Miljö & Utveckling har tidigare skrivit om att en knäckfråga i förhandlingarna varit om vägtransporter och byggnader ska inkluderas i handelssystemet. På en fråga om byggnader omfattas svarade Emma Wiesner på Twitter:
”Ja och nej. Tyvärr. Det blev en kompromiss; kommersiella byggnader ingår från start och hushållens bostäder ingår från 2029”.
Den 16-17 maj väntas omröstningen äga rum.
Delade meningar om klimatfond
Att frågan om vägtransporter och byggnader i utsläppshandeln är omtvistad handlar bland annat om att många befarar att det kan slå hårt mot fattigare hushåll och medlemsländer. Detta genom stigande kostnader för bensin och diesel för att bland annat värma upp sina bostäder.
För att kompensera den kostnaden föreslår kommissionen därför att man inrättar en ny social klimatfond på drygt 72 miljarder euro.
Sveriges regering tycker dock inte att det är en bra idé, rapporterar Europaportalen. Enligt nyhetsbyrån menar man att det redan finns EU-medel att ta ifrån för att stödja de mest drabbade. EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) håller dock inte med den svenska regeringen.
– Det är inte lika lätt för en del länder som har betydligt lägre BNP än Sverige att klara av den omställningen, säger hon till Europaportalen.
Sex konkreta klimatförslag efter EU:s framtidskonferens
På måndagen, i samband med Europadagen, avslutades konferensen om Europas framtid. Konferensen har pågått ett år och syftar till att inkludera medborgare att vara en del av EU:s arbete. 800 slumpvis utvalda EU-medborgare har tillsammans med EU:s institutioner utformat 49 förslag som presenterades på måndagen.
Medlemmar i Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer har deltagit i framtidskonferensen. Noura Berrouba, som är ordförande, kommenterade konferensen under en debatt som Europaparlamentet anordnade i Stockholm på måndagen.
– För oss är det viktigt att det inte blir ännu en pratstuga, sade hon när hon på måndagsförmiddagen deltog i en debatt kring aktuella Europafrågor, sade hon.
Av de 49 förslag som presenterades handlade sex om klimatförändringar och miljön. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att öka kunskapen om klimatförändringarna, att skydda haven och att främja en mer cirkulär ekonomi.
ENVI-omröstning om utsläppskrav för bilar
Under onsdagen kommer Europaparlamentets miljöutskott, ENVI, rösta om skärpta utsläppskrav för bilar och lätt trafik. Det handlar om de ändringar som huvudförhandlaren Jan Huitemas, MEP, vill göra utifrån det förslag som EU-kommissionen presenterat. I förslaget som det ska röstas om framgår det bland annat att han vill skärpa kraven.
”Med tanke på att nya bilar ofta körs längre än 10–15 år enligt kommissionens uppskattningar bör målen dock vara ambitiösare för att säkerställa att EU når sitt mål om klimatneutralitet senast 2050. Genom att skärpa målen för 2025 och 2030 och införa ett delmål kommer normerna att fortsätta att fungera som ett incitament för att fler utsläppsfria fordon ska släppas ut på marknaden.” skriver han.
I en kommentar till Aktuell Hållbarhet uppger Maria Stenström vid 2030-sekretariatet och ansvarig för mobilitet, att omröstningen troligtvis kommer att bli jämn och att omröstningen i Europaparlamentet därför kommer att bli viktig.
500 företagsledare till EU: Satsa på bioenergi
I ett brev till EU-kommissionen skriver 500 företagsledare från 26 olika länder att bioenergi måste spela en central roll i EU:s arbete att göra sig oberoende av ryska fossila bränslen. De anser att Rysslands anfallskrig mot Ukraina visat på brister i EU:s energipolitik.
Sverige är det land som har flest undertecknare, från över 100 företag. Ett av företagen är Svenska bioenergiföreningen, Svebio, som även medverkat i att ta fram brevet.
– I EU-kommissionens tidigare initiativ, REPowerEU, omnämns inte bioenergilösningar, förutom biogas, och inte heller energi från avfall eller fjärrvärme. EU-kommissionen förväntas inom kort komma med nya förslag och då måste bioenergin vara en central del, menar Gustav Melin, vd i Svebio i ett pressmeddelande.
Läs brevet här.
Nya EEA-rapport om om markanvändning
Markanvändningen och tätningen av jord med asfalt, betong eller byggnader ökade i Europas stadsområden från 2012 till 2018, enligt en rapport av Europeiska miljöbyrån (EEA) som publicerades på onsdagen.
EEA-rapporten varnar för att fortsatt markuttag förstör den biologiska mångfalden och gör Europa alltmer sårbart för naturkatastrofer.
Vidare uppmanar EEA medlemsstaterna att sätta upp mål för markanvändning till 2030, med målet att nå neutralitet för markuttag senast 2050.
Svenska medborgare topp tre energiförbrukare
Luxemburg förbrukar mest energi, följt av Finland och därefter Sverige, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat, som även Europaportalen rapporterat om. Länderna har haft samma positioner när det gäller faktisk energiförbrukning under åren 2011 till 2020, skriver Europaportalen.