EU-svepet: Andra gången gillt för EU:s utsläppshandelssystem

Förra veckan pågick intensiva förhandlingar och i mitten av veckan lades ett nytt förslag fram i en bred överenskommelse mellan de tre grupperna EPP, S&D och Renew Europe.

Listar huvuddragen 

I en kommentar inför onsdagens omröstning listade Jytte Guteland (S) huvuddragen i överenskommelsen. 

• ”Utfasningen av den fria tilldelningen pågår mellan 2027–3032 istället för 2028-2034 som i det förslag som tidigare låg på bordet. Det skickar en tydlig signal om att utsläpp inte ska vara gratis, gynnar de aktörer som gör sin hemläxa och innebär att den nya gränsmekanismen för koldioxid börjar tidigare”
• ”Dessutom ökar den linjära reduktionsfaktorn till 4.6 procent från 2029 jämfört med det förslag som var på väg att antas i plenum. Det innebär konkreta utsläppsminskningar om miljontals ton koldioxid och en tydligare riktning framåt inför kommande revideringar”

Miljöutskottets förslag om att inkludera kommersiella vägtransporter och fastigheter, som Miljö & Utveckling tidigare skrivit om och som varit en av de mer kontroversiella frågorna, gick igenom under den första omröstningen i parlamentet.

Uppdatering: På onsdagen röstades förslaget igenom. Såhär skriver Jytte Guteland (S) i en kommentar: 

”Den överenskommelse som fanns mellan de stora grupperna i mitten bekräftades i dagens omröstning. Därmed har EU-parlamentet sitt förhandlingsmandat klart för EU ETS, CBAM och sociala klimatfonden inför höstens trepartsförhandlingar med medlemsstaterna och kommissionen.

Vi ville såklart gå längre för klimatet men nu har vi uttömt alla möjligheter att få till en bättre balans med högre klimatambition”

Ministerbrev: Oro över urvattnat klimatpaket

Sveriges klimatminister Annika Strandhäll (S) har tillsammans med klimatministrar från nio andra EU-länder skrivit under ett brev där de uttrycker oro för att de pågående förhandlingarna inom EU riskerar att missa målet om minst 55 procent mindre utsläpp till 2030, rapporterar Europaportalen.

”Vi ser med växande oro på de olika kraven på att vattna ut ambitionen i delarna i paketet – och riktningen både i ministerrådet och i EU-parlamentet ”, skriver ministrarna. De tio länder vars klimatministrar skrivit under brevet är Österrike, Tyskland, Danmark, Spanien, Finland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Sverige och Slovenien.

Ett steg närmare strängare gränser för långlivade föroreningar (POP)

Under natten mot tisdagen nådde Europaparlamentet och medlemsländernas regeringar i ministerrådet en överenskommelse om striktare riktlinjer för skadliga och långlivade kemikalier, så kallade POPs, i avfall.

Långlivade organiska föroreningar är ämnen med särskilt allvarliga hälso – och miljöfarliga egenskaper. Dessa ämnen begränsas och regleras i den så kallade POPs-förordningen som trädde i kraft år 2004 och gäller i alla EU:s medlemsländer.

Överenskommelsen omfattar strängare gränsvärden för:

• PBDE (en grupp av bromerade flamskyddsmedel)
• Perfluoroktansyra (PFOA)
• Dioxiner och furaner (PCDD/PCDF och dl-PCB)
• Medlagstiftarna lade också till en gräns för den syntetiska kemiska föreningen perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) efter att den noterats i Stockholmskonventionen COP-10 9 juni 2022.
• Strängare gränsvärden för HBCDD och SCCP lades också till.

I början av maj pratade Miljö & Utveckling med John Lotoft, handläggare inom avfalls – och kemikalieenheten på Naturvårdsverket, om de striktare reglerna. Han menar att de strängare reglerna kommer påverka många företag som hanterar avfall, och svarade även på frågan om varför man inte går längre med att sätta gränsvärden och inkludera fler POPs.

– Alla de här gränsvärdena och nya ämnena måste konsekvensutredas, vilket kommissionen har gjort. Då tittar man på flera saker. Dels om det är miljömässigt motiverat att förbränna mer avfall för att få bort POP-ämnena, dels om det är genomförbart – alltså att rätt teknik finns på plats. Sedan undersöker man också frågan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Gränsvärdena måste sättas i relation till flera aspekter och vad som genomförbart. Gränsvärden i POPs-förordningen kan komma att ändras till lägre nivåer i takt med till exempel teknisk utveckling inom återvinningsindustrin, sade John Lotoft till Miljö & Utveckling.

Undersökning: Det är viktigt för EU:s invånare

Att göra EU och dess medlemsländer mer självständiga i fråga om energiförsörjningen kommer på andra plats, efter försvar och säkerhet, i en ny Europabarometerundersökning som kartlägger vad EU:s invånare tycker är viktigt. Bland de tillfrågade finns ett stort stöd för målen i REPowerEU-paketet. 87 procent av de tillfrågade anser att EU ska minska sitt beroende av ryska energikällor så snart som möjligt och 85 procent vill att EU ska göra stora investeringar i förnybar energi.

På fjärde plats kommer miljön – och klimatförändringarna. Bland de tillfrågade anser 85 procent att deras hälsa och välbefinnande skulle förbättras av åtgärder mot klimatförändringarna. Lika många tror att det i sin tur kan skapa möjligheter för innovation, investeringar och jobb. Även om 49 procent tror att kampen mot klimatförändringarna kan påverka ekonomin negativt, tror 83 procent att åtgärderna kan bidra till att förebygga framtida ekologiska skador. 81 procent anser att förnybar energi på lång sikt kan bidra till ett lägre pris för energiförbrukningen.

Undersökningen genomfördes genom 26 578 personliga intervjuer på nätet mellan april och maj.

Sverige vill använda ”skrotade” utsläppsrätter till skogsnäringen

Sverige vill använda överblivna utsläppsrätter för att minska kraven i skogen. Tidigare har Sverige i stället för att auktionera ut utsläppsrätterna på marknaden, skortat eller annullerat dem, vilket innebär högre priser för den som släpper ut växthusgaser. Nu vill Sverige alltså gå emot den principen, rapporterar Ekot.

Orsaken är att EU håller på att skärpa kraven kring skogen, genom bland annat striktare krav för att lagra kol in i landskapet. Detta har skogsnäringen kritiserat då det innebär att mer skog måste stå kvar.

Därför vill nu regeringen utnyttja reglerna för hur utsläppsminskningar bokförs i EU. Genom att göra det kan skogsbruket ta ut mer virke, även om EU:s klimatkrav för skogen uppfylls.

Pär Holmgren (MP) ledamot i Europaparlamentet, är en av dem som är kritiska till förslaget.

– Vi måste både minska utsläppen så fort som möjligt, men också maximera inbindningen av kol i skog och mark, säger han till Ekot.

Dags att fylla på EU:s gaslager till vintern

På torsdag väntas parlamentsledamöterna debattera och klubba nya åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas i EU som en följd av kriget i Ukraina. Detta för att se till att hushåll och företag klarar av uppvärmningen kommande vinter.