Inga produkter i varukorgen.
Experten: Så påverkar nya ETS-förslaget svenska företag
EU EU-kommissionen vill ändra hur vissa fria utsläppsrätter räknas fram. För svenska verksamheter kan det innebära lägre kostnader från 2026. Naturvårdsverket förklarar bakgrunden – och vad förändringen betyder i praktiken.
Foto: Adobe Stock/ press
Ett internt EU-dokument som Reuters tagit del av visar att EU-kommissionen arbetar med ett förslag som kan ge vissa industriföretag fler fria utsläppsrätter under perioden 2026–2030. Beräkningar i dokumentet pekar på att industrins kostnader kan minska med omkring 4 miljarder euro.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Uppgifterna rör beräkningen av vissa riktmärken för fri tilldelning i ETS. Förslaget gäller riktmärken där el och bränsle är utbytbara i produktionen. Efter kritik från industrisektorer har EU-kommissionen räknat om delar av modellen. Resultatet blir att vissa verksamheter kan få mer fri tilldelning än de annars skulle ha fått.
Viktor Löfvenberg, handläggare på Naturvårdsverket, berättar att frågan går tillbaka till hur riktmärkena konstruerades inför handelsperioden 2013–2020.
– När riktmärkena togs fram ville man inte att värdet på riktmärket skulle styras av energibärare, säger han.
Bakgrunden, berättar Viktor Löfvenberg, är att vissa processer kan drivas med el eller bränsle. För att riktmärkena inte skulle styras av energibärare räknades även indirekta utsläpp från elanvändning med. Samtidigt gjordes ett avdrag från tilldelningen utifrån elanvändningen.
När ETS-direktivet reviderades inom Fit for 55 uppmärksammades att konstruktionen kunde missgynna elektrifiering. Därför beslutades att ta bort avdraget för elanvändning.
– Efter kritik från industrisektorer har kommissionen i förslaget räknat med de indirekta utsläppen i riktmärkesvärdet vilket ger en lägre nedskrivning av riktmärkesvärdet. Därtill görs heller inget avdrag för elanvändning. Därav skulle industrier som producerar inom dessa riktmärken få mer tilldelning, säger Viktor Löfvenberg.
Det här betyder det i praktiken
Enligt Viktor Löfvenberg innebär förslaget att mer fri tilldelning går till industrin inom de berörda riktmärkena. Det handlar bland annat om skrotbaserad ståltillverkning, raffinaderier, krackeranläggningar inom kemi, mineralull och vätgas.
– De svenska anläggningarna som producerar dessa produkter får mer tilldelning, säger Viktor Löfvenberg.
Förslaget påverkar inte utsläppstaket inom ETS, utan fördelningen inom potten för fri tilldelning.
– Utsläppstaket påverkas inte och det finns en pott för gratis tilldelning. Om den överskrids tillämpas en allmän nedskärning av tilldelningen för alla sektorer, säger Viktor Löfvenberg.
Han bedömer inte att den aktuella förändringen påverkar potten så mycket att en sådan allmän nedskärning behöver tillämpas.
– Eftersom det här gäller en viss typ av riktmärken så är det inte all industri som gynnas och det finns så klart sektorer som inte är nöjda med den tilldelning de kommer få, säger Viktor Löfvenberg.
Trovärdigheten i ETS är viktig
Viktor Löfvenberg säger att det är svårt att bedöma hur stor påverkan just den här förändringen får på omställningstakten.
– Den här extra tilldelningen till just de här sektorerna vet jag inte om det i sig påverkar i någon hög grad incitamenten men möjligen villkoren kortsiktigt utifrån det speciella omvärldsläget, säger han.
Samtidigt pekar han på betydelsen av långsiktiga spelregler i ETS.
– För omställningen är det viktigt att ETS är långsiktigt och trovärdigt med höga stabila priser som ger incitamenten att ställa om. Industrin behöver också stöd av olika slag för omställningen och utveckling och spridning av nya tekniker, säger Viktor Löfvenberg.
Enligt honom är det samtidigt viktigt för trovärdigheten i systemet att man genomför det som beslutats och inte ändrar regler på grund av stark lobbying.
