Så använder Amsterdam munkmodellen

Internationellt 2020 tog Amsterdam beslutet att börja arbeta enligt munkmodellen. Ilektra Kouloumpi, som jobbat som rådgivare åt staden, berättar om för- och nackdelar med modellen och om stadens "munkmonitor".

Så använder Amsterdam munkmodellen
Våga testa munkmodellen, men tvinga inte fram förändring. Det är Ilektra Kouloumpis, Circle Economy, råd till intresserade kommuner. Foto: materiO Prague byTomas Princ

Amsterdam började arbeta enligt munkmodellen (se faktaruta) år 2020.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Det är ett enkelt och tydligt verktyg som kombinerar två hållbarhetshänsyn i ett: det miljömässiga och det sociala. I Amsterdams fall är det en kompass som tagit ut riktningen för framtiden, säger Ilektra Kouloumpi, Senior Cities Strategist på Circle Economy.

Hon har arbetat med implementeringen av munkmodellen i Amsterdam.

Circle Economy är en organisation som arbetar med att få städer att utveckla det cirkulära arbetet och att komma igång med nya ekonomiska modeller, som till exempel munkmodellen.

FAKTA

Munkmodellen

  • Munkmodellen (The doughnut model), är en ekonomisk modell som används för att mäta ekonomins prestanda i förhållande till hur människors behov tillgodoses utan att överskrida jordens ekologiska gränser.
  • Namnet kommer från det beskrivande diagrammets form som ser ut som en munk. Modellens centrala hål beskriver andelen människor som saknar tillgång till livets väsentligheter som till exempel hälso- och sjukvård, utbildning och jämlikhet. Den yttre ringen representerar de ekologiska gränserna, det vill säga vad planeten klarar av.
  • Målsättningen är att hålla sig i området mellan de två ringarna.

Började med några fokusområden

I Amsterdam pågick ett arbete med att öka cirkulariteten. Staden gjorde en nulägesanalys och identifierade områden där det var lämpligt att börja, det vill säga områden där ett cirkulärt tänk skulle få stor effekt. De kom fram till att mat/livsmedel, konsumtionsvaror och bygg- och anläggning skulle vara fokusområden till att börja med.

– När Kate Raworth 2017 släppte boken om Doughnut Economics väcktes intresset för att bredda perspektivet och inkludera social hållbarhet. Det var mycket prat och diskussioner, men svårt att veta hur man skulle göra i verkligheten, det vill säga hur man skulle skala ner det så att det fungerade i en stad eller kommun.

Kate Raworth togs in som konsult. Genom till exempel workshops mellan olika avdelningar på kommunen, och samtal med företagare, medborgare och experter, arbetades strategier och mål fram.

Siktade mot att bli en ”blomstrande stad”

Amsterdam utvecklade en egen munk: Amsterdam City Doughnut. Den har en tydlig vision: ”Amsterdam ska vara en blomstrande, regenerativ och inkluderande stad för alla medborgare, samtidigt som planetens gränser respekteras.”

Lättare sagt än gjort.

– Det är ett stort uttalande. Särskilt med tanke på att det även berör det som ligger utanför Amsterdams gränser. Men det handlar om att se helheten och den påverkan som Amsterdam och det som sker där har på omgivningen. Men samtidigt hade Amsterdam redan ett påbörjat arbete, en vilja att förändras och en inställning som är learning by doing, allt det är en bra grund att stå på, säger Ilektra Kouloumpi.

Ilektra Kouloumpis, Circle Economy. Foro: Materio Prague, Tomas Prinic.

I modellen finns fyra aspekter av vad det betyder att vara en blomstrande stad: lokalt, globalt, socialt och ekologiskt.

Lade fram en tidsplan

2020 fattade politikerna beslutet att arbeta enligt munkmodellen, och en tidsplan för 2020-2025 lades fram.

Den fokuserar på de tre områdena som tidigare identifierats: mat/livsmedel, konsumtionsvaror och byggande.

– Det handlar exempelvis om att korta leveranskedjorna, att staden skulle minska sin konsumtion och att staden beslutade att utveckla cirkulära och socialt ansvarsfulla kriterier för byggande.

Amsterdam har börjat utveckla vad de kallar stadens “munkmonitor”, ett verktyg med indikatorer för att mäta stadens sociala och ekologiska påverkan.

– Annars blir det svårt att följa och mäta framstegen mot målet: att leva i munken.

”Förändringen sker inte från en dag till en annan”

Staden var också tvungen att se över organisationen och sättet de arbetar på. Bland annat krävdes mer samarbete mellan de olika avdelningarna och därför nya beslutsprocesser.

– Det krävs en ny organisation, och kanske en ny avdelning eftersom munkmodellen blir centralt i allt som staden ansvarar för. Det är ett stort arbete och förändringen sker inte från en dag till en annan, men det är påbörjat.

Parallellt med stadens arbete har flera lokala organisationer skapat Amsterdam Doughnut Coalition.

– Det är ett spännande exempel på ett nätverk som vuxit fram av personer som vill göra en förändring.

200 projekt och initiativ utformades

I staden och genom Amsterdam Doughnut Coalition utformades 200 projekt och initiativ i olika storlek.

Ilektra Kouloumpi ger några exempel: En stiftelse som jobbar med odling i stadsmiljö och har anlagt en 53 hektar stor “matskog” i Amsterdam, onlinegrossist och restaurang som tillvaratar livsmedel som ratats av butikerna, lokala initiativ som skapar jobb åt arbetslösa kvinnor, samarbeten för att öka cirkulariteten i kläd- och textilbranschen, mötesplatser där folk kan få cyklar och annat reparerade och lokala organisationer som jobbar för att hålla nere bostadspriserna genom att exempelvis köpa fastigheter.

I det fortsatta arbetet med munken ska Amsterdam följa två tillvägagångssätt vid implementering av ambitionerna.

Ett tillvägagångssätt är top-down: det vill säga att de som kommun anger de vad vi vill uppnå och hur vi vill nå dit.

Men de kommer också jobba tvärtom, i en bottom-up-strategi: att ge utrymme för cirkulära projekt och initiativ till att accelerera och skala upp.

Inom vilka områden, av de som testats hittills, skulle du säga att munkmodellen fungerar bäst?

– På strategisk nivå vill jag lyfta inriktningen att Amsterdam inte bara ska ta hänsyn till påverkan inom stadens gränser, utan också se vilken påverkan den har utanför gränserna och även ta ansvar för det. På projektnivå är det svårt att svara, för det kanske hade skett ändå, men ett troligt exempel är under pandemin och lock-down. Då samlades datorer in, reparerades och gavs bort till hushåll och personer med låg inkomst som inte hade tillgång till tekniken. På så sätt kunde de hålla sig uppdaterade om vad som hände och även hålla kontakten med familj och vänner. Det sistnämna är ett bra exempel på hur munken enar miljömässig och social hållbarhet.

FAKTA

Fyra mål inom ramen för munkmodellen

  1. Att alla invånare ska ha samma möjligheter till ett hälsosamt liv, oavsett socioekonomisk status eller bakgrund.
  2. Staden ska vara tillgänglig för alla via säker och hållbar kollektivtrafik.
  3. Att det finns tillräcklig tillgång på prisvärda och anständiga bostäder.
  4. Att alla barn får en bra utbildning i en högkvalitativ skolmiljö.

Vilka är fördelarna med munkmodellen?

– Att det är en visuell modell, inte en svår matematisk uppställning. Alla kan förstå vad det handlar om, i alla fall på en grundläggande nivå. Genom munkmodellen blir det tydligt hur basala sociala behov och miljögränserna hänger ihop.

Har du några råd till kommuner eller andra som vill börja jobba enligt munkmodellen?

– Kate Raworth brukar säga att det går att prata hur mycket som helst om det, men man måste testa – och testa i olika sammanhang. Jag vill också ge rådet att inte tvinga fram något, utan att i stället följa det momentum som finns och förstärka det, säger Ilektra Kouloumpi.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.