9 nyheter på veckans EU-agenda

Förordningen syftar till att stoppa import av varor som bidrar till avskogning, men införandet har försenats på grund av oro över administrativa bördor och bristande IT-system. Miljöorganisationer som Rainforest Alliance kritiserar beslutet och menar att det underminerar redan gjorda investeringar och försämrar EU:s trovärdighet. Vissa aktörer ser dock beslutet som en pragmatisk kompromiss för att bevara regleringens kärna. Revideringen innebär även att tryckta produkter, såsom böcker och tidningar, undantas från förordningens tillämpning.

Delade meningar i Sverige om EU:s klimatmål för 2040

EU-kommissionens förslag om att minska nettoutsläppen med 90 procent till 2040 får både stöd och kritik i de svenska remissvaren. Många myndigheter, kommuner och näringslivsorganisationer, som Trafikverket, SKR och Vattenfall, ser ett ambitiöst mål som nödvändigt för att nå klimatneutralitet till 2050 och stärka EU:s konkurrenskraft. Samtidigt varnar Naturvårdsverket, SMHI, Naturskyddsföreningen och flera universitet för att flexibilitet i måluppfyllelsen, inklusive internationella utsläppskrediter och negativa utsläpp, kan minska den faktiska klimatnyttan.

Förslaget att inkludera tekniker som bio-CCS och DACCS splittrar också remissinstanserna. Näringslivsrepresentanter uttrycker oro för snedvriden konkurrens, medan andra varnar för att en låg ambitionsnivå kan hämma investeringar. Regeringens sammanställning av remissvaren blir ett viktigt underlag inför de kommande EU-förhandlingarna.

Klimattullarna utvidgas – fler produkter och hårdare regler

EU-kommissionen förbereder ett förslag om att utvidga klimattullen CBAM till fler importvaror med höga koldioxidutsläpp. Bland de nya produktkategorier som föreslås ingå finns bildelar, byggmaterial och tvättmaskiner som innehåller mycket stål och aluminium. Syftet är att skydda EU:s industri mot billigare produkter från länder med lägre klimatkrav, och att pressa dessa länder att införa koldioxidprissättning. Systemet, som är först i sitt slag globalt, är i testfas men blir fullt bindande från 2026 och kräver CBAM-certifikat från september 2027. För att förhindra regelbrott vill kommissionen införa standardvärden för importer med misstänkt underrapportering av utsläpp, bland annat med sikte på Kina. En fjärdedel av intäkterna från CBAM ska gå till europeiska företag som aktivt minskar sina utsläpp.

Bensinbilar kan tillåtas efter 2035 med kompensation

EU-kommissionen föreslår att vissa bensin- och dieselbilar fortsatt ska kunna säljas efter 2035, om deras utsläpp kompenseras med exempelvis e-bränslen eller grönt stål. Förslaget ingår i det nya ”Automotive Package”, som syftar till att stödja fordonsindustrins klimatomställning utan att överge målet om klimatneutralitet till 2050. Kravet på 100 procents utsläppsminskning för nya bilar från 2035 sänks till 90 procent jämfört med 2021 års nivåer, vilket öppnar för begränsad försäljning av hybrid- och förbränningsfordon. Paketet innehåller även satsningar på små elbilar, bindande mål för företagsbilar och ett investeringsprogram för batteriproduktion på 1,8 miljarder euro. Regelförenklingar och minskad byråkrati förväntas spara industrin över 700 miljoner euro per år. Förslaget går nu vidare till behandling i ministerrådet och Europaparlamentet.

Parlamentet godkände total utfasning av rysk gas

EU-parlamentet har med stor majoritet godkänt en plan för att helt fasa ut importen av rysk gas till senast den 30 september 2027. Beslutet bekräftar en tidigare uppgörelse med medlemsländerna och omfattar både rörledningsgas och flytande naturgas. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallade det ett definitivt avslut med beroendet av rysk energi. Omröstningen i Strasbourg slutade med 500 röster för, 120 mot och 32 nedlagda. Ungern och Slovakien motsätter sig beslutet och planerar att driva frågan till EU-domstolen, med hänvisning till rätten att själv bestämma sin energimix.

EU inleder översyn av havsmiljödirektivet – konsultation öppen till mars

EU-kommissionen har inlett en offentlig konsultation om en revidering av havsmiljödirektivet, Marine Strategy Framework Directive, för att stärka skyddet av havsmiljön och minska medlemsstaternas administrativa börda. Direktivets mål, att uppnå god miljöstatus i EU:s marina vatten, har ännu inte uppnåtts fullt ut enligt en utvärdering tidigare i år. Problemen kvarstår bland annat inom övergödning, kemikalieföroreningar och minskande biologisk mångfald. Miljökommissionär Jessika Roswall framhåller havens betydelse för både miljö och ekonomi och uppmanar allmänheten att delta. Konsultationen är öppen till den 9 mars 2026 via EU:s plattform Have Your Say.

Skogsindustrierna varnar för ekonomisk smäll med ny EU-regel

Från 2026 exkluderas anläggningar med över 95 procent biogena utsläpp från systemet, vilket innebär att många svenska pappersbruk förlorar rätten till fri tilldelning av utsläppsrätter. Detta kan enligt Skogsindustrierna innebära ett årligt intäktsbortfall på 1,5 miljarder kronor och ökade kostnader på upp till 230 miljoner kronor genom svensk koldioxidskatt.

I en debattartikel i Dagens industri skriver organisationen i veckan att regeländringen snedvrider konkurrensen till fördel för aktörer med högre fossila utsläpp och underminerar klimatinvesteringar. Skogsindustrierna föreslår därför tre åtgärder: tillfälligt halverad koldioxidskatt, undvikande av dubbla pålagor i ETS2 från 2028 samt kompensation för indirekta kostnader. De uppmanar regeringen att agera för att skydda industrins konkurrenskraft och stödja klimatomställningen.

Forskare vill använda svamp för att återvinna EU:s textilavfall

Forskare i Lettland föreslår att svampmycel, odlat på textilavfall och jordbruksrester, kan bli ett hållbart isoleringsmaterial i byggsektorn. Forskarna ser detta som det mest lovande användningsområdet för blandat textilavfall, utifrån en genomgång av 27 forskningsartiklar. Materialet har högt marknadsvärde och positiva miljöeffekter, men kräver vidare forskning då det isolerar sämre än traditionella alternativ. Även textilarmerade kompositer och kemisk återvinning av bio-olja och tereftalsyra, som är en nyckelråvara vid tillverkning av plasten PET-plast, har analyserats i studien. Dessa anses dock ha lägre hållbarhet eller lönsamhet. Studien är aktuell inför EU:s krav på separat textilinsamling från 2025 och kan enligt forskarna vägleda framtida investeringar i cirkulär textilhantering.