9 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Förseningen innebär att EU inte hinner lämna in en ny klimatplan, en så kallad NDC, till FN i tid inför COP30 i Brasilien. I stället kommer EU att skicka in en avsiktsförklaring, vilket kritiseras hårt av miljöorganisationer som Greenpeace.

EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra tonade ner dramatiken och uttryckte optimism om att en lösning kommer inom några veckor. Beslutet om klimatmålen är avgörande för att EU ska kunna behålla sin trovärdighet inför det kommande klimattoppmötet i november.

Läs EU:s avsiktsförklaring

Försenat EU-beslut oroar näringslivet – risk för fördröjd omställning och minskad konkurrenskraft

Flera tunga aktörer inom näringslivet uttrycker oro över att EU:s miljöministrar inte lyckats enas om klimatmålet för 2040. Enligt Annika Ramsköld, hållbarhetschef på Vattenfall, kan den politiska osäkerheten bromsa investeringar i energiomställningen. Vattenfall stödjer EU-kommissionens förslag om en 90-procentig utsläppsminskning till 2040 och menar att ett fastställt mål är avgörande för investeringstrygghet och långsiktig planering.

Annika Ramsköld betonar för Miljö & Utveckling att Vattenfall har egna klimatmål godkända av Science Based Targets initiative i linje med 1,5-gradersscenariot, men att det är ”en stor fördel och i längden en nödvändighet” att politiken kommer i kapp. Hon beskriver det som olyckligt att EU inte kan leverera ett uppdaterat klimatmål för 2035 i tid inför FN:s klimattoppmöte COP30 i november. Osäkerheten kring klimatpolitiken riskerar enligt henne att påverka investeringsbeslut negativt.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, varnar också för att EU:s oenighet skapar en ökad politisk risk för investerare. Han menar att när målen försenas eller försvagas minskar marknaden för klimatvänliga lösningar, vilket i sin tur påverkar företagens vilja att satsa. För svensk industri, där många färdplaner är beroende av EU:s lagstiftning, kan konsekvenserna bli omfattande.

Svante Axelsson lyfter för Miljö & Utveckling särskilt risken att EU tappar mark gentemot Kina, som just nu satsar hårt på att ta en ledande roll i den gröna omställningen. Han varnar också för att EU:s globala klimatledarskap kan försvagas inför COP30, om unionen inte lyckas presentera ett tydligt mål. Trots bakslagen uttrycker han en förhoppning om att EU ändå ska kunna enas om målet på 90 procent till 2040 och därigenom stärka sin position inom framtidens teknikmarknader.

Svenska reaktioner på EU:s Omnibus 2.0

EU:s nya förenklingspaket för miljölagstiftning, kallat Omnibus 2.0, har mött starka reaktioner från svenska aktörer. Enligt en genomgång gjord av Miljö & Utveckling har företag och branschorganisationer efterfrågat ökad harmonisering, digitalisering och minskade rapporteringskrav, medan miljöorganisationer varnar för att förenkling kan urvattna viktiga miljölagar. Näringslivet beskriver krångliga regelverk och ineffektiva tillståndsprocesser, och föreslår konkreta lösningar som gemensamma EU-plattformar och tydligare vägledningar. Samtidigt riktas hård kritik mot EU:s avskogningsförordning (EUDR), där aktörer som Skogsägarföreningen Södra varnar för oproportionerliga krav på små skogsägare. Miljöorganisationer som WWF, Skydda skogen och Naturskyddsföreningen försvarar däremot befintliga lagar och betonar behovet av full spårbarhet och strikt tillsyn. EU-kommissionens förslag väntas presenteras under fjärde kvartalet 2025.

Straff införs för utsläpp av f-gaser och ozonnedbrytande ämnen

Regeringen har föreslagit nya straffbestämmelser i miljöbalken för att anpassa svensk lag till EU:s reviderade regler om f-gaser och ozonnedbrytande ämnen. Det blir straffbart att med uppsåt eller oaktsamhet släppa ut dessa ämnen, samt vid brister i hantering som import, export och märkning. Böter införs även vid otillräcklig dokumentation, särskilt vid gasning med sulfurylfluorid. Lagändringarna träder i kraft 1 januari 2026, med vissa undantag som gäller först 2032 och 2035. Förslaget bygger på nya EU-förordningar och har granskats utan invändning av Lagrådet.

Företag välkomnar enklare redovisningskrav

Företag ger tummen upp till de förenklade kraven i EU:s uppdaterade hållbarhetsstandarder, ESRS, som nu är ute på remiss. Vid ett webbinarium anordnat av Efrag framhöll flera talare att lättnaderna är avgörande för att rapporteringen ska fungera i praktiken.

Antalet obligatoriska datapunkter minskar från över 800 till 347 och kraven blir mindre styrande i detalj. Företag får också större frihet att beskriva till exempel produkters reparerbarhet i kvalitativa termer. Enligt Efrag har de rapporterande företagen – ”preparers” – haft stort inflytande över utformningen, och stödet för förändringarna är starkt.

Konsultationen pågår till den 29 september. Därefter väntas Efrag lämna teknisk rådgivning till EU-kommissionen, som beslutar om standarderna ska träda i kraft 2026.

Över 60 organisationer kräver skärpta regler för näthandel i EU

I veckan skickade 64 organisationer från näringsliv, civilsamhälle och miljösektorn ett gemensamt brev till EU-kommissionen med krav på att täppa till kryphål i unionens regler för e-handel. Brevet varnar för att dagens regelverk tillåter en stor mängd produkter från tredjeland att säljas på den europeiska marknaden utan att följa EU:s krav på säkerhet, miljö, förpackningar och producentansvar.

Organisationerna pekar särskilt på att onlineplattformar inte räknas som ekonomiska aktörer enligt EU-rätten, vilket gör att de inte har något ansvar att säkerställa att produkterna de förmedlar är lagliga. Detta leder till att exempelvis leksaker, elektronik och belysning ofta säljs utan att uppfylla säkerhetskraven. Bland de viktigaste förslagen finns krav på att varje produkt ska ha en ansvarig aktör inom EU, samt att onlineplattformar ska hållas ansvariga när säljaren inte kan nås.

Brevet föreslår också skärpt tullkontroll för småpaket, bättre spårbarhet av produkter och säljare, samt ökade resurser till marknadskontroller.

Sverige och Finland vill se ändringar i EU:s skogsregelverk

Den 15 september skickade Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Finlands statsminister Petteri Orpo ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, med krav på förändringar i EU:s regelverk för markanvändning och skogsbruk (LULUCF). I brevet uttrycker de oro över att båda länderna riskerar att inte nå sina åtaganden enligt regelverket, till följd av bland annat minskad skogstillväxt, klimatpåverkan och förändrade marknader efter Rysslands invasion av Ukraina.

Statsministrarna efterfrågar ökad flexibilitet inom LULUCF-förordningen och tydligare möjligheter till tekniska korrigeringar, bland annat för naturliga variationer i skogstillväxt och störningar som torka och skadedjur. De betonar även behovet av att erkänna skogsbrukets roll i att ersätta fossila produkter i klimatomställningen. Brevet lyfter också vikten av att framtida EU-lagstiftning efter 2030 utformas med hänsyn till skogssektorns osäkerheter och potential. Finland och Sverige uttrycker i avslutningen sin vilja att fortsätta samarbeta med kommissionen i arbetet för att förena klimatmål med ekonomisk tillväxt.

Läs brevet

Naturskyddsföreningen: Svenskt skogsbruk bryter mot EU-rätten

Naturskyddsföreningen anser att det svenska skogsbruket strider mot EU-rätten genom att tillåta avverkning under fåglars häckningstid. Föreningen hänvisar till en ny dom från EU-domstolen som slår fast att förbudet mot att förstöra bon och ägg gäller även när detta sker som en följd av skogsbruk. Enligt Naturskyddsföreningen krävs omfattande förändringar i hur svenskt skogsbruk bedrivs för att uppfylla EU:s fågel- och habitatdirektiv. Organisationen föreslår generella förbud mot skogsbruksåtgärder under häckningstid samt striktare regler för annan tid på året.

Läs domen

EU satsar 100 miljoner euro på hållbara flygbränslen

Europeiska kommissionen har beslutat att tilldela cirka 100 miljoner euro i utsläppsrätter till 53 flygoperatörer som använder hållbara flygbränslen, så kallade SAF, under 2024.

Stödet är en del av ett nytt system inom EU:s utsläppshandel som syftar till att främja användningen av SAF genom att täcka delar av prisskillnaden mot fossilt bränsle. Totalt har EU avsatt 20 miljoner utsläppsrätter, värda omkring 1,5 miljarder euro, för SAF mellan 2024 och 2030.

Utöver de fria utsläppsrätterna behöver flygbolagen inte heller lämna in utsläppsrätter för den SAF som används, vilket ger ett ytterligare stöd värt cirka 25 miljoner euro 2024. Totalt uppgår stödet till omkring 125 miljoner euro för året, och ingår i EU:s bredare klimatstrategi som även inkluderar finansiering av grön teknik genom Innovationsfonden.