energipriserna.

Bland annat lyfte hon att kommissionen vill införa ett tak för hur mycket energiföretag får tjäna på den dyra gasen, samt att man på sikt vill göra en omfattande reform av EU:s elmarknad med fokus på förnybara energikällor.

Så tycker de svenska ledamöterna om linjetalet

De svenska ledamöterna ger både ris och ros till Ursula von der Leyens anförande.

– Det program som läggs fram från kommissionen är i grunden positivt och jag tror att det kommer få ett brett politiskt stöd. Däremot saknar jag hur energimixen i Europa ska se ut på lång sikt. Här verkar Ursula leva kvar i en förhoppning om att bara det förnybara ska lösa detta. Frågan om kärnkraft måste komma upp på EU-nivå, sade Moderaternas Tomas Tobé under en presskonferens efter talet.

Sverigedemokraternas Charlie Weimers var av samma åsikt.

– När det gäller energipolitiken talade hon om sol och vind. I det sammanhanget nämnde hon inte kärnkraft alls, trots att parlamentet röstade för kärnkraft som en hållbar energikälla. Det visar på ett bristande ledarskap, sade han.

”Saknar klimatpolitiska åtgärder”

Malin Björk från Vänsterpartiet lyfte, inte helt oväntat, andra aspekter ur talet.

– När det kommer till energi så har hon förslag, men jag väljer att vänta tills de finns på bordet innan jag säger bu eller bä. Däremot tycker jag att det är ganska anmärkningsvärt när hon själv säger att ”EU:s energimarknad inte funkar och måste göras om”. På den punkten nämnde hon specifikt prissättningsmekanismen, så det var positivt, sade Malin Björk under presskonferensen.

Hon var däremot inte nöjd över hur klimatets betydelse kom fram.

– Ursula von der Leyen säger att EU ska vara ett föregångsland när det kommer till klimatkrisen, men det var väldigt vagt och fanns ingen riktig substans i det. Det är oroväckande när vi står mitt i en akut klimatkris och biologisk mångfald-kris. Där borde hon ta ett helt annat ledarskap.

Även Alice Bah Kuhnke från Miljöpartiet tyckte att talet saknade ett tydligt klimatbudskap.

– Jag saknade klimatpolitiska åtgärder. Det är absurt att ett så långt tal inte presenterar några åtgärder alls för att hantera klimatkrisen. Även om hon tog upp den gröna given och energiförsörjningen så är det inte tillräckligt, sade hon.

I anförandet talade Ursula von der Leyen om att EU behöver stoppa de fossila subventionerna, vilket både Alice Bah Kuhnke och Malin Björk lyfte som positivt.

Socialdemokraternas Helene Fritzón tycker att ordföranden gav tillräckligt med uttryck för klimatkrisens allvar, men ser ändå ”risker runt hörnet”.

–När vi pratar om klimatkrisen känner jag ett starkt behov att säga att de åtgärder man vidtar på EU-nivå för att mildra energipriserna får inte innebära att vi bromsar klimatarbetet, sade hon under presskonferensen.

Stora klimatomröstningar i Europapalamentet

Utöver Ursula von der Leyens årliga linjetal, har även flera stora omröstningar och debatter med betydelse för klimatet och miljön ägt rum i Europaparlamentet i samband med veckans plenarsammanträde i Strasbourg.

Röstar för en ”nedslipad” skogsstrategi

På tisdagen röstade Europaparlamentet om sin ståndpunkt i EU:s skogsstrategi för 2030 – hållbar skogsförvaltning i Europa, som kommissionens presenterade sommaren 2021. Strategin syftar till att hjälpa EU att nå målen om biologisk mångfald, minskade utsläpp och klimatneutralitet.

Trots att strategin inte är bindande, utan visar på en riktning som kommissionen tycker att länderna ska gå, har den från bland annat svenskt håll kritiserats för att inskränka på den nationella bestämmanderätten över skogsbruket.

Till följd av kritiken har formuleringar i strategin slipats ner. Bland annat betonar parlamentet EU:s skyldighet att respektera medlemsstaternas behörighet i skogsfrågor.

Den text som ledamöterna röstade ja till beskriver att skogar är ”avgörande för att tillhandahålla både ekosystemtjänster och jobb i EU”. I texten står det även att endast ”dynamisk och hållbar aktiv förvaltning av skogar kommer att möjliggöra deras motståndskraft och framgångsrik anpassning till det förändrade klimatet.”.

Omröstningen fungerar som ett inspel till kommissionen, som kan välja om de ska ta hänsyn till det i sin slutgiltiga version av skogsstrategin.

Lag om att stoppa global avskogning närmar sig

Europaparlamentet har i veckan även röstat ja till nya företagsregler för att minska den globala avskogningen. Förslaget från kommissionen ska göra det obligatoriskt för företag att verifiera att de produkter som säljs i EU inte kommer från avskogad eller förstörd mark.

Enligt lagen ska företag också kontrollera att varorna produceras på ett sätt som respekterar ursprungsbefolkningars rättigheter och efterlever internationell rätt om mänskliga rättigheter.

Kommissionens ursprungliga lista inkluderar nötkreatur, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä. I sitt förslag kräver Europaparlamentet en utvidgning och vill att de nya reglerna även ska omfatta griskött, får, getter, fjäderfä, majs, gummi, träkol och tryckta pappersprodukter.

Lagen kommer nu att skickas vidare för slutgiltigt godkännande i trepartssamtal som involverar EU-kommissionen, Europaparlamentet och EU:s 27 nationella regeringar.

Hyllas av miljöorganisationer – men skapar oro

Lagen om att stoppa den globala avskogningen hyllas av miljöorganisationer, skriver nyhetsbyrån Euractive.

– Dagens omröstning är en stråle av hopp för världens skogar och de inhemska samhällena som kämpar för att skydda dem, kommenterade Giulia Bondi vid EU-skogskampanj på Global Witness.

Samtidigt har lagen väckt oro för att bidra med stora byråkratiska krav för små – och medelstora företag.

– Jag tror att vi behöver den här förordningen, men jag tycker att några av de andra idéerna går för långt, har den polske parlamentsledamoten Adam Bielan sagt enligt Euractive.

Omröstning om energieffektivitet och förnybar energi

På onsdagen väntas Europaparlamentet även rösta om energieffektivitet och förnybar energi. I förslaget om förnybar energi röstar parlamentet om att andelen förnybar energi i EU:s totala energiförbrukning ska öka till 45 procent till 2030.

Omröstningen om energieffektivitet handlar om att fastställa energibesparingsmål. Förslaget från parlamentet, som de ska rösta om, kräver att EU-länderna tillsammans säkerställer en minskning av energianvändningen med minst 40 procent till 2030 när det gäller slutlig energianvändning, jämfört med 2007.

Nytt lagförslag ska minska risken för skogsbränder

Även EU-kommissionen har varit aktiva under veckan. Bland annat meddelade kommissionen under en debatt på tisdagen att de nästa år planerar att lägga fram två nya lagförslag som mot bakgrund av de varma och torra somrarna i Europa, skriver Europaportalen.

Det första handlar om bättre markhälsa, det andra om bättre övervakning av skogar för att underlätta medlemsländernas skogsförvaltning och minska risken för skogsbränder.

Nytt översyns-verktyg ska hjälpa medlemsländerna att implementera miljölagstiftning

Slutligen har EU-kommissionen presenterat den tredje så kallade Environmental Implementation Review, EIR, som är ett slags översyns-verktyg som kompletterar EU:s miljölagstiftning genom bland annat tekniskt stöd, vägledning och EU-finansiering.

Syftet med verktyget är att överbrygga klyftan mellan vad som beslutas på unionsnivå och vad som sker på fältet. Fokus ligger på klimat, biologisk mångfald, cirkulär ekonomi, vatten och luftföroreningar.

– Det här ger medlemsstaterna de verktyg och information de behöver för att förbättra genomförandet av klimatpolitiska åtgärder och bättre skydda vår hälsa och miljön, sade kommissionären för miljö, hav och fiske, Virginijus Sinkevičius i ett uttalande.

Verktyget innehåller en mängd information om hur väl EU:s regeringar skyddar kvaliteten på luften, vattnet och naturen. Vidare anges prioriterade åtgärder för förbättringar i varje medlemsstat. Första gången EU-kommissionen presenterade EIR var år 2017.