7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Ett nytt kraftnätspaket, kallat Energy Highways, ska avlägsna flaskhalsar i EU:s elinfrastruktur från Öresund till Siciliensundet. Dessutom föreslås ett europeiskt centrum för brandbekämpning med säte på Cypern. Talet betonade även vikten av enad geopolitisk hållning inom unionen.

Läs ”EU:s nya satsningar för klimatet – här är hela listan”

Ny frivillig rapporteringsmall för småföretag

Den europeiska redovisningsorganisationen EFRAG har fått i uppdrag av EU-kommissionen att utreda intresset för en frivillig rapporteringsmall för små och medelstora företag samt nystartade bolag. Mallen, baserad på nyckeltal, syftar till att göra finansiell information mer jämförbar och tillgänglig via EU:s informationsportal ESAP.

 Initiativet ska underlätta investeringar och förbättra tillgången till finansiering för snabbväxande företag inom unionen. Uppdraget bygger på tidigare uppmaningar från Eurogruppen om att harmonisera redovisningspraxis utan att öka den administrativa bördan.

 EFRAG:s styrelse beslutade den 10 september att starta arbetet. En konsultation med både företag och investerare ska genomföras, och en slutrapport lämnas till kommissionen senast i juni 2026.

 Läs brevet från EU-kommissionen till EFRAG

EU skärper regler för mat- och textilavfall med nya bindande mål

EU-parlamentet röstade i veckan ja till nya regler för att minska mat- och textilavfall, med målet att matsvinnet ska minska med upp till 30 procent senast år 2030. Reglerna innebär också ett utökat producentansvar där producenter blir skyldiga att betala för insamling, sortering och återvinning av textilier.

Inom livsmedelsindustrin ska svinnet minska med 10 procent, och i butik, restaurang, storkök och hushåll med 30 procent per person. Företag med stor påverkan ska också underlätta donation av osåld mat. För textilier omfattar reglerna bland annat kläder, skor och hemtextilier, även från e-handelsföretag utanför EU.

Mikroföretag får ett års längre anpassningstid, och medlemsländerna kan även införa ansvar för madrasser. Lagstiftningen träder i kraft efter formell underteckning och ska införas i nationell lagstiftning inom 20 månader.

Läs ”EU skärper regler för mat- och textilavfall”

Öppet brev: Försvara 2035-målet för utsläppsfria fordon

150 europeiska företag har lämnat över ett öppet brev till EU-kommissionen med en tydlig uppmaning: stå fast vid målet att alla nya bilar och skåpbilar i EU ska vara utsläppsfria från år 2035. Brevet kommer efter att politiska diskussioner om att lätta på kraven har väckt oro för att det kan bromsa elektrifieringen av transportsektorn.

Målet är enligt brevet avgörande för att säkerställa investeringar i batterifabriker, elnät och laddinfrastruktur, samt för att stärka Europas industriella konkurrenskraft. Avsändarna menar att ett försvagat 2035-mål skulle skapa osäkerhet i hela värdekedjan och äventyra klimatmålen.

Initiativet kommer från branschorganisationerna Eurelectric, E-Mobility Europe, Charge Up och Recharge, och stöds av aktörer från hela Europas e-mobilitetssektor.

Läckt dokument visar EU:s oenighet om klimatmål inför Cop30

Ett läckt förhandlingsdokument visar att EU:s medlemsländer ännu inte enats om nya klimatmål, trots att FN:s deadline för uppdaterade klimatplaner, NDC:er, närmar sig den 24 september. Dokumentet saknar konkreta siffror för utsläppsminskningar, vilket experter menar kan försvaga både EU:s trovärdighet och förhandlingskraft inför klimatmötet Cop30 i Brasilien.

EU:s nuvarande mål är att minska utsläppen med 55 procent till 2030, men forskare anser att målet för 2035 bör ligga mellan 74 och 78 procent för att nå nettonollutsläpp till 2050. Det läckta dokumentet antyder dock en förenklad linje mellan 2030 och 2040, vilket kritiseras för att inte vara förenligt med Parisavtalet.

Medlemsländerna är även oense om i vilken ordning nya mål ska beslutas, något som riskerar att leda till lägre ambitioner.

Läs: ”Läckt dokument: EU oenigt om klimatmål inför Cop30

Frankrike blockerar EU:s klimatmål inför Cop30

Frankrike har intagit en nyckelroll i förhandlingarna om EU:s klimatmål för 2040, men förhalar processen inför FN:s klimatmöte Cop30 i Brasilien. EU-kommissionen föreslår en utsläppsminskning med 90 procent jämfört med 1990, men den franska regeringen kräver mer stöd till industrin, ökat erkännande av kärnkraft och större möjligheter till internationell klimatkompensation.

 Enligt det franska klimatpolitiska rådet riskerar fortsatt oenighet att leda till ett urvattnat mål och skada EU:s internationella trovärdighet. Länder som Tyskland och Nederländerna stöder kommissionens linje, medan Italien och flera central- och östeuropeiska länder varnar för ekonomiska konsekvenser. Emmanuel Macrons regering vill att frågan lyfts till EU-toppmötet i oktober – ett drag som kan ge utrymme för veto från mindre ambitiösa medlemsländer.

 Läs ändringsförslaget till EU:s klimatmål
EU-domstolen fastställer: Kärnkraft förblir del av taxonomin

EU-domstolen har avslagit Österrikes överklagan mot att kärnkraft inkluderas i EU:s taxonomi för hållbara investeringar. Därmed slår unionens högsta rättsliga instans fast att kärnkraft uppfyller de så kallade DNSH-kriterierna (”Do no significant harm”) som krävs för att klassas som hållbar enligt taxonomin.

Taxonomiförordningen antogs 2020 med syftet att styra investeringar mot aktiviteter som bidrar till klimatneutralitet senast 2050. Österrike ifrågasatte 2022 om kärnkraft borde omfattas av regelverket, men fick inget gehör i domstolens bedömning.

Beslutet innebär att kärnkraft även fortsatt kan räknas in i EU:s gröna finansieringsregler, på liknande villkor som sol- och vindkraft. Domslutet ligger också i linje med den bilaterala energiöverenskommelse som nyligen slöts mellan Frankrike och Tyskland.