Därför kan kommunerna bli viktiga för svensk koldioxidinfångning

I en ny undersökning från Sobona, de kommunala bolagens arbetsgivarorganisation, konstateras att flera kommunala företag i dag har startat olika bio-CCS-projekt. Många har fått finansiering från regeringsinitiativet Industriklivet. Sobona skriver i sin rapport att den totala klimatnyttan, om alla projekten realiseras, skulle kunna motsvara cirka 10 procent av Sveriges samlade klimatutsläpp under året 2020.

– Vi upptäckte att minst var femte projekt inom ramen för Industriklivet drivs av ett kommunalt företag. När vi tittade närmre på detta såg vi att en möjlig förklaring är själva organisationsformen. Många kommunala företag har uppdrag att ligga i framkant i hållbarhetsfrågorna. Dessutom kan de göra innovativa satsningar som inte är lönsamma här och nu, men som banar vägen för andra. Och eftersom många kommunala bolag även agerar på affärsmässiga villkor finns det ofta goda samarbeten med näringslivet, säger Per Nordenstam, vd på Sobona, i en kommentar.

Regeringen positiv till bio-CCS

Än så länge används inte bio-CCS storskaligt. Men både den förra och den nuvarande regeringen har uttryckligen sagt att bio-CCS är en viktig åtgärd för att Sverige ska kunna nå sina klimatpolitiska mål. Anslaget till Industriklivet höjdes också i budgeten för år 2023 med ytterligare 600 miljoner kronor.

De största punktutsläppen i Sverige kommer i dag från kommunala kraftvärmeverk och privata pappersbruk. Av utsläppen från de här två branscherna står kraftvärmeverken för 23 procent och pappersbruken för 77 procent. Enligt Sobona är det dock tydligt att det främst är de kommunala kraftvärmeverken som satsar mest på bio-CCS genom Industriklivet.