Offentlig upphandling beskrivs ofta som en administrativ process för att köpa in varor och tjänster. Men i takt med att kraven på klimatomställning och samhällsberedskap ökar lyfts upphandlingen allt oftare fram som ett strategiskt verktyg.
Så kan offentlig upphandling driva hållbar omställning – från inköp till strategiskt verktyg
Upphandling Offentlig upphandling är ett av de viktigaste verktygen för att omsätta hållbarhetsmål i praktiken, enligt Beatrice Torgnyson Klemme, vd på BioDriv Öst. Men för att få effekt krävs att den används mer strategiskt än i dag.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
En analys från forskningsinstitutet Rise, framtagen på uppdrag av BioDriv Öst och Avfall Sverige, visar att beslut om upphandling, särskilt inom transportintensiva verksamheter som kollektivtrafik, kan påverka både energisystemets utveckling och samhällets robusthet.
Enligt Beatrice Torgnyson Klemme, vd på BioDriv Öst, börjar arbetet med att förändra synen på upphandlingens roll.
– Det första steget är att inse och identifiera att upphandling är ett av de största och bästa verktygen man har i verktygslådan för att se till att mål och planer också blir verkstad och verklighet, säger hon till Miljö & Utveckling.
Hon beskriver upphandling som en drivkraft för att omsätta politiska mål i praktiken, snarare än enbart ett inköpsförfarande.
– Man kan fundera på hur kan man då samtidigt kan bidra till andra mål som är viktiga för en.
Det kan enligt henne handla om att stärka beredskap, stötta näringslivet eller påverka energiomställningen – beroende på hur upphandlingen utformas.
Behov av strategi och helhetssyn
För att upphandling ska fungera som ett verktyg i hållbarhetsarbetet krävs ett mer strategiskt angreppssätt, enligt analysen. Samtidigt pekar Beatrice Torgnyson Klemme på att organisationer ofta arbetar i så kallade stuprör, där olika verksamheter och budgetar hålls åtskilda. Det kan försvåra ett helhetsperspektiv.
– Har man en genomtänkt strategi är det lättare att komma upp i stuprören och använda upphandlingen som ett kostnadseffektivt verktyg för att nå många saker på en och samma gång.
Målkonflikter och prioriteringar
Att väga olika mål mot varandra är en central del av arbetet. Enligt Beatrice Torgnyson Klemme är målkonflikter oundvikliga. Hon menar att ett sätt att hantera detta är att börja där det finns störst möjlighet till samordning mellan olika mål.
– Då gäller det att identifiera där det är flest målsynergier och så få målkonflikter som möjligt.
Inom transportupphandlingar, där krav på drivmedel kan påverka både klimatpåverkan och näringsliv, ser hon särskilt stor potential.
Samtidigt framhåller hon att kostnadsbilden kan bli missvisande om upphandlingar bedöms isolerat.
– Om man jobbar i stuprör så kan man se att en viss upphandling blev lite dyrare, men ser man till helheten så kanske det egentligen sparade pengar.
Fokusera på rätt upphandlingar
Enligt henne är det däremot inte realistiskt att arbeta strategiskt med alla upphandlingar samtidigt. I stället behövs prioriteringar.
– Det går inte att göra allt på en och samma gång. Det är viktigt att identifiera ett par upphandlingar som är särskilt viktiga, säger hon.
Samverkan och dialog med marknaden
Samverkan mellan kommuner och regioner lyfts fram som en viktig faktor för att lyckas.
– Just att försöka samverka med de närliggande kommunerna och regionerna och försöka jobba tillsammans gör det väldigt mycket enklare. Och också att prata med leverantörerna. För transportbranschen vill ställa om, konstaterar hon.
Kunskap som grund för beslut
Analysen från Rise är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag för beslutsfattare, med scenarier för hur el, vätgas och biogas kan utvecklas fram till 2040 och hur lokala beslut påverkar utvecklingen.
Enligt Beatrice Torgnyson Klemme är just tillgången till kunskap avgörande för att kunna fatta informerade beslut.
– Hela poängen med den här studien är att det ska vara ett bra kunskapsunderlag. Hur ska beslutsfattare kunna ta välinformerade beslut? avslutar hon.


