EU-svepet: Ris och ros när kommissionen granskar Sveriges miljöarbete

Förslaget bygger på den femstegsplan som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade för två veckor sedan och som EU-ländernas regeringar efter ett möte bad kommissionen att gå vidare med.

Så vill EU tackla de höga elpriserna

Förslaget innehåller flera delar. Den viktigaste delen är kanske förslaget om att minska elförbrukningen med minst fem procent under de timmar som energin kostar som mest. Kommissionen vill även att medlemsländerna ska sträva efter att minska sin elförbrukning med minst tio procent till slutet av mars 2023.

Vidare föreslår kommissionen ett inkomsttak för elproducenter som har låga produktionskostnader, samt ett solidaritetsbidrag baserat för övervinster inom olje-, gas-, kol- och raffinaderisektorerna.

Slutligen föreslår kommissionen att tillåta reglerade elpriser som är lägre än självkostnadspriset och utöka reglerade priser till att även omfatta små och medelstora företag. 

– Dessa exceptionella åtgärder är nödvändiga för att hantera utbudsunderskottet på energimarknaden och de höga energipriser som drabbar Europa, sade förste vice ordförande Frans Timmermans i en kommentar.

EU:kommissionen: Så bra är Sveriges miljöarbete

Sverige brister i sitt arbete med att skydda naturen och hantera avfall, men är klockrena när det kommer till nya miljöinnovationer. Det visar en ny granskning av EU-kommissionen om hur medlemsländerna lever upp till unionens miljöpolitik.

Enligt granskningen har andelen livsmiljöer med dålig eller otillfredsställande bevarandestatus ökat till 77,42 procent. När det kommer till skogsmiljöer visar granskningen att endast 6,06 procent har en gynnsam bevarandestatus.

När det gäller avfallshantering ser inte EU-kommissionen att Sverige kommer att misslyckas med att nå de mål som finns. Däremot menar de att Sveriges återvinningsgrad för kommunalt avfall har stagnerat under det senaste årtiondet och att den cirkulära användningen av material ligger långt under EU:s genomsnitt.

EU-kommissionen ger däremot Sverige ett stort plus vad gäller miljöinnovationer.

”Landet har ett välutvecklat ekosystem för miljöinnovationer, som stimuleras av regeringens politik och drar nytta av det relativt stora antalet inhemska investerare i ren teknik.” skriver EU-kommissionen sin granskning.

Utkast visar: EU vill höja sina klimatmål

Enligt ett utkast till EU:s förhandlingsmandat för COP27, som nyhetsbyrån Reuters har tagit del av, planerar den Europeiska unionen att höja sina mål för att ta itu med den globala uppvärmningen, skriver Euractive.

EU:s nuvarande mål är att minska sina nettoutsläpp med 55 procent till 2030. Enligt utkastet hoppas EU-tjänstemän kunna skjuta upp målet med några procentenheter. Dock kommer uppdateringen sannolikt inte ske i tid till mötet, enligt utkastet.

Rapport: EU:s matsvinn större än importen

EU slösar mer mat än vad man importerar, visar en ny rapport från miljöorganisationen Feedback EU som publicerades på tisdagen.

Ungefär 153 miljoner ton mat slängs i EU varje år, vilket är 15 miljoner ton mer än vad man importerar, visar rapporten. Rapporten visar även att mängden vete som går till spillo i EU är samma som hälften av Ukrainas export av råvarad.  

– I en tid av höga livsmedelspriser och en levnadskostnadskris är det en skandal att EU potentiellt slänger mer mat än vad man importerar. EU har en enorm möjlighet att sätta upp juridiskt bindande mål för att halvera matsvinnet till 2030 för att tackla klimatförändringarna och förbättra livsmedelsförsörjningen, säger Frank Mechielsen, chef för Feedback EU, som står bakom studien.

Senare i år väntas kommissionen lägga fram ett förslag om rättsligt bindande mål för matsvinn för EU:s medlemsstater. Om förslaget antas kommer det att vara den första lagstiftningen i sitt slag i världen.  

Parlamentet vill öka andelen förnybar energi

Förra veckan röstade Europaparlamentet för att öka andelen förnybar energi i EU:s slutliga energianvändning till 45 procent år 2030, jämfört med 2007. För primär energianvändning röstade parlamentet för 42,5 procent till 2030.

Samtidigt röstade parlamentet för att energiförbrukningen ska minska med minst 40 procent till 2030. Målen ska uppnås genom åtgärder på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

Ledamöterna röstade även om delmål för sektorer inom transport, byggnader samt fjärrvärme och fjärrkyla. Enligt det godkända förslaget ska utbyggnaden av förnybara energikällor inom transportsektorn leda till en minskning av växthusgasutsläpp med 16 procent till 2030.

Nu ska ledamöterna tillsammans med ministerrådet inleda förhandlingar om lagförslagets slutliga utformning.