9 nyheter på veckans EU-agenda

Regeringen redovisar EU-förslag om utvidgad koldioxidtull

Regeringen presenterade i veckan en faktapromemoria om Europeiska kommissionens förslag att ändra EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen. Förslaget innebär att CBAM utvidgas till att omfatta fler nedströms varor som innehåller stål och aluminium, i syfte att minska risken för koldioxidläckage. Det föreslås även nya åtgärder mot kringgående av regelverket, bland annat genom att processkrot inkluderas som insatsvara. Därutöver ska reglerna för beräkning av utsläpp från importerad elektricitet ändras för att bättre spegla faktiska utsläpp. Regeringen är preliminärt positiv till förslaget men framhåller att klimatnyttan måste vägas mot den administrativa bördan för företag och myndigheter.

Proposition om tillståndsprövning enligt förnybarhetsdirektivet

Regeringen lade i veckan fram en proposition om tillståndsprövning enligt EU:s förnybartdirektiv. Förslaget innehåller lagändringar som ska genomföra EU-regler om effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för förnybar energi i Sverige. Ändringarna berör bland annat miljöbalken, plan- och bygglagen samt sektorslagar som ellagen och syftar till att förenkla miljöbedömningar och undvika dubbelprövning. Länsstyrelsens bedömning av miljökonsekvensbeskrivningens omfattning ska få större betydelse och förnybar energi ska i fler fall presumeras vara av väsentligt allmänintresse. Propositionen har överlämnats till riksdagen och föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

EU-rapport varnar för låg beredskap mot klimatpåverkan

Europeiska miljöbyrån och Eurofound slår i en ny rapport fast att extrem värme, torka och översvämningar redan påverkar vardagen för en majoritet av EU:s invånare. Rapporten Overheated and underprepared bygger på en enkät med över 27 000 svarande i 27 EU-länder och visar att mer än åttio procent har upplevt minst en klimatrelaterad påverkan under de senaste fem åren. Samtidigt bedöms offentlig sektors åtgärder inte motsvara vare sig den faktiska påverkan eller den oro som medborgarna uttrycker inför framtiden. Europeiska miljöbyrån och Eurofound pekar särskilt på behovet av fler långsiktiga fysiska åtgärder, bättre socialt anpassade insatser och starkare samordning mellan myndighetsnivåer. Enligt rapporten riskerar bristande klimatanpassning annars att förstärka befintliga sociala och hälsomässiga skillnader inom EU.

Analys varnar för bromsad elbilsomställning i EU

En analys visar att EU-kommissionens förslag att revidera reglerna för koldioxidutsläpp från nya bilar kan bromsa övergången till elbilar kraftigt. Förslaget, som presenterades i december 2025, innebär att utsläppsmålet till 2035 sänks från 100 procent till 90 procent, vilket öppnar för fortsatt försäljning av bilar med förbränningsmotor efter 2035. Enligt analysen från Transport & Environment kan elbilars andel av nybilsförsäljningen 2035 minska från 100 procent till 85 procent och i vissa scenarier till så lågt som 50 procent. För 2030 väntas ett treårigt genomsnitt av utsläppsmålen sänka elbilsandelen från 57 procent till 47 procent. Analysen bedömer att föreslagna flexibilitetsmekanismer kan leda till ytterligare 720 miljoner ton koldioxidutsläpp mellan 2025 och 2050, motsvarande en ökning med tio procent jämfört med nuvarande regelverk.

Revisionsrätten kritiserar EU:s strategi för kritiska råmaterial

Europeiska revisionsrätten bedömer att EU:s strategi för kritiska råmaterial vilar på en svag grund med bristfällig data och otydliga mål. Enligt granskningen är målen för utvinning, förädling och återvinning till 2030 icke bindande och saknar tydlig motivering. Revisionsrätten konstaterar att EU fortsatt är starkt beroende av enskilda leverantörsländer, exempelvis kommer 99 procent av unionens bor från Turkiet. Samtidigt pekar rapporten på flaskhalsar som långa tillståndsprocesser, brist på finansiering och teknik som hämmar inhemsk produktion. Trots över 1,8 miljarder euro i EU-finansiering saknas enligt granskningen spårbarhet kring hur stödet påverkat försörjningstryggheten.

EIB satsade 21,8 miljarder kronor på Sveriges gröna omställning 2025

Europeiska investeringsbanken och dess koncern finansierade svenska projekt med cirka 21,8 miljarder kronor under 2025, varav mer än hälften gick till den gröna omställningen. Investeringarna omfattade klimatsatsningar, hållbara transporter, innovation och stärkt konkurrenskraft, med mottagare som Stockholms stad, Stockholm Exergi, Göteborgs hamn, Sandvik, PulPac och ECAPS. Stockholm Exergi fick stöd för en bioenergianläggning med koldioxidinfångning kopplad till fjärrvärmenätet, samtidigt som EIB finansierade utbyggnad av Stockholms tunnelbana och utsläppsminskande åtgärder i Göteborgs hamn. Industriprojekt inkluderade forsknings- och utvecklingssatsningar hos Sandvik och Essity. Sammantaget mobiliserade satsningarna investeringar motsvarande 1,3 procent av Sveriges BNP. Europeiska investeringsfonden bidrog dessutom med ytterligare 3,37 miljarder kronor till svenska startup- och scaleupföretag genom fonder och lånegarantier.

Studie: Bekämpningsmedelscocktailer i de flesta äpplen i Europa

En ny studie visar att 85 procent av testade äpplen i Europa innehåller flera bekämpningsmedelsrester, ofta i kombination. Studien har genomförts av Pan Europe och omfattar prover från 13 EU-länder, där vissa äpplen innehöll upp till sju olika ämnen. I 71 procent av fallen rör det sig om särskilt farliga bekämpningsmedel som EU planerar att fasa ut. Dessutom innehöll 64 procent av äpplena minst en PFAS-kemikalie, så kallade evighetskemikalier. Pan Europe varnar för en så kallad cocktaileffekt och kritiserar Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten för att inte ta hänsyn till kombinerad exponering i riskbedömningarna.