Forskarna har undersökt luftkvaliteten vid tio förskolor i Skåne, och konstaterar att luftkvaliteten vid tre av förskolorna är sämre än vad WHO rekommenderar. Storstadsbarnen får både sämre luft och mindre utevistelse än barnen på mindre orter.
Tre av tio undersökta förskolor klarade inte WHO:s normer för luftkvalitet
Ren luft
Det finns stora skillnader i hur mycket luftföroreningar ett förskolebarn får i sig, och det beror på var barnets förskola ligger. Det visar en ny studie från Lunds universitet där tre av tio undersökta förskolor inte klarade WHO:s normer. Bättre stadsplanering behövs, menar forskarna bakom studien.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Unikt är att studien är baserad på faktiska mätningar.

– I vår studie har vi mätt både luftkvalité på förskolor och barnens aktivitetsnivå – vilken är direkt kopplat till hur mycket de andas. Vi har även logg över barnens vistelsetider ute respektive inne. Att faktiskt inkludera faktorer såsom aktivitetsnivå och när barnen befinner sig ute är unikt och en avgörande faktor för att förstå hur mycket luftföroreningar barnen faktiskt får i sig, säger Jenny Rissler, universitetslektor och forskare vid Institutionen för ergonomi och aerosolteknologi.
Stor skillnad i utevistelse
Fem av de undersökta förskolorna låg vid starkt trafikerade vägar i Malmö. Fem låg på mindre och medelstora orter. När forskarna fick fram data över barnens aktiviteter visade det sig att Malmöbarnen var ute betydligt kortare tid än övriga – men att de trots det fick i sig dubbelt så mycket luftföroreningar.
Att barnen får mindre tid utomhus oroar forskarna.
– Barns möjlighet till daglig utevistelse är oerhört viktig för att de ska kunna vara fysiskt aktiva och därmed lägga grunden till en aktiv och hälsofrämjande livsstil, säger Emilie Stroh, forskare vid arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.
WHO:s riktlinjer överskrids
Enligt studien ligger luftföroreningarna under nivåerna i de nationella miljömålen. Men när resultaten jämfördes med WHO:s riktlinjer var resultatet ett annat. Då var luften vid tre av fem undersökta malmöförskolor alltför förorenad.
– Att tre av fem förskolor i studien överskrider de gränsvärdena som är satta utifrån ett barns välbefinnande det är inte bra, säger Emilie Stroh.
Tittat på känsliga grupper
WHO skärpte sina riktlinjer förra året, efter forskningsresultat som pekade på att känsliga grupper, som barn, får hälsoeffekter vid mycket lägre nivåer än vad man tidigare trott.

– Tidigare gränsvärden har inte varit specifikt för barn utan för en allmän, vuxen befolkning. Nu har man tittat specifikt på känsliga grupper och barn och det har visat sig att de är betydligt mer sårbara, säger Emilie Stroh.
I vissa fall hade förskolorna nivåer av PM 2,5 som var dubbelt så höga som WHO:s gränsvärden. Däremot uppfyller de kraven i miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”.
Vad kan man göra åt det här?
– Placera förskolor där det inte är så trafikerat. Det är lite lathet att man lägger dem där folk kör förbi, det är smidigt att lämna barnen då. Det finns inga quickfix utan det är stadsplanering som gäller, att inte ligga förskolor där trafikerat. Vi kunde se att de förskolor som ligger lite off hade mycket bättre värden än de som ligger längs gator med mycket trafik, säger Jenny Rissler.