Kadri Simson i samtal om energin och klimatet

Panelsamtalet hölls mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina, vilket satt press på EU att slita sig loss från rysk energi. För två veckor sedan lade kommissionen fram planen REPowerEU, som ska hjälpa Europa att göra sig oberoende från rysk olja och gas fram till 2030. I planen ingår även att minska importen av rysk gas med två tredjedelar innan årsskiftet.

Bättre förutsättningar att slita sig loss

Kadri Simson poängterade under samtalet att EU:s arbete med att minska beroendet från rysk energi pågått sedan 2009, då det var ett tillfälligt avbrott i inflödet av rysk gas. Då fanns inte samma förutsättningar som idag med LNG-terminaler och alla medlemsstaterna var inte sammankopplade.

– Alla bitarna som inte fanns då, finns på plats idag, sade Kadri Simson.

REPowerEU handlar också om att minska Europas beroende av fossila bränslen och främja övergången till ren energi, vilket var en fråga som stod högt upp på agendan under panelsamtalet.

I planen ingår bland annat att utöka importen av naturgas från icke-ryska leverantörer, att fördubbla produktionen av biometan genom att hjälpa bönder att bli energiproducenter samt öka produktionen av förnybart väte.

Framtida utmaningar lyftes

Kadri Simson sade att hon ser en ökad ambition bland såväl medlemsstaterna som EU-parlamentet att nå klimatmålen.

Under samtalet lyftes även utmaningar kopplat till klimatet och ambitionen att göra sig oberoende från rysk energi. Bland annat ländernas olika förutsättningar, samt risken att utfasningen av kol saktas ner.

– Medlemsstaterna får själva bestämma sin takt och alla länder har olika ambitioner. Polens ambition är exempelvis att fasa ut kol till 2049, alltså om över 20 år. Kol är billigare än exempelvis naturgas.

Energieffektivitet kommer bli mer aktuellt

I slutet av panelsamtalet fick publiken möjlighet att ställa frågor till energikommissionären. Den sista frågan handlade om energieffektivitet, vilket är en av de åtgärder som ingår i REPowerEU.

– Här i Sverige där man verkligen behöver värme är man noggrann med att värmen håller sig inomhus och inte läcker ut. Det är logiskt, men inte lika vanligt i övriga Europa. Just nu kartlägger vi hur många personer som svarar att de inte har råd med en behaglig värme under vintermånaderna. Bakom de miljoner personer som har svarat att de inte har det, är det många som lever i förhållanden där rummet gör att värmen inte stannar kvar.

– Vi håller också på att kartlägga alla andra områden där vi konsumerar för mycket energi. Jag ser att i en nära framtid kommer vi behöva ha en diskussion om det bland våra medlemsstater.

Seminariet arrangerades av SNS och EU-kommissionens representation i Sverige inom ramen för SNS forskningsprojekt Framtidens energisystem.

Se hela panelsamtalet här.