9 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Andreas Rasche, professor vid Handelshögskolan i Köpenhamn, säger att uppgörelsen kan få stora konsekvenser.

– Det finns absolut en risk. Den nya tröskeln innebär i praktiken att omkring 90 procent av företagen inte längre kommer att behöva rapportera enligt CSRD.

Han menar att konsekvenserna blir tydliga även på kort sikt.

– En del av dessa företag kommer att dra ner på sitt hållbarhetsarbete och minska sina investeringar. Andra kommer förstås att fortsätta som tidigare eftersom de redan har investerat mycket. Det är alltså en blandad bild – men sammantaget försvagas drivkraften i arbetet, säger han.

Förslaget innebär alltså att färre företag omfattas av kraven – men KPMG:s hållbarhetschef Marie Baumgarts menar att det inte förändrar den större riktningen.

– Just nu är det väldigt små marginaler, och det visar hur mycket det drar åt olika håll. På kort sikt kommer vi nog att se svängningar, men i ett längre perspektiv handlar det ändå om impact – och vi måste förhålla oss till vilken påverkan vi faktiskt har på den fysiska verkligheten, säger hon.

Toppolitiker varnar för urvattning av EU:s hållbarhetsregler

Flera tidigare EU-kommissionärer, ministrar och företagsledare, däribland Josep Borrell, Emma Bonino och Sanna Marin, varnar i ett öppet brev för att omnibus 1-förslaget kan försvaga EU:s hållbarhetsarbete. Skribenterna kallar förslaget ett ”oroväckande steg bakåt” och uppmanar till att bevara de regelverk som byggts upp för grön omställning och mänskliga rättigheter. De betonar att hållbarhet och konkurrenskraft bör ses som ömsesidigt förstärkande. Enligt brevet behövs tydliga incitament för att företag ska investera långsiktigt i hållbara affärsmodeller.

EU stämmer Sverige för försening med energiregler – riskerar böter

EU-kommissionen beslutade på onsdagen att stämma Sverige vid EU-domstolen för att inte ha infört nya EU-regler som ska påskynda myndighetsbeslut kring förnybar energi. Reglerna, som trädde i kraft i juli 2024, syftar till att förenkla och förkorta tillståndsprocesser för projekt inom förnybar energi och elinfrastruktur. Trots upprepade påminnelser har Sverige inte rapporterat några införlivandeåtgärder, vilket kan leda till böter. Enligt EU-kommissionen är reglerna avgörande för att minska växthusgasutsläpp, stärka energioberoendet och sänka energipriserna. Regeringskällor uppger att den svenska propositionen fortfarande ligger hos näringsminister Ebba Busch. Detta är ett av 43 överträdelseärenden mot Sverige vid årsskiftet 2024/2025.

EU lanserar frivillig hållbarhetsstandard för småföretag

EU-kommissionen har lanserat den frivilliga hållbarhetsstandarden VSME, en förenklad rapporteringsmodell för små och medelstora företag som inte omfattas av CSRD. Målet med VSME är att minska den administrativa bördan och erbjuda ett gemensamt format för hållbarhetsdata till Europas 31 miljoner småföretag. Standarden består av två moduler: en grundläggande med elva indikatorer och en utökad med nio ytterligare krav. VSME ska hjälpa företag att möta ökande krav från kunder, banker och investerare utan att behöva hantera flera olika frågeformulär. Digitala verktyg, som Excel-mallar och utbildningsresurser, lanseras parallellt för att underlätta användningen. VSME är frivillig i dagsläget men kan på sikt bli en grund för framtida EU-lagstiftning.

EU kan begränsa användning av biomassa till energi i ny strategi

EU-kommissionen överväger att minska användningen av biomassa för energiändamål. Det framgår av ett läckt utkast till en ny bioekonomisk strategi, som väntas presenteras i november. Syftet är att styra biomassa till mer resurseffektiva användningsområden i linje med den så kallade kaskadprincipen. Strategin föreslår att ineffektiv förbränning fasas ut och att biomassa i stället används där den ger störst klimat- och ekonomisk nytta. Kommissionen motiverar förslaget med att den inhemska tillgången på biomassa kan bli otillräcklig i takt med att efterfrågan ökar. En översyn av förnybarhetsdirektivet planeras före 2027. Kommissionen vill även satsa på alternativ som marina resurser och bio-baserade material, men dessa kan påverkas negativt av EU:s avskogningsförordning.

EU lanserar gemensamma riktlinjer för att mäta miljöpåverkan från nollutsläppsfordon

EU har för första gången tagit fram gemensamma riktlinjer för att beräkna miljöpåverkan från nollutsläppsfordon. Syftet är att öka transparensen och förbättra jämförbarheten mellan olika fordon och tekniker. Riktlinjerna bygger på en harmoniserad metod för livscykelanalys (LCA) som utvecklats inom EU-projektet TranSensus LCA, där bland andra IVL Svenska Miljöinstitutet och flera stora fordonsaktörer som Volvo Cars, Scania, BMW och Renault har deltagit. Projektet leds av Fraunhoferinstitutet i Tyskland och finansieras genom EU:s Horisont Europa-program. Målet är att stödja utvecklingen av mer hållbara produkter och skapa rättvisare miljöjämförelser. Riktlinjerna finns nu tillgängliga på projektets webbplats.

EU:s riskmått kritiseras – bakpulver klassas farligare än giftiga bekämpningsmedel

Tre miljöorganisationer – PAN Europe, IFOAM Organics Europe och Global 2000 – har anmält EU-kommissionen till den europeiska ombudsmannen för ett vilseledande riskmått för bekämpningsmedel. Enligt klagomålet ger indikatorn HRI1 bakpulvrets aktiva ämne kaliumbikarbonat en riskpoäng som är 800 procent högre än det giftiga svampmedlet difenokonazol. Organisationerna menar att systemet missgynnar naturliga ämnen och ger en felaktig bild av ekologiskt jordbruk som mer skadligt än det konventionella. Eric Gall, vice chef för IFOAM Organics Europe, kallar indikatorn absurd och vilseledande. Kommissionen anklagas för att ha brustit i både noggrannhet och transparens, samt för att ha kommunicerat falska framsteg i bekämpningen av farliga medel. De kräver nu att metoden dras tillbaka och ersätts med ett vetenskapligt förankrat riskmått.

Esma kritiserar förslag om förenklade hållbarhetsregler

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, varnar för att Efrags förslag till förenklade hållbarhetsstandarder kan urholka transparens och kvalitet i klimatrapporteringen. I ett yttrande pekar Esma på flera brister i utkastet, såsom otydliga definitioner av väsentlighet, sämre jämförbarhet med internationella standarder och försvagade krav på klimatdata. Myndigheten uttrycker oro över att generösa undantag kan missbrukas av företag, vilket skulle motverka regelverkets syfte. Esma efterlyser nu skarpare krav, tydligare vägledning och införande av principen om rättvisande bild i standarderna. Förslaget ska överlämnas till EU-kommissionen senast den 30 november.

PFAS uppmätt i blodet hos 24 EU-ledare – hälften över gränsvärden

Samtliga 24 EU-ledare som deltog i en ny teststudie hade spår av PFAS-kemikalier i blodet, enligt ett initiativ från Danmarks miljödepartement, ChemSec och European Environmental Bureau. Hälften av deltagarna, däribland miljökommissionär Jessika Roswall och Danmarks miljöminister Magnus Heunicke, låg över det europeiska hälsobaserade riktvärdet på 6,9 ng/ml.