Blockkedjor kan hjälpa kunder i Sverige att kontrollera att arbetsvillkor och andra omständigheter verkligen är så bra som sägs på platser långt borta.
Blockkedja ska ge ökad hållbarhet i leverantörskedjan
Social hållbarhet
Kan blockkedjor säkra att jordgubbar från Marocko håller måttet även vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden? Det hoppas Oxfam, som vill reda ut hur tekniken bakom Bitcoin kan användas i hållbarhetsarbetet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Det är anledningen till att den internationella organisationen Oxfam, som arbetar med bistånd och mänskliga rättigheter, samarbetar med svenska livsmedelsleverantörer och Axfoundation. Tillsammans ska de studera det som brukar kallas ”blockchain” men som översätts till blockkedja på svenska, den teknik som även används för Bitcoin.
– När man talar om det, missar man ofta att berätta att det också är bra verktyg för att säkra mänskliga rättigheter och villkor för arbetstagare. Vi vill få upp den aspekten på bordet och det är därför vi som organisation är ute på fältet, säger Niclas Holm hos Oxfams svenska gren.
Testas i Marocko
Samarbetet handlar om leverantörer av jordgubbar i Marocko och hur blockkedjor kan användas för att öka kontrollen av förhållanden där. Niclas Holm har varit på plats och berättar om platser där det inte finns el och än mindre en dator där data kan lagras.
– Vi har också sett kontrakt på språk som arbetarna inte förstår, berättar Niclas Holm.
Det har hänt att företag köpt kaffe från Sydamerika som i Tyskland felaktigt märkts om som ekologiskt.
Med mobiltelefoner går det att skanna in pappersdokument, till exempel kontrakt eller registrering av arbetstider. Uppgifterna skickas in i blockkedjesystemets servrar, där användarna verifierar varandras uppgifter. Om de inte verifieras, så registreras de inte heller. Det kontrakt som skannats, kan därför inte ändras innan det läses av den som vill kontrollera villkoren på plats.
– Att alla uppgifter måste verifieras är viktigt. Det har till exempel hänt att företag köpt in kaffe från Sydamerika som i Tyskland felaktigt har märkts om som ekologiskt, berättar Niclas Holm.
Möjligt att fuska?
På frågan om inte hela kedjan av aktörer kan komma överens om felaktig märkning och fusk svarar han:
– Där vi jobbar är det inte rimligt att tänka sig att alla bestämmer sig för att göra någon fuskändring, säger han.
Han har aldrig hört talas om att det hänt. Men han säger att det är möjligt, rent tekniskt.
Fakta
Marocko ett av tre projekt
Ett mer verkligt problem är att data som registreras är fel från start. Något som behöver undersökas är hur informationen på bästa sätt ska komma in i systemet, på platser där det kanske inte ens finns ett mobilnät. En annan sak som måste tas med i beräkningen inför vidare satsning på projekt med blockkedjor är om informationen ska göras offentlig eller inte.
– Vi ser att det finns stor potential men vi måste undersöka hur det kan fungera, säger Niclas Holm.
Fortsätter studien
Hos Axfoundation säger Hanna Skoog också att tekniken har stor potential. Men de avvaktar och fortsätter med sina undersökningar.
– Vi tittar på hur det kan öka transparens och kontroll inom livsmedelsleden, berättar hon.
Hon ser det som ett möjligt verktyg för att säkra arbetsvillkor, ett område som fått för lite uppmärksamhet. Men hon kallar också tekniken för omogen.
– Vi vill inte rusa in i ett större projekt innan vi bedömt potentialen, säger Hanna Skoog.
Här kan du läsa mer om projektet:
https://axfoundation.se/en/blockchain-in-the-food-chain/