Ny europeisk produktpolicy skärper kraven på spårbarhet

Hållbarhet En ny europeisk produktpolicy med fokus på spårbarhet i globala värdekedjor håller på att mejslas fram inom EU. Förändringen blir viktigt även för små- och medelstora företag, även om detaljerna inte är klara ännu.

Ny europeisk produktpolicy skärper kraven på spårbarhet
Med digitaliseringen ökar möjligheterna till spårbarhet i globala värdekedjor. Foto: Stock Adobe.

Produkters värdekedjor är ofta globala, vilket är en utmaning när lagstiftare vill kunna påverka dem. Men med digitaliseringen ökar möjligheterna till spårbarhet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Som ett led i den gröna och digitala omställning – twin transition – som är en övergripande ambition för den nuvarande EU-kommissionen under Ursula von der Leyen, formas nu en ny europeisk produktpolicy där spårbarhet har en central roll.

Daniel Johansson har medverkat i ett myndighetsgemensamt analysarbete i syfte att öka förståelsen för vad policyreformen får för konsekvenser.

Vilket är syftet med produktpolicyn?

– Ett viktigt motiv är ambitionen att göra det enklare att minska produkters miljöpåverkan och bromsa den globala klimatförändringen. För det krävs utförlig information om produkters innehåll och hur de tillverkats. Dessa data måste kunna överföras i värdekedjor och göras tillgängliga för slutanvändaren. Spårbarhetsfrågan är inte ny, men digitaliseringen ger helt nya möjligheter.

Hur långt har arbetet kommit?

– Det är ett komplext policyområde som tar avstamp inom flera olika områden – såväl produkt- och miljölagstiftning som reglering av datas delbarhet och tillgänglighet. För närvarande ligger till exempel en ny europeisk batteriförordning på bordet som bland annat syftar till att säkra tillgången till fordonsbatterier för den så viktiga omställningen till elektriska fordon.

– Då vill man kunna spåra materialinnehållet i batterierna och göra det synligt för användarna genom så kallade digitala produktpass. Den lagstiftningen är nu inne i slutrundan av EU:s beslutsprocess och ett mycket viktigt första steg.

– En annan förordning som EU-kommissionen lagt förslag på gäller ekodesign för hållbara produkter. Även där är spårbarhet och digitala produktpass centrala beståndsdelar.

Och inom dataområdet – vad händer där?

– I somras trädde till exempel EU:s nya dataförvaltningsförordning i kraft och tidigare i år föreslog EU-kommissionen en ny dataförordning – Data Act. Bägge syftar till att reglera och förenkla delning och användning av data, vilket bland annat kommer att ha bäring på spårbarhet i värdekedjor.

– Parallellt finansieras forskning och utveckling på både europeisk och svensk nationell nivå, till exempel för att utveckla digitala produktpass och stärka förmågan att dela data inom EU.

Vilka blir konsekvenserna för svenskt näringsliv?

– Ur ett näringslivsperspektiv är det bara att konstatera att spårbarhetsfrågan kommit för att stanna. Detaljerna i lagstiftningen är inte klara. Men det bör inte hindra att företagen redan nu tänker till på hur man kan mäta sitt eget miljöavtryck och kommunicera det i de värdekedjor man är en del av.

– Trenden går också mot att EU-kommissionen allt mer använder sig av instrumentet ”förordning” istället för ”direktiv”. En förordning införs ordagrant i medlemsstaternas lagstiftning, medan ett direktiv implementeras med visst tolkningsutrymme. Detta görs för att man vill uppnå större likformighet inom hela EU. Men det innebär också att det blir allt viktigare att hålla sig uppdaterad om den europeiska policyprocessen.

Och små och medelstora företag – hur ska de agera?

– Fler behöver få upp ögonen för att denna utveckling händer just nu och inte minst viktigt blir det för gruppen små och medelstora företag. De är en viktig del av det svenska industriella ekosystemet, men har ofta inte resurser att medverka i stora utvecklingsprojekt och andra kompetenshöjande insatser. Nu behöver vi förstå hur stor den utmaningen är och vad som behöver göras för att alla ska kunna vara på banan när lagstiftningen träder i kraft.

Hur ser du på Sveriges roll generellt i arbetet med den nya produktpolicyn?

– Sverige är en liten och handelsberoende nation och om svenska företag inte kan leva upp till nya spårbarhetskrav så uppstår en reell risk att stängas ute från viktiga värdekedjor. Samtidigt har flera svenska företag och forskare verkligen gått före och medverkat till att driva utvecklingen. Hållbarhetsfrågan är stark och levande i svenskt näringsliv och den digitala mognaden generellt hög.

– Sverige har goda förutsättningar att vara en konstruktiv kraft i arbetet. Men kunskapsläget skiftar mellan branscher och det krävs att svenska aktörer steppar upp sin medverkan i europeiska samarbets- och utvecklingsprojekt för att ännu mer bidra till hur framtida krav konkret kommer att utformas.

Vilken roll har Vinnova i det här arbetet?

– En springande punkt är att den nya produktpolicyn förändrar det landskap som svenskt näringsliv och svenska FoU-aktörer verkar inom. I vårt uppdrag ingår att finansiera innovation som bidrar till att man kan hantera samhällsutmaningar, till exempel av den här typen.

– Eftersom den nya produktpolicyn kommer att påverka på så många olika sätt krävs en bred, horisontell myndighetssamverkan. Lagstiftningen behöver utformas väl och svenska aktörers förmåga att leva upp till nya krav höjas. Här har vi kommit en bit på vägen i och med regeringens kraftsamling för en hållbar digital omställning samtidigt som Sverige kan bli ännu bättre på den typen av samverkan.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste