Därför kan kommunerna bli viktiga för svensk koldioxidinfångning

Klimat Kommunala företag kan komma att få en ledande roll inom utvecklingen av tekniker för att fånga in koldioxid. En ny undersökning visar att de kommunala företagens organisationsform ger dem tydliga fördelar.

Därför kan kommunerna bli viktiga för svensk koldioxidinfångning
Rosenlundsverket i Göteborg. Foto: Adobe Stocks

Kommunala energibolag, och framför allt kraftvärmeverk, kan bli viktiga aktörer i utvecklingen av infångning och lagring av biogena utsläpp av klimatgaser, så kallad bio-CCS. Bolagen har lägre krav på avkastning och längre återbetalningstider än privata bolag och har därför större möjligheter att göra stora långsiktiga investeringar.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

I en ny undersökning från Sobona, de kommunala bolagens arbetsgivarorganisation, konstateras att flera kommunala företag i dag har startat olika bio-CCS-projekt. Många har fått finansiering från regeringsinitiativet Industriklivet. Sobona skriver i sin rapport att den totala klimatnyttan, om alla projekten realiseras, skulle kunna motsvara cirka 10 procent av Sveriges samlade klimatutsläpp under året 2020.

– Vi upptäckte att minst var femte projekt inom ramen för Industriklivet drivs av ett kommunalt företag. När vi tittade närmre på detta såg vi att en möjlig förklaring är själva organisationsformen. Många kommunala företag har uppdrag att ligga i framkant i hållbarhetsfrågorna. Dessutom kan de göra innovativa satsningar som inte är lönsamma här och nu, men som banar vägen för andra. Och eftersom många kommunala bolag även agerar på affärsmässiga villkor finns det ofta goda samarbeten med näringslivet, säger Per Nordenstam, vd på Sobona, i en kommentar.

Regeringen positiv till bio-CCS

Än så länge används inte bio-CCS storskaligt. Men både den förra och den nuvarande regeringen har uttryckligen sagt att bio-CCS är en viktig åtgärd för att Sverige ska kunna nå sina klimatpolitiska mål. Anslaget till Industriklivet höjdes också i budgeten för år 2023 med ytterligare 600 miljoner kronor.

De största punktutsläppen i Sverige kommer i dag från kommunala kraftvärmeverk och privata pappersbruk. Av utsläppen från de här två branscherna står kraftvärmeverken för 23 procent och pappersbruken för 77 procent. Enligt Sobona är det dock tydligt att det främst är de kommunala kraftvärmeverken som satsar mest på bio-CCS genom Industriklivet.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.