10 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Jörgen Warborn (M) föreslår omfattande lättnader i EU:s hållbarhetsregler

Jörgen Warborn (M), EU-parlamentets huvudrapportör för det så kallade Omnibus-paketet har lagt fram ett förslag om kraftiga förenklingar av EU:s hållbarhetslagstiftning CSRD och CSDDD. Förslaget innebär bland annat att endast mycket stora företag med fler än 3000 anställda ska omfattas, att due diligence-kraven begränsas till direkta affärspartners samt att införandet av reglerna skjuts upp till tidigast 2028. Han föreslår även att företag inte ska behöva ha egna klimatplaner, att digital rapportering endast krävs när tekniken är fullt utbyggd, och att nationella avvikelser från EU-regler inte ska tillåtas. WWF har kritiserat förslaget för att försvaga skyddet för klimat, natur och mänskliga rättigheter. Nästa steg är att EU-parlamentets rättsliga utskott JURI behandlar förslaget innan det eventuellt går vidare till förhandlingar med kommissionen och ministerrådet.

EFRAG presenterar första rapport om förenkling av ESRS den 20 juni

EFRAG kommer den 20 juni att lämna in sin första rapport om förenkling av EU:s hållbarhetsstandarder ESRS till EU-kommissionen. Rapporten utgör en statusuppdatering med preliminära slutsatser och är ett steg från insamling av synpunkter till konkret policyutveckling. Nästa steg enligt EFRAG:s plan är ett utkast till förändringar i juli och en öppen konsultation under hösten, med målet att beslut kan fattas före årsskiftet. Förslagen kan innebära att hundratals datapunkter tas bort eller görs frivilliga samt att strukturen i standarderna förbättras. Flera civilsamhällesaktörer har uttryckt oro för att förenklingarna kan försvaga kraven på hållbarhetsrapportering.

Svensk återvinningsteknik godkänns för ekologiskt jordbruk i EU

EU-kommissionen har godkänt användningen av återvunnen kalciumfosfat från svenska Easymining som gödselmedel i ekologiskt jordbruk. Det är första gången ett återvunnet material får godkännande baserat på kvalitet snarare än ursprung, vilket lyfts fram som ett trendbrott för cirkulära lösningar. Produkten Revocap utvinns ur aska från avloppsslam och är fri från mätbara halter av tungmetaller. EU är i dagsläget starkt beroende av importerad fosfor, ofta med höga kadmiumhalter, vilket innebär hälsorisker och stora samhällskostnader. Easymining bygger nu fullskaliga anläggningar i Sverige och Tyskland för industriell produktion. Företaget vill även se ett upphävande av förbudet mot återvunnen fosfor i djurfoder, som de menar saknar vetenskapligt stöd.

EU bröt mot lagen vid godkännande av bekämpningsmedel

EU-kommissionen agerade olagligt när den 2021 godkände bekämpningsmedlet cypermetrin, enligt ett yttrande från EU-domstolens generaladvokat. Kritiken riktas mot att kommissionen ignorerade vetenskapliga varningar från EFSA och använde bristfälliga riskbedömningar, bland annat utan tillräcklig analys av ämnets påverkan på insekter. Målet har drivits av miljöorganisationen PAN Europe och markerar första gången en civilsamhällesorganisation fått ett sådant fall prövat i EU-domstolen, efter ändringar i Århusförordningen 2021. Cypermetrin är känt för att vara giftigt för bin och vattenlevande organismer samt misstänks påverka människors hormonella system. Om EU-domstolen går på generaladvokatens linje, kan det få stora konsekvenser för framtida godkännanden av pesticider inom EU. Den slutliga domen väntas senare under 2025.

Miljömärkningar får rättsligt stöd i offentlig upphandling

En ny juridisk rapport slår fast att miljömärkningar som Svanen, EU Ecolabel och Bra Miljöval får användas som krav i offentlig upphandling, i enlighet med EU:s direktiv och svensk rätt. Rapporten, beställd av Miljömärkning Sverige och Naturskyddsföreningen, visar enligt författarna att märkningar får användas som både tilldelningskriterier och kontraktsvillkor, vilket förenklar uppföljning och minskar administration. Det gäller även märkningar med företagsövergripande krav, förutsatt att dessa avser de produkter som levereras. Tidigare tolkningar av lagen om offentlig upphandling har begränsat användningen, men rapporten menar att sådana begränsningar saknar juridisk grund. Offentlig upphandling motsvarar årligen över 900 miljarder kronor, men miljömärkningar används i endast omkring 6 procent av upphandlingarna.

EU:s klimatanpassning missar de mest utsatta

Klimatförändringarnas effekter slår hårdast mot Europas mest sårbara – men deras behov förbises i klimatanpassningen. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån, EEA. Låginkomsthushåll, barn, personer med funktionsnedsättning, migrantarbetare och minoriteter som romer och samer har sämre skydd mot extremväder och begränsade möjligheter att påverka beslut. Bara fyra procent av lokala klimatanpassningsplaner i Europa inkluderar dessa grupper i planeringen, och endast tre procent har uttalade mål för social rättvisa, enligt rapporten.

EU:s ministerråd vill pausa gruvbrytning i djuphavet

EU:s ministerråd har för första gången tagit tydlig ställning mot kommersiell utvinning av metaller på djuphavsbottnar och förespråkar ett tillfälligt stopp. Utspelet gjordes under FN:s tredje havskonferens i Nice, där behovet av att skydda världshaven diskuterades. Enligt rådets ordförande António Costa bör unionen ta ledartröjan i det vetenskapliga arbetet kring haven, och därför krävs ett moratorium innan gruvverksamhet tillåts.

Beslut om gruvbrytning i internationella vatten hanteras av FN:s havsmyndighet, ISA, som ännu inte lyckats enas om ett globalt regelverk. Ett nytt ISA-möte hålls i juli, och det ökade politiska trycket väntas påverka förhandlingarna. Målet för EU är att djuphavets resurser ska förvaltas varsamt, med stöd i forskning och i linje med internationella miljöåtaganden.

EU hotar med rättsliga åtgärder mot länder som försenar vätgasdirektiv

EU-kommissionen förbereder rättsliga åtgärder mot medlemsländer som ännu inte införlivat EU:s nya vätgasdirektiv, RED III, i sin nationella lagstiftning. Direktivet ställer bindande krav på andelen grön vätgas i industri- och transportsektorn senast 2030. Enligt kommissionen har endast ett medlemsland hittills implementerat direktivet i sin helhet, medan elva uppger att de delvis genomfört det. Överträdelseförfaranden har redan inletts mot vissa länder för andra delar av RED III. Kommissionen understryker att inga lättnader kommer att göras i definitionen av grön vätgas, trots önskemål från bland annat Tyskland. Målet är att hela direktivet ska vara fullt införlivat före årsskiftet.

Studie: Nya litiumgruvor kan halvera EU:s importbehov

En ny studie visar att Europa, med hjälp av inhemska litiumfyndigheter, skulle kunna halvera sitt framtida importberoende – något som är avgörande för att uppnå EU:s klimatmål och stärka den europeiska bilindustrin. Litium är en nyckelkomponent i elbilsbatterier, där Kina idag dominerar både utvinning och raffinering. Studien, publicerad i Cell Reports Sustainability, identifierar potentiella gruvor i bland annat Spanien, Portugal, Tyskland och Finland, som tillsammans kan producera 325 000 ton litiumkarbonat till 2030.