Inga produkter i varukorgen.
Skolområdena med mest och minst grönt på marken
Miljö
Skolgårdarnas ytor för barn att leka och röra fritt på sig utomhus fortsätter att minska.
Hur grönt är det på skolområden i din kommun?
Tillbaka till skolan. Men hur mycket grönt finns det på skolområdet? Foto: Adobe Stock.
På uppdrag av Boverket har SCB kartlagt hur Sveriges skolområden ser ut. Förutom att sammanställa skolområdenas friytor och yta per elev går det också att se vilket marktäcke som finns på landets skolområden.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Grundskolornas skolområden består i genomsnitt till 43 procent av hårdgjord mark och till 51 procent av vegetationsklädd mark, både öppen och trädbärande mark.
Resterande sex procent av ytan utgörs av övrig mark, det vill säga mark utan vegetation men som är ”naturligt hårdgjord”, till exempel berghällar.
Större tätort, större andel hårdgjord mark
Det finns skillnader både mellan regioner i landet och mellan stad och land. Generellt finns det en koppling mellan tätorternas storlek och graden av hårdgjord mark inom skolområdena.
– Förenklat kan man säga att ju större tätort desto större andel av skolgården består av hårdgjord mark. Skolgårdar utanför tätorter har lägst andel hårdgjord mark, 27 procent. I tätorter med fler än 100 000 invånare finns skolgårdar som har högst andel hårdgjord mark, 51 procent, säger Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem på SCB, i en kommentar.
FAKTA
Kommuner med störst andel grönyta för skolområdena
Störst andel grönyta:
Bjuv: 73,9 % Simrishamn: 73,2 % Hörby: 71 % Höör: 70,9 % Tomelilla: 69,3 % Skurup: 68,2 % Filipstad: 67,9 % Vingåker: 67,7 % Svalöv: 67,6 % Hallstahammar: 67,3 %Lägst andel grönyta:
Vännäs: 26,5 % Sotenäs: 26,6 % Bjurholm: 26,7 % Kinda: 29,6 % Tyresö: 30,1 % Malå: 30,8 % Tibro: 31,9 % Vadstena: 32,1 % Norsjö: 32,7 % Oxelösund: 33,1 % Ockelbo: 33,4 %Källa: BoverketDet finns skillnader i marktäcket kopplade till skolornas huvudmannaskap. Även om själva friytan hos enskilda skolor i snitt är mindre än i kommunala skolor är de enskilda skolornas områden något ”grönare” i genomsnitt.
Så många har grönområden inom 300 meters avstånd
Skolornas avstånd till grönområden som parker och skog påverkar också möjligheten att använda närområdet för lek och lärande. Som riktmärke för avstånd till grönområden brukar 300 meter användas då det inte får ta för lång tid att nå området.
– Strax över 18 000 elever i landet når en eller färre grönområden inom 300 meters avstånd. 67 000 elever når färre än tre grönområden inom 300 meter, säger Stefan Svanström.
Eftersom rasterna är tidsbegränsade påverkar avståndet barnens möjligheter att använda grönområden längre bort. Skolor med få grönområden i närheten är därför mer sårbara ur ett förtätningsperspektiv.
Stora lokala skillnader
De lokala skillnaderna är stora mellan kommunerna. Det finns 167 kommuner i landet där skoleleverna når som minst tre grönområden. I kommunerna Habo och Eksjö når över hälften av eleverna färre än tre grönområden.
Mellan 2014 och 2020 har skolgårdarnas yta/friytan per elev minskat med nästan tre kvadratmeter. Generellt har skolor i större tätorter mindre friyta än skolor i mindre tätorter och utanför tätorter.
Nästan 464 000 elever hade år 2020 en yta per person som understeg 30 kvadratmeter, vilket motsvarar 42 procent av grundskoleleverna. Antalet elever med tillgång till mindre än 30 kvadratmeter friyta per person har ökat mellan 2014 och 2020, enligt siffror från Boverket.
Boverkets rekommendationer
Boverket menar att ett rimligt mått på friyta är 30 kvadratmeter per barn i grundskolan.
I Sverige finns det cirka 67 000 barn som har ytor som är mindre än 3 000 kvadratmeter.
Den genomsnittliga friytan per grundskoleelev i Sverige var 45,9 kvadratmeter 2020. Det motsvarar ungefär ytan för mellan tre och fyra parkeringsplatser.
