9 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Danmark och EU-kommissionen håller fast vid att målen bör beslutas samtidigt för att säkra ambitionen. Men att flytta förhandlingarna till Europeiska rådet innebär ett större politiskt risktagande, då enskilda ledare, som Viktor Orbán i Ungern, kan blockera ett beslut.

Storföretag varnar EU för urvattnade hållbarhetskrav

H&M Group, Aldi South Group, Ikea och över 300 andra företag och investerare uppmanar EU att inte försvaga centrala delar av unionens hållbarhetslagstiftning. I ett öppet brev till EU-kommissionen uttrycks oro över att förenklingspaketet Omnibus 1 riskerar att underminera både konkurrenskraft och klimatomställning.

Reglerna som ses över – CSRD och CSDDD – syftar till att stärka företags ansvar och transparens i hållbarhetsfrågor. EU vill nu minska rapporteringskraven, men kritiker varnar för att ändringarna liknar avreglering.

I brevet kräver undertecknarna att principen om dubbel materialitet bevaras, att fler företag omfattas av reglerna samt att krav på övergångsplaner inte bara ska finnas – utan också genomföras. Bland avsändarna finns även Nestlé, Nokia och Vattenfall. Beslut om Omnibus väntas efter EU-parlamentets sommaruppehåll.

Dubbla omröstningar på tisdag 

På tisdag röstar EU-parlamentet dubbelt om klimat och miljö. Dels ska parlamentet rösta nya regler för att minska textil- och livsmedelsavfall. Reglerna inför bland annat bindande mål för minskning av livsmedelsavfall till 2030. Avfall från detaljhandel, restauranger och hushåll minska med 30 procent per capita fram till 2030. 

Reglerna fastställer också ett system för producentansvar för textilavfall. Producenterna ska åläggas en avgift för att hantera textilavfallet med insamling, sortering och återvinning.  

Under tisdagen ska parlamentet också ta ställning till förslag om hantering av uttjänta fordon. Förslaget innehåller bland annat krav på att nya fordon ska utformas på ett sätt som stöder återvinning. 

I Sverige har debatten handlat om veteranbilar. I EU:s förslag ingår att fordon av historiskt intresse undantas från regelverk om att uttjänta fordon ska skrotas. 

– Vad jag kan bedöma kommer båda beslut att gå igenom, säger EU-parlamentarieker Tomas Tobé (M) och tillägger att det, till skillnad från i Sveriges riksdag, dock inte är ovanligt med oväntade vändningar i slutet av EU:s beslutsprocesser. 

Ursula von der Leyen stakar ut riktningen 

Den 10 september håller EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen det årliga talet om tillståndet i unionen. Talet stakar ut riktningen för det kommande EU-året. Ursula von der Leyen kommer presentera kommande prioriteringar och initiativ, och EU-parlamentariker Emma Wiesner är skeptisk till att det kommer innebära positiva steg för klimatet. 

– Det finns inte det politiska ledarskap och mod som fanns för bara ett par år sedan. Hade det inte redan funnits ett Parisavtal på plats hade det aldrig kunnat skrivas idag, säger EU-parlamentariker Emma Wiesner (C). 

EU har kritiserats för att ha tagit kliv tillbaka sett till miljö och klimat under den senaste tiden, bland annat efter det så kallade omnibusförslaget.

Frankrike och Tyskland vill samordna klimatpolitiken och minska regelbördan för företag

Vid det fransk-tyska ministerrådsmötet i Toulon den 29 augusti enades Frankrike och Tyskland om att fördjupa samarbetet kring klimatpolitik och hållbarhetsregler. Länderna vill gemensamt minska byråkratin för företag inom den gröna omställningen och ta fram gemensamma initiativ som kan ligga till grund för bredare EU-samarbete.

Enligt den nya gemensamma agendan ska båda länderna samordna sina klimatregler, särskilt genom att se över befintlig EU-lagstiftning och främja lika villkor för olika typer av klimatneutrala tekniker – inklusive kärnkraft. Detta sker samtidigt som Frankrike trycker på för att kärnkraft ska inkluderas i EU:s klimatmål för 2040, något som hittills mött motstånd från kommissionen.

Frankrike och Tyskland vill snabba på EU:s regelförenklingar för företag

Frankrike och Tyskland uppmanar efter ministerrådsmötet i Toulon också till snabbare framsteg i förhandlingarna om EU-kommissionens Omnibus-paket för regelförenkling. I ett gemensamt ekonomiskt uttalande betonar länderna behovet av rättssäkerhet och proportionerliga regler, särskilt för små och medelstora företag. De lyfter den geopolitiskt och ekonomiskt osäkra situationen som ett skäl att skynda på förenklingsarbetet.

Länderna stöder även kommissionens definition av ”small mid-cap enterprises” och föreslår en mer ambitiös kategori för företag med 250 till 1 000 anställda. Syftet är att bättre ta hänsyn till dessa företags särskilda förutsättningar och underlätta deras tillväxt genom förenklade regler.

Återbruk och reparation i fokus i förslagen till EU:s nya cirkulära lagpaket

EU-kommissionens öppna konsultation inför lagpaketet Circular Economy Act visar ett tydligt önskemål om större fokus på återbruk, reparerbarhet och minskad byråkrati. Totalt har 60 aktörer, däribland företag, organisationer och privatpersoner, lämnat förslag som betonar behovet av modulär design, demonteringsstandarder och ekonomiska incitament som lägre moms på begagnade varor. Flera upplever att nuvarande EU-regler är splittrade, särskilt kring definitioner av avfall, och föreslår gemensamma kriterier samt digitala produktpass för ökad spårbarhet.

Nya idéer som lyfts inkluderar att infångad koldioxid ska klassas som sekundär råvara och att regenererad glykol ska få EU-standarder och skattefördelar. Från Ungern föreslås maxgränser för förpackningars vikt i relation till innehållet, för att minska materialanvändning. Branschspecifika inspel kommer bland annat från textil-, bygg- och livsmedelssektorerna, med krav på tydligare regler för cirkulär design, återvinning och användning av återbrukade ingredienser.

Miljöorganisationer kräver fortsatt företagsansvar i CSDDD

Miljöorganisationer som Share Action och WWF uppmanade i veckan EU-parlamentets förhandlare att behålla granskningsklausulen i det nya direktivet om företags hållbarhetsansvar, Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD. Klausulen innebär att EU-kommissionen ska utvärdera om finansiella aktörer bör omfattas av krav att hantera sina negativa effekter på människor och miljö.

Organisationerna varnar för att ett slopande skulle sända fel signal och underminera direktivets grundprincip: att alla företag har ansvar för sin påverkan. De menar att frågan är särskilt viktig i samband med kommissionens satsning på investeringar och sparande. Genom att inkludera finanssektorn i CSDDD kan hållbarhetsrisker hanteras effektivt och investeringar styras mot omställning och innovation, enligt undertecknarna.

Norge vill öka oljeproduktionen för att säkra EU:s energibehov

Norge planerar att utöka sin olje- och gasproduktion för att bistå EU med energiförsörjning och minska beroendet av rysk energi, rapporterar Svenska Dagbladet. Fremskrittspartiets partiledare Sylvi Listhaug menar att landet bör fortsätta pumpa olja i 100 år om efterfrågan finns och kallar klimatomställningen för ”grön kommunism”. Kritiker, däribland Greenpeace, anklagar Norge för att använda kriget i Ukraina som ursäkt för att borra mer, särskilt i Arktis.

Norges oljeexport har tredubblats sedan 2021, och landet har blivit Europas största energileverantör. Trots att Equinor nyligen skurit ned på sina satsningar på förnybar energi, ses norsk energi som politiskt stabil och strategiskt viktig. Samtidigt uttrycker experter oro över att EU:s klimatmål kan göra långsiktiga investeringar osäkra, då unionen inte vill teckna fasta gasavtal efter 2040.