Inför ordförandeskapet: Danmark vill snabba på EU:s klimatmål

Bakgrunden är att EU:s klimatlöfte för 2035 måste lämnas in till FN senast i september, enligt Parisavtalet. Men eftersom det löftet hänger samman med målet för 2040 – som ännu inte är politiskt beslutat – riskerar EU att hamna på efterkälken. Enligt Lars Aagaard är den danska strategin är att först få ett beslut om 2040, och därefter formulera målet för 2035 utifrån det.

Oenighet om hur målen ska nås

EU-kommissionen har föreslagit att utsläppen ska minska med 90 procent till 2040, jämfört med 1990. Men det råder delade meningar mellan medlemsländerna om hur det målet ska uppfyllas.

Frankrike och Tyskland vill att länder ska kunna använda så kallade internationella klimatkrediter. Det innebär att EU-länder kan betala för klimatprojekt i andra delar av världen – som ett sätt att räkna ner sina egna utsläpp. Frankrikes miljöminister säger att det kan vara ett komplement till egna åtgärder, men att det inte får ersätta det arbete som måste göras inom EU.

Kritik mot klimatkompensation

Många experter är skeptiska till klimatkrediter. EU:s eget klimatråd varnar för att det kan minska pressen på länderna att minska sina egna utsläpp. De menar att det också kan leda till att pengar som skulle ha investerats i grön teknik i Europa i stället hamnar i osäkra projekt utanför unionen.

EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra har ännu inte sagt om klimatkrediter kommer att finnas med i det lagförslag som presenteras den 2 juli. Diskussionerna bland medlemsländerna börjar formellt den 10 juli.

Lite tid – mycket att göra

Tidsplanen är tajt, men Danmark hoppas på en uppgörelse innan september. Lars Aagaard säger att det krävs både tydlighet och kompromisser från EU-länderna för att det ska lyckas.