EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, är ett styrmedel som ska minska utsläppen av växthusgaser. En översyn av systemet är en av de åtgärder som ingår i klimatpaketet Fit For 55, som EU-kommissionen presenterade i juli 2021.
Strid om vägtransport och byggnader i EU:s utsläppshandel
Politik
Ändringar i utsläppshandeln pekas ut som en av EU:s viktigaste åtgärder för att nå klimatmålen. Nu inleds slutförhandlingarna om Europaparlamentets ståndpunkt – där en av knäckfrågorna är vilka sektorer som ska ingå.
– De andra grupperna skjuter sig i foten, säger Emma Wiesner (C).
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
I veckan går slutförhandlingarna om parlamentets miljöutskotts ståndpunkt i frågan in i sin mest intensiva fas.
FAKTA
EU ETS
- Systemet för handel med utsläppsrätter omfattar cirka 750 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion. Totalt berörs cirka 13 000 anläggningar i hela EU. Det motsvarar cirka 45 procent av de totala utsläppen av växthusgaser inom unionen.
- Målet med utsläppshandelssystem är att sänka utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, ska hjälpa EU att nå de egna klimatmålen och internationella åtaganden inom Parisavtalet.
- Ändringar i systemet är en av de åtgärder som ingår i klimatpaketet Fit For 55, som EU-kommissionen presenterade i juli 2021. Paketet innehåller konkreta lagstiftningsförslag som ska hjälpa EU att nå målet om att bli klimatneutrala innan 2050.
”Säcken ska knytas ihop”
Om allt går som planerat kommer en överenskommelse att vara klar innan veckans slut. Emma Wiesner (C), som sitter i liberala Renewgruppen för Centerpartiet, räknar iskallt med förhandlingar som kan sträcka sig till sent på nätterna.
– Det är nu som säcken ska knytas ihop. Förhoppningsvis kan parlamentet ha ett färdigt förslag på torsdag, säger hon.
I det nuvarande systemet är vägtransporter, uppvärmning av bostäder och sjöfart undantagna. Att sjöfart kommer att inkluderas i det nya systemet är så gott som klart. Den stora knäckfrågan handlar enligt Emma Wiesner (C), som sitter med i förhandlingarna, om transporter och fastigheter ska inkluderas.
Motstånd att inkludera transport och fastighet
Hon själv ser det som en självklarhet, men menar att det finns ett stort motstånd bland andra grupper.
– Inom både den socialdemokratiska och den gröna gruppen vill man skrota utvidgning av fastighet och transport. De andra grupperna skjuter sig i foten och tar bort viktiga incitament i omställningen till förnybart, säger hon och fortsätter:
– Jag kommer att förhandla in i det sista för att man ska hålla fast vid utvidgningen. Inte minst då man vill göra sig oberoende av rysk gas. Egentligen borde det här kommit för tio år sedan, så att vi hade kunnat minska chocken av att Ryssland strypt sina gasleveranser till många länder. Nu använder man tyvärr sociala aspeker som argument att inte inkludera transport och fastighet i systemet, säger Emma Wiesner (C).
”Finns en dubbel känsla”
Jytte Guteland (S) sitter med i Europaparlamentets socialdemokratiska grupp. De tycker att utsläppen inom vägtransporter och byggnader ska regleras nationellt, så att tuffare klimatkrav kan kopplas till nationell utjämningspolitik.
– Jag är inte främmande för att kommissionen någon gång framöver inkluderar fler sektorer i utsläppshandeln. Men jag vet att den utvidgning som kommissionen föreslår med sjöfarten anses som kontroversiell i många medlemsländer. Då blir steget att inkludera även transport och bostäder väldigt stort, säger hon.
Hur det blir är ännu oklart. Jytte Guteland (S) säger att det råder blandade meningar inom den socialdemokratiska gruppen, särskilt när det kommer till att inkludera transportsektorn.
– I min grupp finns det en dubbel känsla. Det finns med förespråkare som vill driva på framför allt transportsektorn att ställa om. Där har vi nämligen inte ett direktiv som blir den där motorn som behövs. Samtidigt är det inte helt enkelt eftersom medlemsländerna befinner sig i olika situationer. Så länge man har ett system som tar betalt vid pumpen, kommer konsumenter med olika tjocklek på plånboken att känna av det olika, säger hon.
Vill få bort fri tilldelning
Enligt Jytte Guteland (S) är den viktigaste frågan i förhandlingarna snarare den fria tilldelningen.
– Vårt fokus just nu är att få bort den. Det är en av de hårdaste nötterna i förhandlingarna, för att motverka att prissignalen inte når fram till industrierna.