8 nyheter på veckans EU-agenda

Väsentlighetsanalysen förenklas med tydligare vägledning och lägre dokumentationskrav. Rapporteringen ska bygga på principen om rättvisande bild, där endast väsentlig information krävs. ESRS 2 struktureras om med mindre detaljeringsgrad och mer flexibel presentation. Den nya lättnadsregeln ”undue cost or effort” införs och ger företag möjlighet att delvis undanta upplysningar vid orimlig ansträngning.

Klimatstandarden E1 får justerade krav, särskilt kring scenarier och växthusgasutsläpp. Även områden som vatten, biologisk mångfald och sociala frågor förenklas, och styrningskrav fokuserar nu på bland annat korruption och visselblåsning. De nya standarderna kan börja tillämpas frivilligt 2026 och blir troligen obligatoriska från räkenskapsåret 2027.

Läs Efrags förslag

Revidering av vattendirektivet

Europeiska kommissionen planerar att revidera EU:s vattendirektiv, Water Framework Directive, WFD, senast andra kvartalet 2026 som en del av Resource EU-planen för att öka tillgången till kritiska råmaterial. Miljöorganisationer, samlade i Living Rivers Europe, varnar för att ändringen kan försämra skyddet för Europas vatten.

Direktivet har varit i kraft i 25 år och innehåller bindande regler för att skydda sjöar, floder och grundvatten. En tidigare utvärdering från 2019 visade enligt miljöorganisationerna att det är ett modernt och nödvändigt regelverk som bör behållas. Trots detta väljer kommissionen nu att gå vidare med en revidering utan ny utvärdering.

Beslutet kommer kort efter att branschorganisationen EuroMines krävt fler undantag och uppskjutna tidsfrister. Kritiker menar att kommissionen ger efter för gruvindustrins intressen, vilket riskerar att öka föroreningar och hota dricksvatten och ekosystem.

Miljöorganisationerna uppmanar kommissionen att basera sina beslut på vetenskaplig evidens i stället för industrins påtryckningar.

Permanent stopp för import av rysk gas och olja

EU har nått ett historiskt preliminärt avtal om att helt stoppa importen av rysk gas och på sikt fasa ut all rysk olja. Beslutet presenterades efter nattliga förhandlingar i Bryssel och markerar en avgörande kursändring i unionens energipolitik. Flytande naturgas förbjuds från april 2026 respektive januari 2027, medan pipelinegas ska vara utfasad senast i september 2027, med möjlighet till kortare undantag.

Bakgrunden till beslutet är Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, som då gjorde EU kraftigt beroende av rysk energi. Genom REPowerEU-planen har EU minskat gasimporten från 45 till 13 procent och oljeimporten från 26 till 2 procent. Enligt Ursula von der Leyen har detta möjliggjorts genom energibesparingar, satsningar på förnybart och nya leverantörer.

EU-kommissionen kommer att övervaka marknaden tillsammans med ACER, EPPO och OLAF för att förhindra kringgåenden, och ett lagförslag om fullständigt oljeförbud väntas i början av 2026.

Tyskland vill lätta på EU:s förbud mot bensin- och dieselbilar

EU-kommissionen överväger att skjuta upp ett centralt elektrifieringspaket efter krav från Tysklands förbundskansler Friedrich Merz på undantag för laddhybrider och effektiva förbränningsmotorer. Paketet är en viktig del i genomförandet av EU:s planerade förbud mot nya bensin- och dieselbilar från år 2035. Förslaget har fått stöd från tyska biltillverkare och har lett till ökad oenighet mellan medlemsländerna. Vissa länder vill se klara regler för elektrifiering, medan andra varnar för att ett snabbt teknikskifte kan drabba industrin negativt. Transportkommissionär Apostolos Tzitzikostas uppger att beslutet om paketet kan skjutas upp till januari. Förseningen kan påverka tidplanen för EU:s gröna omställning inom transportsektorn.

Ny konvention för bekämpning av miljöbrott

EU har undertecknat Europarådets nya konvention om skydd av miljön genom straffrätt, vilket markerar ett förstärkt engagemang i kampen mot miljöbrott både inom och utanför Europa. Konventionen kompletterar EU:s direktiv från 2024 och fastställer bindande internationella regler för att definiera och kriminalisera allvarliga miljöbrott. Den innehåller minimiregler för straff, krav på effektiva och avskräckande påföljder, samt stärker internationellt samarbete och informationsutbyte.

Till skillnad från EU-direktivet omfattar konventionen även icke-medlemsländer i Europarådet och kan skrivas under av andra stater som deltagit i förhandlingarna. EU-kommissionen betonar att likartade rättsregler i grannländer underlättar snabbare utredningar och tydligare ansvarsutkrävande. Konventionen träder i kraft när minst tio länder, varav åtta är medlemmar i Europarådet, har ratificerat den.

WMBC kritiserar EU:s försvagning av avskogningslag

We Mean Business Coalition riktar hård kritik mot Europaparlamentets beslut att fördröja och försvaga EU:s nya avskogningsförordning, EUDR. Beslutet från den 27 november innebär att införandet skjuts upp med ytterligare ett år, reglerna föreslås omtryckas i april 2026 och tryckta produkter föreslås undantas. Enligt WMBC äventyrar detta både klimatmålen och förtroendet för EU:s politiska stabilitet. Koalitionen menar att företag som redan investerat i hållbara lösningar drabbas negativt, medan mindre förberedda aktörer gynnas. WMBC uppmanar EU att återställa förtroendet genom tydliga tidsramar, stark tillsyn och en översyn av de föreslagna förändringarna.

Trots förbättringar – 180 000 dödsfall kopplade till luftkvalitet

Över 180 000 dödsfall i EU kopplas fortfarande till partikelföroreningar trots förbättrad luftkvalitet, enligt en ny rapport från Europeiska miljöbyrån, EEA. Rapporten presenterades vid EU:s luftvårdsforum i Bonn och visar att andelen dödsfall kopplade till PM2.5 har minskat med 57 procent sedan 2005. Därmed har målet i unionens nollföroreningsplan för 2023 uppnåtts.

Trots detta utsätts 95 procent av Europas stadsbefolkning för nivåer som överskrider Världshälsoorganisationens riktlinjer. EEA uppskattar att 279 000 dödsfall i EU under 2023 hade kunnat undvikas om dessa riktvärden följts. Förutom för tidig död bidrar luftföroreningar till allvarliga sjukdomar som astma, hjärt-kärlsjukdomar och lungcancer – och ny forskning antyder även en möjlig koppling till demens.

Nya gränsvärden för skräp på havsbotten

EU:s medlemsländer har beslutat om nya gränsvärden för hur mycket skräp som får förekomma på havsbotten. I områden som övervakas med bottentrålning får skräpmängden inte öka över tid, och i visuellt övervakade områden tillåts högst ett föremål per 1 000 kvadratmeter. Reglerna gäller initialt vatten ned till 200 meters djup och innebär att länderna måste inkludera åtgärder i sina marina strategier enligt havsmiljödirektivet. Målet är att skydda den biologiska mångfalden och minska marin nedskräpning. Beslutet är ett första steg inom EU:s nollföroreningsstrategi och bygger vidare på tidigare insatser längs kusterna. Ytterligare åtgärder planeras, inklusive skärpta krav för farligt skräp och utökad övervakning på större djup.