9 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Danmark vill skynda på beslut om EU:s klimatmål för 2040

Danmark vill att EU ska enas om ett nytt klimatmål för 2040 senast i september 2025, och gör detta till en huvudfråga under sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd. Klimatminister Lars Aagaard betonar vikten av ett ambitiöst mål inför FN:s klimatmöte COP30 i Brasilien. EU måste lämna in ett klimatlöfte för 2035 till FN i september, vilket förutsätter ett tidigare beslut om målet för 2040. EU-kommissionen föreslår en utsläppsminskning med 90 procent till 2040, men medlemsländerna är oeniga om metoderna, särskilt användningen av internationella klimatkrediter. Frankrike och Tyskland stödjer klimatkrediter som ett komplement, medan EU:s klimatråd och flera experter varnar för att detta kan urholka utsläppsarbetet inom EU. Diskussionerna om klimatmålet börjar den 10 juli, och lagförslag väntas presenteras den 2 juli.

Svante Axelsson: EU måste samarbeta med Kina inom grön teknik

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, uppmanar EU att fördjupa samarbetet med Kina inom grön teknik för att behålla konkurrenskraften. I en krönika pekar han på att Kina nu leder inom elbilar, batterier och elektrolysörer, samtidigt som utsläppen i landet verkar minska. Axelsson varnar för att EU riskerar att bli helt beroende av Kina om inte egna industrisatsningar stärks. Som exempel nämner han kinesiska investeringar i Volvo Cars i Göteborg. Han efterlyser ett balanserat förhållningssätt där samarbete kombineras med vaksamhet mot politiskt inflytande.

EU-kommissionen betalade för klimatlobbyism

EU-kommissionen har enligt Die Welt betalat miljöorganisationer för att driva kampanjer mot bland annat kolkraftverk i Tyskland och handelsavtalet Mercosur. Granskningen visar att flera organisationer fick upp till 700 000 euro för riktad opinionsbildning, rättsprocesser och lobbying, ofta enligt sekretessbelagda avtal. Bland mottagarna finns ClientEarth och Friends of the Earth Europe. Kritiker menar att kommissionen ägnar sig åt politiserad ”skugglobbyism” med offentliga medel. Kommissionen förnekar att avtalen är hemliga men har inte offentliggjort deras innehåll. Flera EU-parlamentariker kräver nu en formell utredning av ärendet.

EU pressas agera mot flygbolags greenwashing

Två år efter att 24 europeiska konsumentorganisationer, inklusive Sveriges Konsumenter, anmält 17 flygbolag för greenwashing kvarstår problemen, enligt en ny granskning från BEUC. Flygbolagen anklagas för att fortsatt vilseleda resenärer med påståenden om klimatvänliga resor genom exempelvis ”gröna biljetter” och koldioxidkompensation. Trots vissa förändringar i språkbruk är det enligt BEUC främst kosmetiska justeringar. Domstolar i flera EU-länder har redan fällt bolag för vilseledande kommunikation. EU:s nya lag mot vaga miljöpåståenden träder i kraft i september 2026, men Sveriges Konsumenter kräver att tillsynsmyndigheter agerar redan nu. Organisationerna ser fram emot att EU inleder en officiell granskning.

EU-kommissionen vägrar omförhandla metanförordningen

EU-kommissionen slår fast att metanförordningen inte kommer att öppnas för omförhandling, trots kritik från flera medlemsländer och industrin. Energikommissionär Dan Jørgensen meddelade beslutet vid ett möte i Luxemburg, där han betonade att lagens ambitioner och struktur ligger fast. Metanförordningen, som trädde i kraft 2024, ställer höga krav på mätning och rapportering av metanutsläpp för både EU:s energibolag och importörer av fossila bränslen. Kritiker menar att reglerna är administrativt betungande, särskilt för LNG-importörer från USA och central- och östeuropeiska länder. Kommissionen är dock öppen för tekniska justeringar i tillämpningen av reglerna.

EU uppmanas ta ledartröjan när USA drar sig tillbaka från klimatforskning

EU uppmanas ta ett större ansvar för global klimatövervakning efter att USA kraftigt minskat sin satsning på klimatforskning och internationella samarbeten. Nedskärningarna inom NOAA, USA:s motsvarighet till SMHI, väcker oro hos både svenska EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) och klimatminister Romina Pourmokhtari (L). Enligt Isabella Lövin har nedmonteringen lett till att viktiga kompetenser och data riskerar att gå förlorade, vilket kan försvåra den globala övervakningen av klimatförändringar. Hon varnar för att det skapas ett maktvakuum som öppnar för exploatering utan insyn, särskilt inom havsmiljöområdet. Romina Pourmokhtari skriver i ett svar till riksdagen att EU kan behöva ta ett tydligare globalt ledarskap i klimatövervakning.

Krav på EU att skydda klimatförhandlingar från fossilindustrin

Inför klimatmötet i Bonn uppmanar över 60 organisationer EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra att skydda FN:s klimatförhandlingar från fossilindustrins inflytande. I ett öppet brev föreslås ett särskilt transparensramverk, likt WHO:s modell mot tobaksindustrin. Trots att EU-kommissionen exkluderat fossilföreträdare från sina delegationer deltog över 100 lobbyister via medlemsstater vid COP29. Organisationerna vill att EU agerar tydligare inför COP30 och föreslår ett EU-intern regelverk mot fossilpåverkan.

Ministerrådet enas om nya krav för fordonsåtervinning

EU:s ministerråd har enats om nya regler som kräver att fordon utformas med återanvändning och återvinning i åtanke. Beslutet bygger på principen om utökat producentansvar, där tillverkare får ansvar för hela produktens livscykel. Syftet är att minska avfall och främja en cirkulär ekonomi inom fordonsindustrin. Nästa steg blir förhandlingar med Europaparlamentet om den slutliga lagstiftningen.