Forskning: Vildare parker ger fler fjärilsarter

– Det vi har mätt är alltså att den lokala mångfalden har minskat. Vi kunde också visa att det framför allt är i de hårt skötta parkerna som minskningen har skett, med ungefär en halvering av antalet arter, säger Anna Persson, Lunds universitet.

Högt slitage kräver mycket skötsel av parkerna

Hon arbetar på CEC, Centrum för miljö- och klimatforskning, och är en av forskarna bakom studien, som nyligen publicerades.

– Jag tycker så klart att det är tråkigt, men kanske inte så förvånande. Städer blir allt mer tättbebyggda och hårdgjorda, och den grönska som är kvar är ofta hårt använd och slits. Då krävs det också mycket skötsel för att upprätthålla den, och det missgynnar biologisk mångfald i städerna, säger hon.

Hon menar att det finns sätt att motverka utvecklingen.

– När städer förtätas på före detta industritomter eller ”överbliven mark”, och ruderatmarker och andra vildvuxna områden ska bebyggas eller bli nya parker, behöver man inte alltid ”parkifiera” vegetationen, genom att rulla ut gräsmattor och plantera exotiska träd, buskar och örter. Det vildväxande och spontant etablerade kan också ha ett värde, både för upplevelsen och den biologiska mångfalden, säger hon.

Förändrad skötsel kan ge fler fjärilsarter

Exempel på ruderatmark är spontan växtlighet på upplagsplatser, grusgångar, schaktmassor och industritomter.

Ett annat sätt är att förändra skötseln av grönområdena. De ytor som undersöktes i studien delades in i tre kategorier: traditionella parker, semi-naturliga där gräset bara klipps några gånger per år, och ruderatmarker som inte sköts alls eller med oregelbunden skötsel. Både seminaturliga parker och ruderatmarker förlorade färre fjärilsarter över tid och här kunde även nya arter etablera sig. Värre var det i de hårt skötta parkerna med välklippta gräsmattor och exotiska växter.

Forskarna föreslår därför att man försöker hitta mindre intensiva sätt att sköta parkerna. En fördel med det är att kostnaderna för skötseln kan minska. Men det kan vara svårt att ändra strategin.

– För att kunna ha mer av långgräs eller ängsskötsel i städer krävs det sannolikt att kommunernas upphandling av grönyteskötsel ses över och att det finns strukturer för att ta hand om allt slåttrat gräs på sensommaren, säger Anna Persson, och tillägger:

– Det får inte finnas skräp i det slåttrade gräset om det ska tas om hand av lantbrukare till foder, och det kan vara svårt att få in stora mängder i biogasanläggningen på en gång. Men det är problem som går att lösa och inte borde vara ett hinder för att utveckla stadens grönytor.

Fem tips för fler fjärilar:

Plantera inhemska träd, buskar och örter.

Vänta med att klippa ned vegetationen till augusti eller september, när larverna blivit vuxna fjärilar.

Blommande och bärande träd, som hagtorn, rönn och fruktträd, är generellt bra för både pollinerande insekter och småfåglar.

Sälgen är en nyckelart för våraktiva insekter.

Det är svårt att ange en enda nyckelart, eftersom fjärilslarver av en del arter kan vara mycket kräsna. Till exempel behöver citronfjärilens larver getapel och brakved för att trivas.

Här kan du läsa den vetenskapliga artikeln.

Bilder: En hel del bilder från Malmö, fotograf är Anna Persson. Tyvärr ingen bild på någon som håvar, kanske kan man hitta en håv någon annanstans.