Barfotapromenader och vilda växter – så bra är den planetära hälsodieten

Hälsa Barfotapromenader i skogen, mindre mejeriprodukter och att ta cykeln i stället för bilen. I den finländska staden Lahti har fem invånare under två månader följt en planetär hälsoplan. Resultatet visar på såväl bättre välmående som minskat koldioxidutsläpp.

Barfotapromenader och vilda växter – så bra är den planetära hälsodieten
Den planetära hälsodieten förbättrade hälsan och minskade koldioxidavtrycket hos fem finländska invånare. Foto:

Experimentet gick ut på att Hanna Haveri, Finlands – och kanske också världens – första planetariska läkare, skräddarsydde hälsoplaner utifrån deltagarnas individuella behov. Hälsoplanerna innehöll rekommendationer över motion, kost, förhållande till naturen och livsmiljö.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Det var inga livsomvälvande förändringar, utan små saker i vardagen. Bara korta naturbesök återställer stressnivåer, sänker kortisol och förbättrar immunförsvaret, säger Hanna Haveri, neurolog och specialist på planethälsa.

Hanna Haveri.

Stor skillnad i välmående och koldioxidavtryck

Innan och efter undersökningen, som började i juni och är ett initiativ av Lahti stad, tog Hanna Haveri prover på deltagarnas allmäntillstånd och koldioxidavtryck. Trots att deltagarna inledningsvis var något skeptiska till försöket märktes efter två månader en markant skillnad i deras välmående.

30-åriga Markus Kontiainen hade fokus på återhämning i sin hälsoplan, då han hade höga nivåer av utmattning. Han fick bland annat rekommendationen om barfotapromenader i skogen efter sina löpturer. Efter experimentet hade hans utmattningsnivåer sjunkit med 58 procent.

En annan deltagare, pensionären Raija Repo, fick rekommendationen att äta mindre mjölkprodukter, mer lokalt producerade växter och lägga om sin kost till 40 procent vegetarisk mat. Effekten var att hennes koldioxidavtryck minskade med 35 procent.

Arja Rantasalo och Raija Repo.

”Gröna val i vardagen kan göra stor skillnad”

I genomsnitt minskade deltagarna sina koldioxidavtryck med 17 procent, förbättrade sitt välmående med 16 procent och minskade sina utmattningsnivåer med 36 procent.

– Det här är inte något forskningsprojekt, utan ett mindre experiment för att visa att gröna val i vardagen kan göra stor skillnad för både människan och planeten, säger Hanna Haveri som för närvarande varvar jobbet som neurolog med att vara planetarisk rådgivare.

Begreppet myntades 2015

Idén om planetär hälsa myntades 2015 av Lancet och the Rockefeller Foundation. Enligt Hanna Haveri handlar det i grunden om att se människan som en del av naturen.

– De var bekymrade över att vi har haft en idé om att människan inte har något med naturen att göra, att allt negativt som händer på vår planet inte påverkar oss. De ville visa att det inte stämmer. Att den psykiska ohälsan bland människor ökar hänger ihop med att vår planet mår allt sämre, säger hon.

Hur ser det vetenskapliga underlaget ut bakom begreppet?

– Det finns mycket forskning som pekar på att människor som är ute mycket i naturen är friskare och mår bättre mentalt. Bland annat visar forskning att barn som går på förskolor med mycket grönområden har bättre immunförsvar än barn som går på förskolor med mycket sand och asfalt. Det finns även forskning som visar att barn som vuxit upp på landsbygden med husdjur är friskare och har lägre risk att drabbas av diabetes och astma, säger hon.

Vill att sjukvården ska använda hälsodieten

Vidare tycker Hanna Haveri att idén borde integreras i sjukvården och i övriga samhället.

– Som planetarisk läkare är mitt jobb att se vilka val vi kan göra i vardagen, som också hjälper till i att minska trycket på planeten. Inom hälsovården borde vi välja miljövänligare medicineringar och tänka mer på rådgivning om dieter, motion och kontakt till naturen.

”Inte bara en sektor som ska göra jobbet”

Hon lyfter att det till exempel finns astmamedicinering i form av ett pulver, som passar nästan alla vuxna och samtidigt är bättre för planeten. Idag skriver läkare vanligtvis skriver ut aerosol som hon menar inte är lika bra. Vidare tar hon upp att antibiotikaresistens är ett växande problem, och att det därför är viktigt att läkare noggrant följer hälsovårdens rekommendationer och inte skriver ut antibiotika när det inte är nödvändigt.

– Samtidigt är det inte bara en sektor som ska göra jobbet, utan hela samhället behöver samarbeta. Att vi avverkat stora naturområden globalt har inneburit att vilda djur kommit närmare oss, vilket kan sprida sjukdomar och orsaka pandemier. Därför är det viktigt att ha skogsområden för vilda djur, för att också minska sjukdomstrycket på oss människor.

Experimentet med de fem försökspersonerna utfördes av Lahti stad. Det är en del av ett pågående större initiativ i Finland som under en tioårsperiod undersöker den långsiktiga påverkan som en grönare livsstil har på folkhälsan.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.