Så kan odling stärka lokal resiliens

– Robertsfors tätort ligger 6 mil från Umeå. Ungefär samma till Skellefteå. Så det blir väldigt utsatt när transporter och liknande uteblir, säger hon.

Utsattheten har kommunen fått uppleva bland annat under pandemin och vid extrema väderförhållanden, berättar Emelie Berglund.

– Vi måste klara oss mer lokalt. Och då har vi tittat på hur vi skulle kunna jobba med det, fortsätter hon.

I kommunen finns redan ett starkt jordbruk, men projektet undersöker hur den lokala odlingen kan utvecklas ytterligare.

– Skulle vi kunna odla mer på kommunal mark? Skulle vi kunna ta tillvara på den här maten också i skolor till exempel?, säger Emelie Berglund.

Gemenskap och integration genom odling

Projektet har även en tydlig social dimension. En del av arbetet handlar om hur odling kan bidra till integration och möten mellan människor.

– Generellt är odling ett exemplariskt sätt att gå ihop och skapa och stärka olika förhållanden, säger Emelie Berglund.

Kommunen har bland annat börjat prata med SFI och vuxenutbildningen om möjliga samarbeten.

– Det är många nyanlända till exempel som har svårt att komma in i samhället. Det är många som kommer från länder där det är en självklarhet att man odlar, säger hon.

På så sätt kan odlingsinitiativ både stärka lokalsamhället och skapa nya nätverk.

Förstudien ska också undersöka hur olika aktörer kan samarbeta kring lokal matproduktion. Arbetet startar med ett uppstartsmöte där invånare, företag och organisationer bjuds in för att diskutera behov och idéer.

– Det kommer vara allt ifrån sådana som har jobbat i kommunen till privata aktörer, till sådana som har företag, sådana som vill börja odla eller ingå i föreningar, säger Emelie Berglund.

Målet är att ta fram en tydlig strategi för hur kommunen kan arbeta vidare med frågan.

– Det är att vi ska ha en tydlig handlingsplan för hur kommunen ska kunna jobba med att stärka upp det här, säger hon.

På längre sikt kan projektet leda till fler konkreta initiativ, som odlingslotter, arbetsträning eller gemensamma odlingsprojekt.

Samverkan avgör om projekten lyckas

En viktig fråga är hur projektet ska leva vidare efter förstudien. En risk med utvecklingsprojekt är annars att arbetet stannar vid en rapport.

– Det finns väl alltid en risk. Men där har vi analyserat de här riskerna och skrivit strategier för hur vi ska hantera dem.

För Emelie Berglund är samverkan den viktigaste nyckeln för att skapa långsiktiga resultat.

– Samverkan är väl det viktigaste, tycker jag, i sådana här processer. Gå ihop, prata med varandra, lär av varandra. Vi måste gå ihop och tänka kollektivt så att det här ska bli hållbart långsiktigt, säger hon.