Inga produkter i varukorgen.
EU styr om havspolitiken – här är vad vi vet hittills
Hav Med lanseringen av Ocean Pact vill EU-kommissionen vända utvecklingen i Europas hårt pressade hav. Samtidigt som flera miljöorganisationer uttrycker oro över att pakten riskerar att bli tandlös, har Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin stora förhoppningar. Här är vad vi vet om den havspolitiska kursändring som nu tar form inom EU.
Foto: Laurie DIEFFEMBACQ/EU-parlamentet.
Under FN:s havskonferens i Nice presenterade EU-kommissionen sin nya havspakt, Ocean Pact. Den kan beskrivas som en ram för unionens samlade havspolitik och ett försök att knyta ihop frågor som rör havet kopplat till biologisk mångfald, fiske, energi, sjöfart och regional utveckling. I centrum står målet att återställa Europas marina ekosystem, halvera föroreningarna och samtidigt skapa nya jobb i den så kallade blå ekonomin.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin ser lanseringen som ett efterlängtat genombrott. Hon beskriver havspakten som EU:s motsvarighet till Green Deal, men för havet.
– Jag ser det som en stor möjlighet att vi får en mer sammanhållen havspolitik, på samma sätt som vi nu har en mer sammanhållen klimatpolitik. Vad gäller havsmiljön så har vi sorgligt nog inte uppnått några av målen. Alla indikatorer blinkar rött, säger hon.
Under pakten ryms också det ännu opreciserade lagförslaget Ocean Act, som väntas läggas fram senast 2027. Tanken är att det ska bli havets svar på Fit for 55. Det vill säga ett paket av konkreta, bindande åtgärder.
– Det finns omkring fem miljoner arbetstillfällen kopplade till havet i EU, men man har hanterat det i stuprör. Tanken är att vi ska få en lag som binder ihop helheten, säger Isabella Lövin.
Koppling till fiskepolitiken
Debatten om fisket i Östersjön är ett tydligt exempel på hur EU:s nuvarande system utmanas. Inför 2026 väntar nya kvotförhandlingar där medlemsländerna väger vetenskapliga råd mot nationella fiskeintressen. EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) hoppas att den nya havspakten också kan bidra till ett tydligare och långsiktigt ramverk för fisket.
– Det stora slaget om strömmingen ligger fortfarande framför oss. Det är ett tungt och långsiktigt arbete, men förhoppningsvis leder det till att vi får en helt ny lagstiftning på plats, säger hon.
Miljöorganisationer uttrycker oro
Samtidigt väcker EU:s nya havsstrategi farhågor om att ambitionerna inte backas upp av tillräckligt skarpa verktyg. Flera miljöorganisationer – däribland BirdLife Europe, ClientEarth, Oceana, Seas at Risk, Surfrider Foundation Europe och WWF – har välkomnat Ocean Pact i stort, men varnar för att den riskerar att bli verkningslös om inte bindande mål och juridiska åtgärder tydligt slås fast i den kommande havslagen, Ocean Act.
Organisationerna efterlyser bland annat ett förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden, åtgärder mot olagligt fiske, samt skarpa krav på att restaurera förstörda havsmiljöer. I ett gemensamt uttalande inför FN:s havskonferens i Nice varnar de för att EU:s ledarskap undermineras om inte pakten följs upp med konkreta och tidsatta åtaganden.
Det återstår nu att se hur Ocean Act – som kommissionen alltså lovat lägga fram senast 2027 – kommer att utformas.
