Så mycket kan nya regeringens klimatåtgärder öka utsläppen
Klimat
25 miljoner ton, motsvarande hälften av Sveriges årliga utsläpp. Så mycket kan de nya regeringspartiernas klimatåtgärder öka utsläppen under mandatperioden, jämfört med nuvarande klimatpolitik. Det visar beräkningar från WWF, Naturskyddsföreningen en rad andra organisationer.
Organisationerna har beräknat utsläppen för tolv klimatåtgärder som de nya regeringspartierna vill genomföra.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Det handlar bland annat om partiernas inställning till reduktionsplikten, bonus-malus, koldioxidskatt och återställande av torvmarker. Urvalet har gjorts utifrån klimatnytta och vilka åtgärder som anses vara beräkningsbara.
”Ett fåtal åtgärder kan få stor effekt på utsläppen”
Utöver Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen står organisationerna Klimatkollen, ClimateView och Våra barns klimat bakom uträkningarna.
– Att tre av fyra partier i det nya regeringsunderlaget har en politik som riskerar att öka utsläppen under mandatperioden är oacceptabelt. Genom att räkna på vilka effekter en klimatåtgärd får i praktiken kan vi nu visa att ett fåtal åtgärder kan få stor effekt på utsläppen och riskerar våra klimatmål, säger Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.
Fakta
Så har analysen genomförts
- Åtgärderna som beräknats har i huvudsak valts ut från Panorama, ett oberoende analysverktyg som utvecklats av bland andra Klimatpolitiska rådet och ClimateView.
- Det är befintliga åtgärder och nya förslag som både kan genomföras och ge effekt under mandatperioden 2023–2026.
- I en enkät har alla riksdagspartier utom Moderaterna svarat på hur de ställer sig till åtgärderna. Baserat på svaren, samt kompletterande information från partierna och offentliga ställningstaganden, har totalt tolv åtgärder beräknats. Moderaternas positioner har istället hämtats från externa källor och genom egna antaganden.
- Utsläppseffekten av partiernas politik utgörs av skillnaden jämfört med beslutad politik, både åtgärder och förslag på nya styrmedel. Status quo är således redan beslutade nivåer på styrmedel såsom koldioxidskatt och reduktionsplikt (för nya styrmedel räknas status quo som att det inte finns).
- Beräkningarna kompletterar analysen av partiernas klimatmål som presenterades i Almedalen i juli i år, som visade att endast två av riksdagens åtta partier (MP och V) har klimatmål i närheten av Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Källa: WWF
Den största andelen av utsläppen kommer från sänkningar av reduktionsplikten, som SD, KD och M vill göra. Enligt uträkningarna, som utgår från de positioner som partierna gick till val på, bedöms utsläppen öka med 23–24 miljoner ton, jämfört med nuvarande plan.
Stora skillnader mellan partierna
Organisationerna har också jämfört skillnaden mellan Liberalerna och Sverigedemokraternas politik. Resultatet visar att de åtgärder som Sverigedemokraternas vill göra skulle öka utsläppen med 33 miljoner ton mer än Liberalernas politik.
Det motsvarar nästan tre fjärdedelar av Sveriges årliga utsläpp. Den skillnaden har dock jämnats ut då Liberalerna gått med på en sänkning av reduktionsplikten i samband med att Tidöavtalet slöts.
– Tiden är knapp och vi måste nu göra rätt saker för att få ner utsläppen. Det handlar inte bara om att räkna fram effekten av en åtgärd, utan att transparent kunna visa vilka avgränsningar och antaganden som ligger till grund för resultatet. Självklart bör den nya regeringen utsläppsberäkna sin kommande klimathandlingsplan och visa medborgare hur de tänkt nå målen, säger Tomer Shalit, grundare av ClimateView i en kommentar.
